Vad samlar vi?

Som ett led i efterfrågan på mer synliga samlingar, inleder jag härmed en följetong. Under några veckor framöver, varje måndag och fredag, kommer jag att lyfta fram diverse verk ur samlingarna – med tillhörande bakgrundsinfo och analys.

Analyserna som jag kommer att lägga ut, gjorde jag för knappt ett och ett halvt år sedan på uppdrag av museet. Mitt uppdrag var då att gå igenom samlingarna och undersöka hur konsten gestaltar män och kvinnor.

Vem målar av vem? Vem har makten över målningen? Hur återspeglar konsten den syn på kvinnor och män som fanns i samhället då den producerades?

Uppgiften jag tilldelades hade två syften.

Det första syftet var att titta på vad samlingarna berättar om själva insamlingsprocessen. Vad har museet valt att samla in under olika tidsperioder och varför?

Allt arkiverande innebär ju oundvikligen ett urval. Också i Kalmar konstmuseums samlingar ser vi exempel på kanonbildning. Vi möter de ”giganter” som jag nämnde i mitt tidigare inlägg; Zorn, Larsson med flera. Men till största del bygger ändå samlingen på donationer av konst med lokal anknytning. Vi har samlat in alster av ”lokalkändisarna” Nils Kreuger och Carl Wahlbom, samt internationella konstnärer som var verksamma i Kalmar, som Lotte Laserstein.

Syfte nummer två var att undersöka hur konstverken i samlingarna speglar den kontext där de skapades. Vilka motiv och teman har konstnärerna valt? Hur kan konsten tolkas, dels konstvetenskapligt och konsthistoriskt och dels subjektivt av den enskilde betraktaren?

Under arbetet begränsade jag mig till tvådimensionella verk; målningar, teckningar, grafiska etsningar och litografier.

Under förarbetet urskiljde jag vissa genrer och motiv som återkommer oftare än andra och det är utifrån dessa kategorier som analyserna gjordes. Kategorierna är:

Nakenmåleri

Historiemåleri (med mytologiska och religiösa motiv)

Genre- och vardagsmåleri

Porträttmåleri

I den mån det är möjligt har jag försökt ta reda på vad konstnären själv ville få sagt med sitt verk. Men detta är i många fall för svårt. Flera av verken gjordes ju för mer än hundra år sedan och saknar kontextualiserande material.

Därför har jag istället valt att analysera bilderna utifrån hur de kan tolkas av en person som ställs öga mot öga med det rent visuella  – bilden – men som inte har någon större kunskap om sammanhanget.

Jag utgår från konstvetenskaplig tolkningslära. I många fall är det konstnären själv som använder en viss symbolik för att kommunicera ett speciellt budskap. Men alla symboler öppnar samtidigt upp för ett myller av tolkningar. Alla bildar sig en egen uppfattning om det de ser. ibland tolkar betraktaren konstverket på ett helt annat sätt än vad konstnären hade tänkt sig.

Den tolkning jag ger i analyserna du snart får läsa är med andra ord enbart en av flera möjliga! Kom ihåg det.

På fredag lägger jag ut det första verket! Och inför det kommer redan nu en varning till känsliga tittare. Jag kommer nämligen att inleda med nakenmåleriet! 😉

Återkom på fredag!

Du vet vad som väntar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *