Gustav III …

Johan Fredrik Martin, 1784, grafik, etsning.

Hela sista delen av 1700-talet samt första halvan av 1800-talet så som det representeras i samlingarna utmärks av ett stort intresse för historia, och i förlängningen för religion och mytologi.

Samlingarna följer därmed konstriktningarna i västvärlden mycket väl. Historiemåleriet hade sin storhetstid på 1800-talet, utlärt och utfört vid konstakademierna. Målningarnas utförande blev vid samma tid teatralt och episkt berättande. Motiven i sig var (national)romantiska. I Sverige dominerade skildringar av berömda personer från stormaktstiden. Och trots att kristendomen under upplysningen ifrågasattes till förmån för naturvetenskapen, var även bibliska berättelser och skildringar av nordisk mytologi mycket efterfrågade motivval hos de (oftast) välbärgade beställarna.

Redan under renässansen och barocken hade mannen varit dominerande inom historiemåleriet som genre. Det var manliga hjältar som stod i fokus: kungar, prinsar, politiker, ämbetsmän, krigsherrar och andra berömdheter.

Ytterst få kvinnor var verksamma inom historiemåleriet. Att skildra mänsklig styrka och makt var något som var i stort sett förbehållet män. Istället specialiserade sig kvinnliga konstnärer på stilleben och landskapsmotiv, då kvinnor ansågs ha ett öga för de små detaljerna.

Inom historiemåleriet utmärker sig i Kalmar konstmuseums samlingar  framför allt Kalmarfödde konstnären Carl Wahlbom och dennes stora antal mytologiska motiv samt skildringar av mäktiga personer från stormaktstiden. Dessa kommer vi in på senare!

Etsningen ovan är emellertid utförd av Johan Fredrik Martin. Vi ser ett sällskap av både barn och vuxna som har samlats i ett rum och tycks lyssna på en kvinna som läser från ett pergament. Kanske befinner de sig på ett bibliotek eller på en skola. I mitten av bilden, bredvid kvinnan, sitter en man på en tron. Till följd av sin rokokoinspirerade klädstil, som var högsta mode inom det franska hovet på 1700-talet, förefaller mannen tillhöra en av de högre klasserna. Vid en läsning av titeln visar sig mannen vara kung Gustav III. Med hjälp av ett intertextuellt perspektiv, förstår vi att kvinnan vid hans sida är Minerva/ Athena, visdomens och krigets gudinna, kännetecknad av de klassiska attributen lansen och arket. Kungen ser ut att vara försjunken i tankar, samtidigt som han hör på vad gudinnan har att säga. Å ena sidan visar alltså motivet en kvinna med makt och förnuft, egenskaper som vid denna tid vanligen förknippades med män. Å andra sidan får Minerva en allegorisk betydelse som likställer henne med musan i Musiken. Minerva är en symbol för den visdom som kungen måste använda för att bestämma om han ska gå ut i krig eller inte.

Nästa vecka kommer jag in på det sena 1700-talets religiösa motiv. Det kvinnoideal som uppvisas är jungfru Maria, med sin renhet, dygd och kärleksfulla moderskap. När det gäller mannen är ett nytt mansideal på inmarsch; den aktiva, hjältemodiga och målmedvetna mannen. Den passiva, erotiserade ynglingen, som den framstår i Faun, lever dock kvar ett tag till, tills uppvisande av avklädda kvinnor blir mer accepterat och kvinnorna på allvar får ta över efebens roll som gestaltare av feminin natur(lighet) och vällust.

2 reaktioner på ”Gustav III …”

Lämna ett svar till ida Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *