Med något gudomligt i blicken

Fredrik Westin, ”Religiös familjescen”, 1820-tal, grafik, litografi.

Bilden är beskuren. Se hela verket på webben under Om oss: Samlingarna!

Jag ber om ursäkt för bildkvaliteten.

I samlingarna är det under skiftet 1700/1800-tal som de religiösa motiven har sin glansålder. Om vi inte räknar med diverse mytologiska verk inspirerade av grekisk/romersk mytologi. Dessa får en renässans under tidigt 1900-tal i och med Garibaldi Lindberg!

Westin är en av de konstnärer som representeras av ett stort antal kristna verk i samlingarna.

Här ovan ser vi fem mänskliga gestalter i helfigur. De är utomhus, att döma av muren till vänster, den molniga himlen, trädet och marken framför dem, som bär spår av växtlighet.

De båda kvinnorna har två barn i famnen. En mansgestalt står bakom dem, med handen över den högra kvinnan axel och den andra handen höjd som i en välsignande rörelse. Mannen framstår tydligt som en beskyddare. Vid en religiös tolkning definieras den högra kvinnan som Jungfru Maria och den vänstra kvinnan som Elisabet, Marias släkting. Barnen är Johannes Döparen, Elisabets son, och Jesus, Marias son.

Denna identifikation av karaktärerna är möjlig då det finns vissa vedertagna kännetecken för hur Maria med Jesusbarnet alltsedan 400-talet har avbildats inom det klassiska kristna måleriet.

Maria bär sin slöja och mantel. Vem av barnen som är Jesus kan emellertid diskuteras. Men traditionellt sett brukar Jesus, både som spädbarn och på korset, avbildas med höftskynke. I de flesta ikonbilder sitter Jesusbarnet i sin moders knä. Detta tyder på att det är Jesus som är till höger i bild, i Marias famn. Jungfrun och Jesusbarnet ser fridfulla ut och modern lutar sitt huvud mot sonens panna.

Det framstår dock som att barnet till vänster, Johannes Döparen, är i centrum. Händerna är knäppta. Den stående mannens välsignande gest förefaller rikta sig mot båda barnen.

Om du har en annan tolkning och kan bringa klarhet i de frågetecken som väcks hos mig när jag ser bilden, så är du välkommen!

Mannen som höjer sig över kvinnorna och barnen kan vara Josef, Marias man, eller Elisabets man Sakarias, som var präst, vilket kan förklara hans höga ställning gentemot de övriga i bildkompositionen.

Just Maria med Jesusbarnet har sedan åtminstone 400-talet varit det vanligaste motivet inom den kristna konsten. Hos Westin uppvisas en påfallande mjukhet och mänsklighet i gestalterna, till skillnad från i traditionellt ikonmåleri, där intresset ligger på ett övermänskligt plan och där de gudomliga personerna istället kan framstå som stelt och formellt uppställda.

I 1700-talets bildspråk var det vanligt att moderskap associerades med sexualitet, men detta kan inte sägas om de religiösa avbildningarna av Jungfru Maria. Guds Moder har sedan århundraden tillbaka personifierat renhet, oskuld och kärleksfullt moderskap.

När det gäller andra kristna verk i samlingarna, med ytterligare motiv och teman, kan jag i sammanhanget nämna:

Sven Ljungberg, ”Jesus Botar Sjuka”, 1990-tal, grafik, träsnitt.

Johan Fredrik Martin. Ex. ”Maria med Jesusbarnet”, 1780-tal, grafik, etsning.

samt

Carl Wahlbom. Ex. ”David och Goliath”, 1835, etsning, grafik.

Spana in dem på webben!

Men ovan nämnda Carl Wahlbom är nog ändå mest erkänd för sina insatser inom 1800-talets episka historiemåleri.

Då Wahlbom står för en betydande del av våra samlingar. kommer jag att ägna både fredagens och måndagens inlägg åt honom!

Så vill ni veta mer om

svensk nationalromantik

och

stormaktstiden,

så ses vi på fredag!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *