Bland moln och mansdjur

Ulrica Hydman-Vallien, ”Dag Bland Molnen”, 1970-tal?, teckning, tusch. Bilden är beskuren.

Enligt Fred Johanson, känd konsthistoriker och föreläsare i Kalmar, innehåller Kalmar konstmuseums samlingar fler kvinnliga konstnärer än samlingarna på många andra svenska museer. Trots detta är inte ens 20 procent av alla verk i samlingarna utförda av kvinnliga konstnärer. Detta beror i huvudsak på att tonvikten i samlingarna ligger på 1800-tal och tidigt 1900-tal, då de verksamma kvinnliga konstnärerna var långt färre till antalet än de manliga. Kanonbildningen har uteslutit många kvinnor.

Att de flesta inköp och donationer till samlingarna gjordes på 1930-1960-talen, gör givetvis också sitt till. Samlingen bygger på donationer. Den tidiga konstföreningen bestod av människor ur den övre medelklassen, vars tankar om vad som kännetecknade god kvalitet styrde vad som köptes in respektive accepterades som donationer.

Detta ”fixerar” samlingarna vid de föreställningar om god konst som fanns under den tiden.

De flesta av konstnärerna i samlingarna har dessutom anknytning till Kalmar län. Detta beror på att Kalmar konstförening alltsedan starten 1917 har haft som mål att föra fram lokala konstnärer och verk till de lokala medborgarna. Därför finner vi omfattande donationer med alster av Nils Kreuger, samt betydande samlingar av Christine Sundberg, född i Kalmar, och Lotte Laserstein, inflyttad till Kalmar.

Christine Sundberg fick en separat utställning 2016, Beslutsamhet och blick.

På 1960-talet tar kvinnliga konstnärer större plats i samlingarna än tidigare. Men trots detta står de som sagt endast för 20 procent av alla verk.

En av de som dyker upp redan 1966 med ”Vårdagen 1966”, 1966, målning, olja på pannå (Slå upp den på webben!),

är Ulrica Hydman-Vallien.

Ulrica Hydman-Valliens konst har ett eget språk och hon låter oss få inblick i en färgstark och närmast mytologisk fantasivärld. Hennes stil är omisskännlig. I våra samlingar har vi exempel på hennes tidiga konst från 1960- och 1970-talen.

Mitt första exempel denna veckan är ”Dag Bland Molnen”.

En kvinna sitter i en stol. Kvinnans hållning påminner en del om Eric Detthows ”Sittande Modell”. (Slå upp den på webben!) Hon verkar lugn och avslappnad och händerna vilar i knät. Vid hennes fötter sitter en djurvarelse, troligtvis en hund eller varg (hennes husdjur?), med närmast taggig päls, svans och klor.

Symmetrin är stark i bilden. Rummet som kvinnan befinner sig i är proportionerligt och balanserat uppbyggt med två fönster, två stolar och två uppsättningar mattfransar, en på vardera sidan om henne. Rummet och husdjuret gör det möjligt för oss att tolka det som om kvinnan är avbildad i sitt eget hem.

Men skenet bedrar. Kvinnans tankevärld är inte alls lika rofylld som hennes hållning eller som rummet. En prat- eller tankebubbla svävar som ett moln ovanför hennes huvud. Tankarna – eller drömvärldarna – är tumultartade, fylld olika symboler och varelser. Vi ser en kattliknande figur och människovarelser med vingar, kanske änglar, där de små barngestalterna kan tolkas som putti.

Exempel nummer två är ”En Röd Dag Med Mansdjur”, 1970, målning, olja på pannå. (Nyfiken? Gå in och titta på den på webben: Om oss: Samlingarna.)

Två kvinnor ser ut att tillverka en skulptur. Skulpturen har formen av en sfinx målad i mörka, gröna och svarta färger. En av kvinnorna håller i ett par knippen med blommor, som hon verkar upptagen med att fästa på skulpturen. Ordet ”Mansdjur” i titeln tyder på att den oidentifierbara varelsen är just mansdjuret. Bygger kvinnorna en man eller till och med sin egen bild av hur framtidens man bör vara? En sfinx är enligt egyptisk tradition manlig och enligt grekisk tradition kvinnlig. Sfinxen på bilden är med andra ord vis, mäktig och gåtfull, och på sätt och vis även könlös. Den är också potentiellt farlig, på grund av sin lejonkropp.

Himlen är ödesmättat röd. Det kvinnorna formar upplevs som viktigt och betydelsefullt.

Nästa vecka kommer det sista inlägget i min följetong om samlingarna.

Det blir polkaprickigt. 😉

Vad ska jag skriva om därefter?

Kom med förslag! Vad vill du veta mer om?

Hör av dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *