Ebba von Eckermann – Diorkjolen

Diorkjolen

DA-003995

Bland Designarkivets samlingar finns Ebba von Eckermanns diorkjol som är resultat av ett samarbete mellan von Eckermann och modehuset Dior. Det handvävda tyget Humoresque formgavs av Ebba von Eckermann och kjolmodellen Gueule-de-loup är Diors skapelse. Det var ett samarbete som startades av en händelse, då varuhuset Marshall Field’s behövde en ny kjolleverantör och bad Ebba om att ge förslag. De hade tidigare köpt hennes plädar och sett stor potential till ett utökat samarbete. Mötet med Marshall Field’s säljare skedde i Paris, men blev försenat. Därför bokades ett möte med Dior in. När Dior sedan köpte tyget behövde Marshall Field’s säljare inte någon längre betänketid innan de också slog till. Samarbetet ledde också så småningom fram till Ripskjolen som såldes i Sverige fram till slutet av 1970-talet, både i korta och långa modeller.

Ebba von Eckermann
Ebba von Eckermann är en svensk textilkonstnär som är känd både nationellt och internationellt för sina handvävda tyger och kläder. Varumärken som hon står bakom är ”Ebba von Eckermann Textiler” och ”Countess Ebba von Eckermann”, där hon formgav all mönsterdesign för de vävda tygerna. Inspirationen togs från naturen. Naturen var också anledningen till att denna grevinna gjorde ett för sin tid otraditionellt yrkesval. Hon utbildade sig till lantbrukare och kom därigenom i kontakt med vävning. Tygerna vävdes hemma på gården i Södermanland, vilket skapade sysselsättningen i en glesbygd som höll på att avfolkas. Med stort entreprenörskap bedrevs verksamheten mellan 1950-80, men fick sedan läggas ner på grund av ökade omkostnader. Ebba von Eckermanns vävda textilier var banbrytande för sin tid. Hon fick varuhus och stora modehus att omvärdera sin syn på hemslöjd och textilkonst, och istället inse dess värde för tidens modeindustri.

Författaren av inlägget
Jag som skriver heter Emmy Woksepp och började arbeta på Designarkivet nu i höst. Min bakgrund är inom textil, sömnad samt konstruktion. Nu i våras tog jag min konstnärliga kandidat i textildesign på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. Min kompetens finns inom inom väv, trikå och tryck. Min designprocess som formgivare har en liknande ingång som inom hantverk, där medvetna val görs i relation till material, teknisk skicklighet, estetik och användningsområde. Detta är något jag arbetade med i mitt examensarbete ”Dyeing Diversity”, där jag utforskade en designmetod med utgångspunkt i en kombination av textildesign och etiska värderingar. Resultatet av mitt arbete visades sedan upp i olika textila objekt.

http://www.artsthread.com/profile/emmy-woksepp/

Analys av diorkjolen
IMG_4347För mig som textilare kändes det som en skatt att få analysera ett äldre plagg av hög kvalité där material, tekniskt utförande och estetik är sammanflätat. Diorkjolen är av ett klassiskt snitt – en veckad kjol som är knäppt i midjan och räcker nedanför knäna. Tyget är formgivet av Ebba von Eckermann och kjolen är uppsydd av modehuset Dior. Det som särskiljer och skapar plaggets elegans är den höga kvalitén på design såväl som utförande, både hos det handvävda materialet och i sömnadsarbetet.

Kjolen består huvudsakligen av ull och i kvalité påminner tyget om en lösare vävd pläd. Fodret och fickor är av syntetmaterial. Kjolstyget är handvävt och har två färger i varpen (de längsgående trådarna), och fem färger i väften, även kallat inslaget. De två färgerna i varpen är svart samt duvblått,  i fem centimeters breda partier, vilket skapar en randning. Väftens ordning är gul, blå, rosa, grön i sex centimeter breda inslag – avgränsade av svarta, smalare band mellan färgerna, vilket skapar rutorna i det färdiga tyget. Varje färginslag vävs i ett eget mönster.

Vana vävare är medvetna om hur lätt en väv kan ”äta färg” men att det går att reglera genom att använda olika vävbindningar. Uttrycket innebär att färgerna i varp och väft mattas när man arbetar med två trådsystem samtidigt. Ofta behövs starkare färger på garnet, än vad ögat först tror, för att väven ska harmonisera färgmässigt. Detta var något som Ebba von Eckermann bemästrade vilket syns i hennes textiler.

Skiss av Emmy Woksepp

Skiss av Emmy Woksepp

Kjolen är sydd av tre större våder och hat tio veck framtill, fem stycken på var sida om mitten. Vecken är vikta mot mitt fram. Baktill är det ett större motveck och fyra insnitt som skapar en god passform på kjolen.

Av egen erfarenhet så kan fickor vara ett tecken på om plagget är välsytt och av god kvalité. Bra placering och utförande speglar kvalitetsnivån, något som stämmer i detta fall. På kjolen finns två fickor placerade framtill vid magen. De är väl dolda under kjolens veck. Fickorna korsar varandra vilket får mig att spekulera över om de främst är där för att värma bärarens händer. Detta, och att plagget är gjort av ull, får mig att anta att det är ett höst- eller vinterplagg.

Tycker du som läsare att något saknas? Vet ni något som jag inte vet? Skriv gärna en kommentar som kan bättra på min analys.