Nyhetsbrev - juni

Detta första månadsbrev är tänkt som en regelbundet återkommande kommentar inifrån, kring Kalmar
konstmuseums verksamhet, konsten i allmänhet och samhället i stort.

ATT VARA I NÄRHETEN AV KONST‐ DETTA HAR HÄNT

I söndags var jag på Ottenby Kungsgård på södra Öland för att inviga en utställning av Fredrik Wretman. I ,det fantastiska magasinet som är ombyggt för att hysa konst har han gjort en installation med 20 tusen liter vatten och orangea ”buddor”. Meditativt, stämningsfullt och humoristiskt. Det var kanske ett 60‐tal personer på invigningen med en medelålder på 65 år. Även om konstnären i detta fall inte är särskilt ung slog det mig varför intresset för konst bland unga människor är så lågt i sydöstra Sverige. Det börjar se något bättre ut här på Kalmar konstmuseum men vår publik motsvarar långt ifrån en genomsnittlig befolkning. Det ser inte ut så här i storstäderna ‐ där översvämmas både gallerier och konsthallar av unga och ”hungriga”. Min slutsats är att de är understimulerade dvs att de under en fantastisk massa år aldrig på riktigt varit inbjudna och utmanade av den konst som erbjudits. Därför räknar de heller inte med att det ska kunna finnas något där att hämta och söker sig andra vägar att få ett estetisk och intellektuellt utbyte. Och en identitet som bygger på mer spännande sociala markörer än den ålderstigna konstpublikens…

Vad göra för att vända det rådande läget? För det första måste vi som har möjlighet att påverka stå upp för en kvalitativ konst, en konst som också vågar diskutera sin egen status och bevekelsegrund. Då skapas en levande och öppen dialog kring konstens mening. För det andra måste konst få spela på sin egen planhalva. All anpassning och kompromissande kring konstens intentioner leder bara till oklarheter och sammanblandningar och i värsta fall till meningslöshet. Antingen ger man konsten respekt eller sitt förakt. Det är konsten som är måttstock i den värld jag tillhör. Om den sen gäller för världen utanför är precis det som ska diskuteras, som gör den intressant. Vad som händer i konstens närhet ‐ hur den förmedlas, presenteras, marknadsförs och används i alla möjliga syften, är en helt annan sak. Där finns i stort sett inga gränser bara vi är trygga med den grundläggande integriteten.

Till sist, vi visar Artur Zmijewski, Johanna Gustafsson Fürst samt Georg Baselitz tillsammans med Hill,
Josephson och Strindberg under hela sommaren. Avsätt två timmar en regnig dag eller när du tröttnat på
solen. Du kommer inte att bli besviken. Hälsningar

Bengt Olof Johansson, museichef, Kalmar konstmuseum

REALITY CLUB

Den 9 juni var det premiär för Kalmar konstmuseums nya satsning. Spännande föreläsning av curator Martin Schibli och en release av nya hemsidan var några punkter för kvällen.

Reality Club kommer att bli ett återkommande evenemang som riktar sig till kulturintresserade människor som vill umgås, diskutera och lyssna på spännande föreläsningar. Det var fullt med nöjda åhörare i museets bibliotek, en av dem var Martin Nilsson.

– Tysk samtidskonst var väl kanske inte det jag trodde skulle förgylla min kväll, men det var kanon, jag tycker det var jättebra, säger han.

Denna kväll introducerades konceptet och Martin Schibli föreläste om tysk samtidskonst. Kvällen avslutade på Byttan där konstnären Edwin Böck var gäst‐DJ.

UTSTÄLLNINGSVÄRD

Kalmar konstmuseum vill vara en aktiv del i regionen och öka
samarbetet med näringslivet. Därför erbjuder nu museet företag
att vara utställningsvärdar.

Museet har flera utställningar per år vilket ger många möjligheter
för företagare att stärka varumärket genom att samarbeta med
konstmuseets goda namn. Först ut blev Plain Capital som
utnyttjade de förmåner som ingår i värdskapet. Bland annat
anordnades en privat visning för Plain Capitals kunder, som blev en
lyckad kväll med över 60 deltagare.

Bengt Olof berättar om museets verksamhet