![\"\"](\"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-content\/uploads\/sites\/8\/2017\/12\/20171222_1615161-300x169.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Nu \u00e4r det bara en dag kvar till julafton, med julklappar, tomtar och en hiskelig massa julbord. Och det d\u00e4r med julbord, eller matvanor mer specifikt, \u00e4r n\u00e5got som jag har funderat \u00f6ver mer och mer p\u00e5 sistone.<\/p>\n
Delar av v\u00e5r utst\u00e4llning Du har tv\u00e5 kor handlar om just djurh\u00e5llning och matproduktion, fr\u00e5n det experimentella produktionshuset JJBL och Temple Grandins slakteridesign till Nick Mays verk \u201dUntil the cows come home\u201d som handlar om mul- och kl\u00f6vsjukan. Vad jag funderat \u00f6ver \u00e4r just hur mycket vi anv\u00e4nder av djuren och, framf\u00f6rallt, vilka produkter som efterfr\u00e5gas.<\/p>\n
P\u00e5 julbordet \u00e4r det ju grisen som spelar huvudrollen, med fisken och potatisen som danspartner och kon som blygsam biroll i n\u00e5gon k\u00f6ttbulle eller genom gr\u00e4dden i Janssons frestelse. S\u00e5 l\u00e5t oss g\u00e5 ifr\u00e5n kon en stund och \u00e4gna oss \u00e5t julbordets huvudrollsinnehavare. Hur mycket av denne \u00e4r det som vi faktiskt anv\u00e4nder? Julskinka, k\u00f6ttbullar, prinskorv och kroppkakor best\u00e5r alla till st\u00f6rsta delen av k\u00f6tt \u2013 muskelmassa. Grisf\u00f6tterna och knorrarna har s\u00e5 gott som f\u00f6rsvunnit, likas\u00e5 har syltan och dopp i grytan avl\u00e4gsnats fr\u00e5n m\u00e5nga bord. Varf\u00f6r? Jo, f\u00f6r att det \u00e4r r\u00e4tter som inte \u00e4r v\u00e4l omtyckta, r\u00e4tter som n\u00e5gon i familjen gillar, men annars \u00e4r d\u00e4r mest enligt tradition. Traditionen att anv\u00e4nda allt p\u00e5 grisen, f\u00f6r att inte sl\u00f6sa med resurser. En tradition som b\u00f6rjar f\u00f6rsvinna.<\/p>\n
Matlagning \u00e4r ju i grunden en \u00f6verlevnadsstrategi, och historiskt sett har vi varit tvungna att kl\u00e4mma ut varenda droppe energi som vi kan ur v\u00e5r mat. Oftast har man till och med beh\u00f6vt fylla ut den f\u00f6r att lura v\u00e5r kropp att den inte \u00e4r s\u00e5 mager som den faktiskt \u00e4r. Hur annars kom man p\u00e5 vilken del av den sura tallbarken man kunde anv\u00e4nda f\u00f6r att g\u00f6ra barkbr\u00f6d, eller att man beh\u00f6ver koka murklor fem g\u00e5nger f\u00f6r att inte bli f\u00f6rgiftad n\u00e4r man \u00e4ter dem?<\/p>\n
Maten, processen att skaffa f\u00f6da, upptar i djurriket majoriteten av individens vardag, vilket ocks\u00e5 varit fallet f\u00f6r m\u00e4nniskan l\u00e5ngt fram i tid. Detta har i v\u00e5rt samh\u00e4lle reducerats till sm\u00e5 pauser \u2013 ett telefonsamtal till pizzerian eller 8 minuters mikrotickande medan man uppdaterar sitt facebookfl\u00f6de. Den halv\u00e5r till \u00e5rsl\u00e5nga uppf\u00f6dningsprocessen (som \u00e4r fallet f\u00f6r st\u00f6rre slaktdjur), den flera dagar l\u00e5nga slakten och omh\u00e4ndertagandet av restprodukterna som ing\u00e5r f\u00f6r att f\u00e5 k\u00f6ttet p\u00e5 bordet ser vi som konsumenter inget av l\u00e4ngre. Sj\u00e4lva tillagningsprocessen, om man nu faktiskt tar sig tiden att laga mat, har ocks\u00e5 omv\u00e4rderats. Fr\u00e5n att ha varit en process f\u00f6r \u00f6verlevnad ses det idag antingen som ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont eller en jakt p\u00e5 den ultimata smakupplevelsen. Att ha mat, \u00e4ta mat och bara \u00e4ta det vi tycker \u00e4r gott tas i Sverige f\u00f6r givet.<\/p>\n
Nyckelorden h\u00e4r \u00e4r \u201di Sverige\u201d.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan tr\u00e4ffade jag av en slump p\u00e5 en j\u00e4mn\u00e5rig fr\u00e5n Sicilien, som vid tillf\u00e4llet arbetade i Sverige. Han ber\u00e4ttade om chocken han fick f\u00f6rsta g\u00e5ngen som han tr\u00e4ffade en vegetarian. F\u00f6r honom var det ett s\u00e5 bisarrt koncept att utesluta n\u00e5got ur sin kost. Som han sj\u00e4lv uttryckte det var filosofin i hans hemkvarter \u201dOm det inte \u00e4r giftigt s\u00e5 \u00e4ter vi det\u201d. Likas\u00e5 tr\u00e4ffade jag vid ett annat tillf\u00e4lle en man fr\u00e5n Sydafrika som var f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver antalet kaniner i Kalmar och p\u00e5pekade att om vi varit i hans hemstad hade n\u00e5gon skjutit och \u00e4tit upp dem f\u00f6r l\u00e4ngesen.<\/p>\n
I Sverige och de flesta l\u00e4nder i v\u00e4st s\u00e5 avf\u00e4rdar vi tanken p\u00e5 att anv\u00e4nda m\u00e5nga djur som mat. Samtidigt \u00e4r den globala k\u00f6ttkonsumtionen den h\u00f6gsta den n\u00e5gonsin varit. Den g\u00f6r beslag p\u00e5 80% av v\u00e4rldens odlade yta och st\u00e5r f\u00f6r en femtedel av koldioxidutsl\u00e4ppen. I USA g\u00e5r h\u00e4lften av landets f\u00e4rskvatten till n\u00f6tdjursuppf\u00f6dning. Samtidigt s\u00e5 finns hamburgare av labbodlat k\u00f6tt att k\u00f6pa f\u00f6r runt hundringen p\u00e5 restaurang i Nederl\u00e4nderna. Havre- och sojamj\u00f6lk fyller redan hyllorna i aff\u00e4rer och den f\u00f6rsta artificiellt framst\u00e4llda animaliska mj\u00f6lken st\u00e5r att finna i Silicon Valley i USA.<\/p>\n
Sammanfattningsvis har djurindustrin f\u00f6r\u00e4ndrats och kommer att forts\u00e4tta f\u00f6r\u00e4ndras. Animaliska produkter har p\u00e5 mindre \u00e4n ett sekel g\u00e5tt fr\u00e5n att vara en lyxvara till n\u00e5got som m\u00e5nga ser som n\u00f6dv\u00e4ndigt i sin kost. De stora mataff\u00e4rernas charker sv\u00e4mmar \u00f6ver av olika former av kotlett, stek, f\u00e4rs och bacon, medan halvfabrikaten domineras av hamburgare, biffar, korv och k\u00f6ttbullar. I ett ensamt kylsk\u00e5p n\u00e5gonstans tr\u00e4ngs sedan sylta, leverpastej och blodpudding, ja, allt det d\u00e4r i djuret som inte \u00e4r muskelmassa. Men medan blodpudding serveras aktivt i skolmatsalar och leverpastej st\u00e5r att finna i m\u00e5ngas kylsk\u00e5p, \u00e4r det ocks\u00e5 all blod- och in\u00e4lvsmat som konsumeras i n\u00e5gon st\u00f6rre skala, och \u00e4r inte n\u00e4ra p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rbart med m\u00e4ngden k\u00f6ttprodukter.<\/p>\n
Det t\u00e5l att t\u00e4nkas p\u00e5. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att f\u00f6da upp djur f\u00f6r att bara \u00e4ta godbitarna \u00e4r oh\u00e5llbart \u2013 b\u00e5de ekonomiskt och resursm\u00e4ssigt. Men vad ska vi g\u00f6ra \u00e5t det? Ska vi \u00f6verg\u00e5 till labbodlat k\u00f6tt f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta v\u00e5r konsumtion med mindre p\u00e5verkan p\u00e5 naturen? Ska vi starta en revolution f\u00f6r att dra tillbaka levergrytan och palten till middagsborden? Eller ska vi minska p\u00e5 de animaliska produkterna och \u00f6verg\u00e5 till mer resurssn\u00e5la vegetariska och veganska alternativ?<\/p>\n
Mat \u00e4r i slut\u00e4nden s\u00e5 mycket mer \u00e4n en klump kalorier som ska ner i mags\u00e4cken. Maten i sig har sin historia fr\u00e5n jord till bord, vi som \u00e4ter den har v\u00e5ra tankar och \u00e5sikter och recepten har sina kulturella r\u00f6tter. Det kan vara v\u00e4rt att \u00e4gna en tanke till vad vi har p\u00e5 julbordet och varf\u00f6r det st\u00e5r d\u00e4r. Det \u00e4r trots allt en tusen\u00e5rig tradition som bottnar i att driva vinterns sv\u00e5righeter p\u00e5 flykt \u2013 att tr\u00e4ffas \u00f6ver god mat och dryck och l\u00e4mna den bitande kylan utanf\u00f6r. En tradition d\u00e4r man nyttjar allt som finns till hands.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nu \u00e4r det bara en dag kvar till julafton, med julklappar, tomtar och en hiskelig massa julbord. Och det d\u00e4r med julbord, eller matvanor mer specifikt, \u00e4r n\u00e5got som jag har funderat \u00f6ver mer och mer p\u00e5 sistone. Delar av v\u00e5r utst\u00e4llning Du har tv\u00e5 kor handlar om just djurh\u00e5llning och matproduktion, fr\u00e5n det experimentella … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Inte ”bara” mat<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1104","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1104"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1104"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1104"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}