I ett land p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader s\u00e5 l\u00e4r man sig leva med naturen \u2013 vare sig man vill det eller inte. P\u00e5 vintern blir det sn\u00f6 och halka. N\u00e4r det bl\u00e5ser blir vi str\u00f6ml\u00f6sa. Men vi f\u00f6rv\u00e4ntas fortfarande dyka upp p\u00e5 jobbet och i skolan dagen efter, oavsett hur m\u00e5nga decimeter sn\u00f6 som ligger p\u00e5 vindrutan. S\u00e5 man biter ihop och plockar fram frostskrapan ur handskfacket.<\/p>\n
Som scoutledare s\u00e5 g\u00e4ller detta s\u00e5 klart dubbelt f\u00f6r mig. I m\u00e5ndags blev jag sen till v\u00e5rt veckom\u00f6te just eftersom jag var tvungen att gr\u00e4va fram en bil ur en halvmeter sn\u00f6 och is. V\u00e4l bakom ratten funderade jag p\u00e5 om gr\u00e4vandet varit v\u00e4rt det \u2013 vi hade redan f\u00e5tt manfall bland ledarna p\u00e5 grund av v\u00e4dret, s\u00e5 jag undrade om det skulle finnas n\u00e5gra barn p\u00e5 plats \u00f6ver huvud taget n\u00e4r jag kom fram. Till min f\u00f6rv\u00e5ning s\u00e5 fann jag att vi i v\u00e5r \u00e5ldersgrupp var fulltaliga \u2013 elva glada nio\u00e5ringar med skyfflar var i full f\u00e4rd att bygga sn\u00f6hyttor ute i minusgrader och m\u00f6rker. Nu \u00e4r ju vi scouter och vana att vara ute i alla v\u00e4der, men Kalmar FF spelade trots allt ocks\u00e5 match ute i sn\u00f6n i helgen. N\u00e4r jag v\u00e4l b\u00f6rjade t\u00e4nka p\u00e5 det ins\u00e5g jag att det n\u00e4r allt kommer omkring kanske \u00e4r ganska normalt? Det d\u00e4r med att om v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena inte \u00e4r direkt livshotande, s\u00e5 \u00e4r de i Sverige inte ett hinder.<\/p>\n
F\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsens skull, s\u00e5 har man i m\u00e5nga delar av USA s\u00e5 kallade \u201dSnow days\u201d \u2013 dagar d\u00e5 det sn\u00f6ar ger man eleverna ledigt fr\u00e5n skolan. I andra l\u00e4nder ser man till att stanna inne n\u00e4r det regnar. I samma v\u00e4derlek s\u00e5 ser vi h\u00e4r till att dra p\u00e5 oss en ordentlig jacka ist\u00e4llet. Men det \u00e4r inte bara v\u00e4dret som vi l\u00e4r oss leva med, utan naturen i stort. Man \u00e5ker p\u00e5 picknick, man g\u00e5r p\u00e5 vandringar, tar barnvagnen eller rullstolen runt en slinga i skogen. I skolan s\u00e5 har man utflykter och friluftsdagar och h\u00e5ller barnen ute p\u00e5 rasterna. Naturen \u00e4r liksom n\u00e5got sj\u00e4lvklart, samtidigt som vi ocks\u00e5 talar oss varma om hur vacker den \u00e4r och hur sk\u00f6nt det \u00e4r att vara ute. Vi inte bara har skog och vildmark, vi v\u00e4rnar ocks\u00e5 om dem.<\/p>\n
Men vad \u00e4r det egentligen som g\u00f6r att vi h\u00e5ller naturen s\u00e5 h\u00f6gt?<\/p>\n
Jag h\u00f6rde Markus \u00c5kesson s\u00e4ga i en intervju att \u201dden andliga upplevelsen av skogen fyller ett behov som saknas i ett sekul\u00e4rt samh\u00e4lle\u201d. Och kanske \u00e4r det sant. F\u00f6r visst \u00e4r en vandring mellan sn\u00f6tunga granar, eller under tak av gr\u00f6na bokl\u00f6v, en andlig upplevelse? I ett land d\u00e4r majoriteten inte g\u00e5r p\u00e5 gudstj\u00e4nst mer \u00e4n m\u00f6jligtvis till jul, s\u00e5 \u00e4r vi kanske lite sv\u00e4ltf\u00f6dda p\u00e5 det andliga? Samtidigt s\u00e5 kanske det \u00e4r v\u00e5r avsaknad av religi\u00f6sa vanor som g\u00f6r att naturens sk\u00f6nhet f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r sig sj\u00e4lv och inte tillskrivs n\u00e5gon h\u00f6gre gudom.<\/p>\n
I konsten har naturen i varje fall gjort sig p\u00e5mind, b\u00e5de historiskt sett och i modern tid. I museets samlingar \u00e4r den st\u00e4ndigt \u00e5terkommande och i majoriteten av v\u00e5ra senaste utst\u00e4llningar har dess motiv ocks\u00e5 gjort sig p\u00e5minda. Inte minst i \u201dDesignarkivet A-\u00d6\u201ds alla naturinspirerade tryck och i \u201dMittlandsskogens mitt\u201ds utforskande av skogen som utst\u00e4llningshall.<\/p>\n
Skogen spelar ocks\u00e5 en roll i Markus \u00c5kesson och hans inbjudna g\u00e4sters verk. N\u00e5got som s\u00e4rskilt har v\u00e4ckt min fascination \u00e4r Ellen Ehks \u201dNattr\u00e4d\u201d, som st\u00e5r att finna bland de inbjudna g\u00e4sterna p\u00e5 plan 4. De sm\u00e5 bl\u00e5aktiga, gjutna bronsskulpturerna ger n\u00e4r man tittar p\u00e5 dem intrycket av att vara fullvuxna granar. F\u00e4rgtonen och de klumpar som delvis t\u00e4cker grenarna kan liknas vid sjok av sn\u00f6 i vinterskogens skymningsljus och s\u00e4ttet som grenverket slokar p\u00e5 ger en oerh\u00f6rd tyngd till hela skulpturen. De sm\u00e5 tr\u00e4den representerar f\u00f6r mig tv\u00e5 mycket p\u00e5tagliga drag av naturen h\u00e4r i landet \u2013 skogen och natten. Skogen som tr\u00e4nger sig p\u00e5 \u00e4nda fram till v\u00e4gkanten p\u00e5 till och med de st\u00f6rsta av v\u00e5ra riksv\u00e4gar, och m\u00f6rkret som sveper in och h\u00e5ller v\u00e5rt land i ett j\u00e4rngrepp om vintern.<\/p>\n
Kanske \u00e4r det naturens p\u00e5taglighet h\u00e4r i norr som l\u00e4rt oss respektera och leva med den, kanske \u00e4r det f\u00f6r att vi helt enkelt inte blir av med den. Kanske \u00e4r det f\u00f6r att den \u00e4r en s\u00e5 stor del av v\u00e5rt kulturarv, i sagan och mytologin. M\u00f6jligtvis \u00e4r det en gnutta av allting.<\/p>\n
Vad vi d\u00e4remot kan s\u00e4ga s\u00e4kert \u00e4r att den inte kommer att sluta blanda sig i v\u00e5ra liv, bara f\u00f6r att vi ber sn\u00e4llt. S\u00e5 vi f\u00e5r helt enkelt bita ihop och g\u00f6ra det b\u00e4sta av vinterv\u00e4dret tills naturen \u00e5terigen v\u00e4ljer att bada oss i v\u00e5rens och sommarens magi.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I ett land p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader s\u00e5 l\u00e4r man sig leva med naturen \u2013 vare sig man vill det eller inte. P\u00e5 vintern blir det sn\u00f6 och halka. N\u00e4r det bl\u00e5ser blir vi str\u00f6ml\u00f6sa. Men vi f\u00f6rv\u00e4ntas fortfarande dyka upp p\u00e5 jobbet och i skolan dagen efter, oavsett hur m\u00e5nga decimeter sn\u00f6 som ligger p\u00e5 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa I vind, sn\u00f6 och skog<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1206","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1206","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1206"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1206\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1206"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1206"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1206"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}