{"id":1225,"date":"2018-03-06T09:26:00","date_gmt":"2018-03-06T08:26:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=1225"},"modified":"2018-03-06T20:13:42","modified_gmt":"2018-03-06T19:13:42","slug":"se-och-lyssna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2018\/03\/06\/se-och-lyssna\/","title":{"rendered":"Se och lyssna"},"content":{"rendered":"

Vissa utst\u00e4llningar inkluderar ett ljudsp\u00e5r\/soundscore. N\u00e4r jag bes\u00f6kte David Lynch-utst\u00e4llningen p\u00e5 GL Strand i K\u00f6penhamn 2010 var varje rum fyllt med ett upprepat, tungt ljud. Dronesound (sl\u00e4ppt som The Air is on Fire<\/em> 2007) avbr\u00f6t alla andra ljud och man s\u00f6gs in i David Lynchs v\u00e4rld av m\u00f6rka, till en stor del abstrakta bilder – d\u00e5 och d\u00e5 med en kroppsdel. Fascinerande och ot\u00e4ckt – som en massage f\u00f6r en fantasif\u00f6rm\u00e5ga som kommit fel. Man skulle inte f\u00f6rv\u00e4nta sig n\u00e5got annat fr\u00e5n David Lynch.<\/p>\n

De flesta m\u00e4nniskor har dock ett mer traditionellt perspektiv, som f\u00f6reskriver att konstmuseer ska vara tysta. Fr\u00e5nvaron av ljud \u00f6kar koncentrationen – som om man ber eller mediterar – mot konstobjektet. Den moderna konst som st\u00e4lls ut \u00e4r f\u00f6r det mesta inriktad p\u00e5 \u00f6gonen och hj\u00e4rnan \u2013 att se och f\u00f6rst\u00e5. De andra sinnena \u00e4r uteslutna. Konst s\u00e4gs ofta f\u00e5 oss att f\u00f6rst\u00e5 vad som g\u00f6r oss m\u00e4nskliga, men varf\u00f6r ska det bara fokuseras p\u00e5 \u00f6gonen?<\/p>\n

I sin bok Sinister Resonance<\/em> (2010) skriver David Toop om platsen f\u00f6r ljudet i den ickemusikaliska konsten. Medan ickemusikaliska konstobjekt inte producerar ljud kan de b\u00e4ra p\u00e5 sp\u00e5r, referenser eller f\u00f6rest\u00e4llningar av ljud. Ett helt kapitel diskuterar sshhh-ljudet i m\u00e5lningar av Johannes Vermeer n\u00e4r en avbildad person h\u00e5ller sitt finger mot sina l\u00e4ppar. En passage i Sinister Resonans<\/em> beskriver ocks\u00e5 m\u00e5leri av m\u00e4nniskor som knackar med sina fingrar mot ett f\u00f6nster f\u00f6r att bli uppm\u00e4rksammade. Och hur l\u00e5ter Edvard Munchs Skriet<\/em> egentligen? \u00c4ven i litteraturen kan vi hitta fall av ljud. Var skulle gotisk litteratur vara utan ett viskande sp\u00f6ke,\u00a0 fladdret av f\u00e5gelvingar och ett kusligt eko? Konst har alltid inkluderat ljud – vi beh\u00f6ver bara lyssna.<\/p>\n

Kalmar konstmuseum har tre nuvarande utst\u00e4llningar med m\u00e5nga m\u00f6jligheter att utforska ljud. F\u00f6rst och fr\u00e4mst finns Petri Saarikkos filminstallation Lullabies<\/em>, d\u00e4r han komponerat en ny vaggvisa tillsammans med barn, och spelat in och filmat den. En vaggvisa inbjuder oss till en annan v\u00e4rld genom enkla melodier: en s\u00e4ng gjord av ljud vi kan sova i.<\/p>\n

De andra tv\u00e5 utst\u00e4llningarna – Sleeping Beauty<\/em> och Med inbjudna g\u00e4ster<\/em> – \u00e4r traditionellt tysta, men om man vill kan man h\u00f6rsamma m\u00e5nga ljud. Ta en titt p\u00e5 Markus \u00c5kessons The Woods (Escape from Kopetania)<\/em>. Tv\u00e5 barn som g\u00e5r i en tr\u00e4dg\u00e5rd d\u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rden sj\u00e4lv v\u00e4nder sig till skogen. H\u00e4r kan vi hitta barnen som leker i sin egen v\u00e4rld. Kan du h\u00f6ra dem fnittra, deras fotsp\u00e5r, deras rundspringande, ljudet av kvistar som bryts och av vissnade l\u00f6v? The Passage<\/em>, som visar en kvinna som flyter i en simbass\u00e4ng, ber oss ocks\u00e5 att lyssna. Kvinnans \u00f6ron ligger i vattnet medan hon stirrar i taket. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur v\u00e4rldens ljud runt henne f\u00f6rvr\u00e4ngs av vattnet.<\/p>\n

Mitt favoritljud finns att hitta i Magnus Petersons verk i Med inbjudna g\u00e4ster<\/em>-utst\u00e4llningen, Stillbilder. Bilderna har tagits med sonar-ljud och visar vrak. Men det vi tittar p\u00e5 \u00e4r inte bara en bild av ett vrak, vi tittar ocks\u00e5 p\u00e5 visualiseringen av ljudet.<\/p>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag s\u00e5g stillbilderna av vraken h\u00f6rde jag omedelbart ljudet av en radmaskin n\u00e4r jag som barn bes\u00f6kte det marina fartyg som min far arbetade p\u00e5. Varje g\u00e5ng radarn svepte kunde ett kort ljud h\u00f6ras och bilden av fartygets omgivning uppdaterades p\u00e5 sk\u00e4rmen. Ljudet skapade en f\u00f6rv\u00e4ntan, men hypnotiserade ocks\u00e5. Vad skulle visas p\u00e5 sk\u00e4rmen n\u00e4sta g\u00e5ng? Pettersons bild av fartyget g\u00f6r just nu mest ljud p\u00e5 Kalmar konstmuseum.<\/p>\n

Det ligger lite ironi i det faktum att sonar-ljud inte kan h\u00f6ras. Inte av m\u00e4nniskor \u00e5tminstone. Vi kan bara m\u00e4rka av ultraljud genom att visualisera dem och vi anv\u00e4nder endast ultraljud f\u00f6r att visualisera n\u00e5gonting vi inte kan se. Petersons verk p\u00e5minner oss om att iakttagelse inneh\u00e5ller mer \u00e4n att bara titta.<\/p>\n

Man kan s\u00e4ga att ljudkonsten tillh\u00f6r inspelad musik, f\u00f6rst\u00e5s. Men det finns ett utrymme d\u00e4r skillnaden mellan bildkonst och inspelad musik f\u00f6rsvinner. Det \u00e4r d\u00e4r att se \u00e4r att lyssna \u00e4r att se \u00e4r att lyssna. N\u00e4r man v\u00e4l b\u00f6rjar g\u00e5 genom Kalmar konstmuseum med sinnena inst\u00e4llda p\u00e5 ljud m\u00e4rker man att konst i sig aldrig \u00e4r tyst.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vissa utst\u00e4llningar inkluderar ett ljudsp\u00e5r\/soundscore. N\u00e4r jag bes\u00f6kte David Lynch-utst\u00e4llningen p\u00e5 GL Strand i K\u00f6penhamn 2010 var varje rum fyllt med ett upprepat, tungt ljud. Dronesound (sl\u00e4ppt som The Air is on Fire 2007) avbr\u00f6t alla andra ljud och man s\u00f6gs in i David Lynchs v\u00e4rld av m\u00f6rka, till en stor del abstrakta bilder – … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Se och lyssna<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1225","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1225","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1225"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1225\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1225"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1225"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1225"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}