![\"\"](\"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-content\/uploads\/sites\/8\/2018\/03\/golden-sunset-300x77.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Julia Peirones verk v\u00e4cker m\u00e5nga tankar. P\u00e5 tjejer, p\u00e5 vuxenhet, p\u00e5 sexualitet. Personligen t\u00e4nker jag p\u00e5 kropp.<\/p>\n
Man kan s\u00e4ga att kroppen \u00e4r en f\u00f6rpackning f\u00f6r v\u00e5r sj\u00e4l och v\u00e5r person. Kroppen skvallrar om v\u00e5ra vanor, ovanor och syssels\u00e4ttningar. Vi nyttjar kroppen till att visa upp v\u00e5ra personligheter och grupptillh\u00f6righeter. Vi dekorerar den med kl\u00e4der, smink och tatueringar. Man tycker ocks\u00e5 att det \u00e4r viktigt hur kroppen presenteras, i vilket sammanhang den presenteras och mycket fokus l\u00e4ggs p\u00e5 hur den st\u00e5r sig i f\u00f6rh\u00e5llande till andras kroppar. Det \u00e4r en kappl\u00f6pning i att ha mjukast hy, b\u00e4st trimmade magrutor och snyggast kurvor.<\/p>\n
V\u00e5ra kroppar objektifieras, speciellt i media och m\u00e5nga g\u00e5nger i konsten. Kroppen inneb\u00e4r n\u00e5got, n\u00e5got som \u00e4r skilt fr\u00e5n personen den tillh\u00f6r. Ofta handlar det om sex.<\/p>\n
B\u00e5de i media och i vardagen finns speciellt en skillnad i synen p\u00e5 mans- och kvinnokroppar. En manskropp f\u00e5r i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning ett v\u00e4rde utifr\u00e5n vad den kan prestera. En kvinnokropp d\u00e4remot \u00e4r mer v\u00e4rdesatt efter hur den ser ut. Om du har r\u00e4tt kl\u00e4der och en fin figur s\u00e5 spelar det mindre roll om du \u00e4r bra p\u00e5 att bryta arm eller kan g\u00f6ra m\u00e5nga m\u00e5l i fotboll. Det h\u00e5ller p\u00e5 att \u00e4ndras, men det \u00e4r fortfarande mycket p\u00e5tagligt.<\/p>\n
N\u00e4r jag sj\u00e4lv gick i grundskolan var jag inte direkt den mest popul\u00e4ra i min klass. Jag var den enda killen p\u00e5 skolan med h\u00e5r ner till axlarna, min kl\u00e4dstil passade inte in i normen och jag var dessutom speln\u00f6rd. Och visst, jag fick gl\u00e5pord och \u00f6knamn. Men aldrig fr\u00e5n min klass. Varf\u00f6r?<\/p>\n
Jo, f\u00f6r att jag hade idrott med dem. Och jag var bra p\u00e5 idrott.<\/p>\n
Jag kunde h\u00e4nga med i basketen, g\u00f6ra m\u00e5l i bandyn och t\u00e4vla med fotbollskillarna i l\u00f6pning. Och d\u00e4rf\u00f6r fick jag inga gliringar fr\u00e5n mina klasskamrater. Min kropp s\u00e5g kanske lite m\u00e4rklig ut och var dekorerad p\u00e5 fel s\u00e4tt, men det var en manskropp, och den gjorde vad den skulle. D\u00e4rf\u00f6r blev den ocks\u00e5 accepterad.<\/p>\n
Men hur ska man d\u00e5 se p\u00e5 kroppen? Vad \u00e4r \u201dr\u00e4tt\u201d?<\/p>\n
Om man tittar p\u00e5 kroppen ur ett designperspektiv f\u00e5r vi en intressant infallsvinkel. Inom design s\u00e5 pratar man n\u00e4mligen om att en produkt m\u00e5ste uppfylla ett antal grundfunktioner f\u00f6r att f\u00e5 definieras som ett specifikt f\u00f6rem\u00e5l. En stol som inte g\u00e5r att sitta p\u00e5 f\u00e5r till exempel inte definieras som stol, medan ett durkslag inte f\u00e5r definieras som gryta eftersom den inte kan ha v\u00e4tska i sig. Kroppen \u00e4r i grunden byggd som ett redskap, ett fortskaffningsmedel och en genbank. Strategier f\u00f6r att attrahera d\u00e4remot finns bara i mycket enkel form i kroppens grundm\u00f6nster, och har utvecklats olika fr\u00e5n samh\u00e4lle till samh\u00e4lle. Fr\u00e5gan \u00e4r om vi har b\u00f6rjat tumma p\u00e5 kroppens grundl\u00e4ggande funktioner f\u00f6r att ge plats \u00e5t artificiellt skapade funktioner. Om en kropp konstant \u00e4r kall i brist p\u00e5 underhudsfett och har sv\u00e5rt att r\u00f6ra sig p\u00e5 grund av kirurgiska ingrepp eller brist p\u00e5 tr\u00e4ning i viktiga muskelgrupper \u2013 f\u00e5r man i designmening fortfarande kalla det f\u00f6r kropp?<\/p>\n
F\u00f6r att dra en parallell, s\u00e5 borde kanske inte klackskor, eller \u00e5tminstone stilettklacksmodellen, r\u00e4knas som skor. De varken underl\u00e4ttar r\u00f6relse eller skyddar foten, utan g\u00f6r det rakt motsatta. Som produkt skulle det efter sina kvalit\u00e9er lika v\u00e4l kunna s\u00e4ljas som \u201dfotsmycken\u201d. Och det kanske egentligen inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n sanningen? Klackskor b\u00e4rs trots allt inte f\u00f6r att man ska ha l\u00e4ttare att dansa eller springa, utan mer f\u00f6r att f\u00e5 festk\u00e4nsla, eller inge en k\u00e4nsla av makt eller kraft \u2013 eller helt enkelt f\u00f6r att se snygg och sexig ut.<\/p>\n
F\u00f6r mig skildrar Peirones verk, speciellt hennes \u201dTwisted Cherry\u201d-serie, m\u00e4nskliga kroppar i ett sammanhang d\u00e4r de inte h\u00f6r hemma. De \u00e4r hopsn\u00f6rda i f\u00f6r tighta kl\u00e4der, i obekv\u00e4ma positioner, nyss fallna efter att ha misslyckats balansera p\u00e5 felbyggda styltor. Det \u00e4r n\u00e5got mer \u00e4n ton\u00e5rstjejer som snubblat p\u00e5 fyllan. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt s\u00e5 skiner m\u00e4nniskokroppen igenom dekorationerna. I n\u00e5gon sekund s\u00e5 \u00e4r de inte l\u00e4ngre sexualiserade, kanske inte ens k\u00f6nsbest\u00e4mda. Bara en m\u00e4nniska som f\u00f6rs\u00f6ker ta sig upp. En kropp i r\u00f6relse. Ett h\u00f6lje kring en person som vi av n\u00e5gon m\u00e4rklig anledning s\u00e4llan ser f\u00f6r vad det \u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Julia Peirones verk v\u00e4cker m\u00e5nga tankar. P\u00e5 tjejer, p\u00e5 vuxenhet, p\u00e5 sexualitet. Personligen t\u00e4nker jag p\u00e5 kropp. Man kan s\u00e4ga att kroppen \u00e4r en f\u00f6rpackning f\u00f6r v\u00e5r sj\u00e4l och v\u00e5r person. Kroppen skvallrar om v\u00e5ra vanor, ovanor och syssels\u00e4ttningar. Vi nyttjar kroppen till att visa upp v\u00e5ra personligheter och grupptillh\u00f6righeter. Vi dekorerar den med kl\u00e4der, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa En kropp<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1262","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1262","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1262"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1262\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1262"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1262"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1262"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}