{"id":1295,"date":"2018-04-15T12:15:54","date_gmt":"2018-04-15T10:15:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=1295"},"modified":"2018-04-18T18:33:22","modified_gmt":"2018-04-18T16:33:22","slug":"vad-heter-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2018\/04\/15\/vad-heter-det\/","title":{"rendered":"Vad heter det?"},"content":{"rendered":"

B\u00e4sta titeln jag n\u00e5gonsin sett? <\/span>Get your tongue out of my mouth, I am kissing you goodbye –<\/span><\/i> en samling kolumner av Cynthia Heimel. Ber\u00e4ttaren \u00e4r en kvinna som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rbli sig sj\u00e4lv i New York storstadsliv. Titeln h\u00f6r ihop med en omslagsbild som inspirerades av Roy Lichtensteins f\u00f6rstorade seriebilder av kvinnor<\/a>. Lichtensteins kvinnor<\/a> \u00e4r frusna i tiden, unga, endimensionella och ofta olyckliga: de gr\u00e5ter, drunknar och ber om hj\u00e4lp. De \u00e4r ofta avbildade tillsammans med m\u00e4n eller pratar om m\u00e4n. <\/span>Omslaget f\u00f6r <\/span>Get your tongue out of my mouth, I am kissing you goodbye<\/span><\/i> verkar ge Lichtensteins kvinna ett handlande p\u00e5 ett ironiserat s\u00e4tt. Heimels ber\u00e4ttare \u00e4r uppnosig och sarkastisk.<\/span><\/p>\n

De flesta konstverk beh\u00f6ver titlar. Det l\u00e5ter sj\u00e4lvklart, men ser man l\u00e4ngre tillbaka i tiden hade visuella konstverk ingen titel. N\u00e4r konst blir till en kommersiell produkt f\u00e5r den en titel, ett namn. N\u00e5gonting som har ett namn \u00e4r l\u00e4ttare att registrera, att minnas, att s\u00e4lja. En beskrivning och ord skapar en nyckel som kan lyfta objekt utan att avsl\u00f6ja allt direkt. Den f\u00f6rmedlar k\u00f6pare eller betraktare n\u00e5gonting om konstverket och blir p\u00e5 s\u00e5 vis ett narrativ i vilken subjektet, den som tittar, och objektet, det som ses, hittar varandra. Kort sagt; titelns funktion \u00e4r ett tills\u00e4ttande v\u00e4rde men \u00e4ven underl\u00e4gsen\u00a0<\/i><\/span>till verket sj\u00e4lv. Kortare: titeln \u00e4r en h\u00e4nvisning.<\/span><\/p>\n

S\u00e5 \u00e5ter till Cynthia Heimels boks omslag. Titeln \u00e4r inte bara ett s\u00e4tt att skilja denna bok fr\u00e5n andra b\u00f6cker, utan en del av bilden sj\u00e4lv. Hela omslaget funkar som titel, identitet, en h\u00e4nvisning till alla kolumner boken inneh\u00e5ller. Utsidan och yttersidan formar ett objekt – boken sj\u00e4lv – tillsammans. N\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 Cynthia Heimels b\u00f6cker t\u00e4nker jag b\u00e5de p\u00e5 hennes stil och r\u00f6st och omslag med titlar.<\/span><\/p>\n

Kan vi g\u00f6ra detsamma med visuell konst? Det beror p\u00e5 konstn\u00e4ren, s\u00e5 det \u00e4r kul att Julia Peirone ger ord en stor plats i sina verk. <\/span>Girls, Girls, Girls<\/span><\/i> \u00e4r fylld med ord. Och verkens titlar fungerar inte bara som nyckel, utan ger sj\u00e4lva n\u00e5gonting till bes\u00f6karen. <\/span><\/p>\n

Vad kan man t\u00e4nka om titeln <\/span>Girls, Girls, Girls<\/span><\/i>? Utst\u00e4llningens titel \u00e4r bedr\u00e4gligt enkel. Hela utst\u00e4llningen handlar om tjejer och kvinnor och det \u00e4r sj\u00e4lvklart att den heter <\/span>Girls, Girls, Girls. <\/span><\/i>Men titeln p\u00e5minner oss ocks\u00e5 om alla popl\u00e5tar som sjungits av m\u00e4n som handlar om tjejer. Fr\u00e5n Beach Boys <\/span>California Girls <\/span><\/i>till Beastie Boys <\/span>Girls<\/span><\/i>, och \u00e4ven Julio Iglesias och Willie Nelsons <\/span>To all the girls I\u2019ve loved before<\/span><\/i> – vi lever i en kultur d\u00e4r kvinnor \u00e4r ett objekt som m\u00e5ste beundras. Girl you know it\u2019s true, I love you. \u00c4ven n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 Sabrinas 1987 sommarhit <\/span>Boys, Boys, Boys<\/span><\/i> st\u00e5r en kvinnas kropp i centrum. \u201dGirls, girls, girls?\u201d verkar titeln s\u00e4ga. H\u00e4r har du dina tjejer. All of them.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

En av de mest intressanta titlarna inom utst\u00e4llningen \u00e4r <\/span>Infinity<\/span><\/i>-serien. De tre m\u00e5lningarna som visas \u00e4r gjorda av \u00f6gonskugga som har inte spridits j\u00e4mnt. Runt kanterna verkar materialet tjockare \u00e4n i centrum, vilket skapar en illusion av en dimma, men \u00e4ven av ett djup. Det \u00e4r en p\u00e5minnelse om att smink b\u00e5de d\u00f6ljer och avsl\u00f6jar. Smink anv\u00e4nds f\u00f6r att d\u00f6lja brister, vilket g\u00f6r att vi blir yngre eller \u00e4ldre \u00e4n vi ser ut. Smink och den \u00e5ldrande kroppen – livtidsv\u00e4nner och -fiender. Titeln <\/span>Infinity<\/span><\/i> betonar detta f\u00f6rh\u00e5llande, men st\u00f6ter samtidigt p\u00e5 det. Det finns ingen o\u00e4ndlighet f\u00f6r den \u00e5ldrande kroppen, ist\u00e4llet kommer kroppen att ge upp vid n\u00e5gon tidpunkt. Undertexten kommer fr\u00e5n adjektiv och substans som ofta anv\u00e4nds f\u00f6r smink: ros, persika, korall. Som om o\u00e4ndligheten av o\u00e4ndlig sk\u00f6nhet m\u00e5ste t\u00e4ckas med det vackra, s\u00f6ta och mystiska. Eller betyder <\/span>Infinity<\/span><\/i> att det finns ett o\u00e4ndligt antal identiteter – m\u00f6jligheter f\u00f6r hur man kan vara? Hur m\u00e5nga identiteter kopplas bort n\u00e4r du kl\u00e4r dig, sminkar dig och f\u00f6rbereder dig sj\u00e4lv f\u00f6r en ny dag? Kanske mer \u00e4n du kan uttrycka.<\/span><\/p>\n

Titlar \u00e4r givande, men ocks\u00e5 en del av konstverk som l\u00e4tt f\u00f6rbises. En sista tanke: det spelar ingen roll om jag heter Niels eller Kjeld eller Lars. Det finns ingen relation mellan den jag \u00e4r och namnet jag f\u00e5tt. P\u00e5 samma g\u00e5ng kan jag inte f\u00f6rest\u00e4lla mig sj\u00e4lv med ett annat namn. Det \u00e4r likadant med konstverk. En titel p\u00e5 ett verk fungerar inte slumpm\u00e4ssigt, det \u00e4r en del av konsten sj\u00e4lv. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

B\u00e4sta titeln jag n\u00e5gonsin sett? Get your tongue out of my mouth, I am kissing you goodbye – en samling kolumner av Cynthia Heimel. Ber\u00e4ttaren \u00e4r en kvinna som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rbli sig sj\u00e4lv i New York storstadsliv. Titeln h\u00f6r ihop med en omslagsbild som inspirerades av Roy Lichtensteins f\u00f6rstorade seriebilder av kvinnor. Lichtensteins kvinnor \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Vad heter det?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1295","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1295","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1295"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1295\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1295"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1295"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}