{"id":1368,"date":"2018-07-01T18:29:52","date_gmt":"2018-07-01T16:29:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=1368"},"modified":"2018-07-05T10:24:35","modified_gmt":"2018-07-05T08:24:35","slug":"mellan-konst-och-vetenskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2018\/07\/01\/mellan-konst-och-vetenskap\/","title":{"rendered":"Mellan konst och vetenskap"},"content":{"rendered":"

Under sommaren visar Kalmar konstmuseum S\u00e5 som Ovan S\u00e5 och Nedan<\/em>\u00a0– en sp\u00e4nnande utst\u00e4llning om alkemi. Jag samtalade med Peter Forshaw, chef p\u00e5 biblioteket The Ritman Library i Amsterdam, som har en stor samling av bland annat alkemiska b\u00f6cker. Lisa Jeannin och Rolf Schuurman, konstn\u00e4rer och alkemister som medverkar i S\u00e5 som Ovan S\u00e5 och Nedan<\/em>, anv\u00e4nder olika alkemiska recept som kommer bland annat fr\u00e5n The Ritman Library. Peter Foreshaw och jag pratade om Ritman-arkivet, alkemi och kreativitet i alkemi. Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig den alkemiska vetenskapen till konst?<\/p>\n

Arkiv som konstn\u00e4rligt projekt<\/p>\n

\u201dHuvudfokus ligger p\u00e5 vad jag kallar den tidiga moderna perioden. Rosenkreutzaren sparkade ut som ett fenomen med manifest i b\u00f6rjan av 1700-talet\u201d, ber\u00e4ttar Peter Forshaw. \u201dFamiljen Ritman \u00e4r ganska intresserad av Rosenkreutzare. De har en fantastisk samling b\u00f6cker och manuskript. Biblioteket sj\u00e4lv finns i en byggnad som heter Huset med Huvudena som visar p\u00e5 ett s\u00e4tt hur biblioteket \u00e4r. Det visar bland annat huvud av de grekiska gudarna Hermes och Athena, respektive guden av hermetiska och hemligheterna och visdomens och kunskapens gudinna. Arkivet, byggnaden, har omedelbart dessa bilder som refererar till kunskap. Sj\u00e4lva arkivet \u00e4r visuellt p\u00e5 olika s\u00e4tt\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

bild fr\u00e5n S\u00e5 som Ovan S\u00e5 och Nedan utst\u00e4llning<\/p>\n

Vi pratar mer om b\u00f6cker och om b\u00f6ckernas funktion och utseende i den tidiga moderna perioden. Vi diskuterar arkivet som ett levande arkiv och Peter Forshaw ber\u00e4ttar mer om de id\u00e9er han har med vad man ska g\u00f6ra med Ritman-biblioteket och hur man g\u00f6r det mer interaktivt. \u201dDu vill ta med det in i det 21:a \u00e5rhundradet genom att bearbeta materialet s\u00e5 att vi kan prata om bilder fr\u00e5n 1600-tal och texter i arkivet\u201d.<\/p>\n

Fr\u00e5n Guds verk till m\u00e4nniskans verk<\/p>\n

Jag fr\u00e5gar Forshaw om han kan ber\u00e4tta n\u00e5got mer om kreativitet i alkemi och experimenterande i de f\u00f6rmoderna vetenskapsperioden.<\/p>\n

”Det beror p\u00e5 individen och den historiska perioden. Alkemi dyker upp i Europa p\u00e5 1200-talet, n\u00e4r texter \u00f6vers\u00e4tts av tj\u00e4nstem\u00e4n mestadels. Dessutom v\u00e4rderar folket en text mer n\u00e4r den \u00e4r gammal\u201d.<\/p>\n

Men det finns ocks\u00e5 andra faktorer. ”\u00c4ven om texterna sj\u00e4lva \u00e4r hedniska \u00e4r tj\u00e4nstem\u00e4n religi\u00f6sa forskare och s\u00e5 finns det alltid en religi\u00f6s myndighet som tittar \u00f6ver axeln. Tj\u00e4nstem\u00e4n h\u00e4nvisar d\u00e4rf\u00f6r alltid till Gud som den ultimata skaparen. Du kan inte s\u00e4ga att du sj\u00e4lv har all kraft att skapa n\u00e5got. Alkemisten \u00e4r ofta diplomatisk och s\u00e4ger: ”Se, skapelsen \u00e4r alkemisk, men jag f\u00f6rs\u00f6ker att reproducera den p\u00e5 n\u00e5gon slags lokal niv\u00e5\u201d.<\/p>\n

Det finns ingen kult runtomkring alkemister som individer. ”P\u00e5 1500-talet f\u00f6r\u00e4ndrades det. De f\u00f6rsta alkemisterna f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra olika metaller till guld. Men senare f\u00f6rs\u00f6kte alkemister g\u00f6ra l\u00e4kemedel med metaller. Paracelsus, som \u00e4r en revolution\u00e4r alkemist fr\u00e5n 1600-talet, h\u00e5ller inte med den d\u00e5varande medicinska v\u00e4rlden. Han vill f\u00f6r\u00e4ndra hur man t\u00e4nker p\u00e5 l\u00e4kemedel och bryter med den medicinska v\u00e4rlden. Han \u00e4r v\u00e4ldigt popul\u00e4r och orsakar splittring. Hans arbete sponsras av kungarna, aristokraterna, vilket ocks\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga konstn\u00e4rer till alkemistens v\u00e4rld. Alkemi b\u00f6rjar byta perspektiv p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar inom naturen till hur m\u00e4nniskor kan omvandla sig sj\u00e4lva\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Heinrich Khunrath, Amphitheatrum Sapientiae Aeternae (1595)<\/a><\/p>\n

Konst och alkemi<\/p>\n

”Under medeltiden finns ingen kreativ stor kreativ produktion av\u00a0 alkemikerna, det \u00e4r f\u00f6rst runt 1400-talet som visuella konstn\u00e4rer b\u00f6rjar arbeta med att visualisera alkemi s\u00e5 m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r vad det handlar om. Men namnen p\u00e5 konstn\u00e4rerna \u00e4r aldrig citerade, det handlar mer om namnen bakom id\u00e9erna.”<\/p>\n

”Det var definitivt k\u00e4nda alkemister. Paracelsus \u00e4r ett fenomen. Han \u00e4r antingen \u00e4lskad eller hatad. John Donne skrev om honom som huvudet av giftgruppen”.<\/p>\n

Jag ber\u00e4ttar om Lisa Jeannin och Rolf Schuurmans och hur de anv\u00e4nder recept f\u00f6r att brygga olika elixir. Jag m\u00e4rker att det g\u00e4ller alla sinnen och inte bara vetenskapen.<\/p>\n

”Ber\u00f6mmelsen med vissa bilder h\u00e4nder i slutet av 1500-talet. Michael Maier var en illustrat\u00f6r som gjorde en bok med 50 bilder om alkemi, tillsammans med 50 beskrivningar och 50 musikaliska kompositioner. P\u00e5 detta s\u00e4tt gjordes alkemi v\u00e4lsmakande f\u00f6r en bredare publik samt visade att alkemi \u00e4r om allt\u201d.<\/p>\n

”Det har alltid varit ett m\u00e5l, ta tillexempel filosofin eller elixiren. Jag tror att m\u00e5let \u00e4r viktigt p\u00e5 ett s\u00e4tt. Alkemisten sitter inte bara i sina laboratorium och ser vad som h\u00e4nder. Det tj\u00e4nar ett visst syfte\u201d.<\/p>\n

F\u00f6lja regler eller inte?<\/p>\n

Peter Forshaw f\u00f6rklarar hur alkemistarbetet h\u00e4nger ihop med religi\u00f6st t\u00e4nkande. Samtidigt producerar den alkemiska processen n\u00e5gra ov\u00e4ntade biprodukter som krut. Experiment leder till uppt\u00e4ckten. Inom den h\u00e4r uppt\u00e4ckten ligger n\u00e5got m\u00f6rkt och dolt, forts\u00e4tter Forshaw att f\u00f6rklara. ”Det finns m\u00e5nga saker som produceras p\u00e5 ett ov\u00e4ntat s\u00e4tt. Det fanns m\u00e5nga omr\u00e5den inom alkemi d\u00e4r m\u00e4nniskor kunde bryta reglerna. \u00c4nd\u00e5 hade de regler, men alkemister som Paracelsus br\u00f6t dem eftersom de bara var d\u00e4r\u201d.<\/p>\n

Jag f\u00f6rklarar hur konst och vetenskap \u00e4r mycket n\u00e4ra besl\u00e4ktade inom kulturvetenskapen. Perfomancekonst kan bli del av kulturteori, m\u00e5nga konstn\u00e4rer \u00e4r ocks\u00e5 vetenskapsm\u00e4n.<\/p>\n

”Det finns en avvikande norm inom alkemi. Michael Maier skriver i en av sina b\u00f6cker f\u00f6r att riva upp dina b\u00f6cker! Det \u00e4r felaktigt eftersom det \u00e4r skrivet i en bok som \u00e4r dedikerad till religi\u00f6sa institutioner och det ber l\u00e4saren att gl\u00f6mma vad myndigheterna s\u00e4ger. Det handlar om forskning och experiment \u2013 deras \u00e4r en vilja att destabilisera sig sj\u00e4lva som alkemister. Alkemister t\u00e4njer p\u00e5 gr\u00e4nserna\u201d.<\/p>\n

Vill du veta mer om The Ritman Library, f\u00f6lja l\u00e4nken h\u00e4r<\/a>.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under sommaren visar Kalmar konstmuseum S\u00e5 som Ovan S\u00e5 och Nedan\u00a0– en sp\u00e4nnande utst\u00e4llning om alkemi. Jag samtalade med Peter Forshaw, chef p\u00e5 biblioteket The Ritman Library i Amsterdam, som har en stor samling av bland annat alkemiska b\u00f6cker. Lisa Jeannin och Rolf Schuurman, konstn\u00e4rer och alkemister som medverkar i S\u00e5 som Ovan S\u00e5 och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Mellan konst och vetenskap<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1368","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1368","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1368"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1368\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1368"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1368"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1368"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}