Det \u00e4r en fr\u00e5ga som jag har f\u00e5tt m\u00e5nga g\u00e5nger, i m\u00e5nga olika former och i m\u00e5nga olika situationer. Jag v\u00e5gar nog p\u00e5st\u00e5 att jag \u00e4r erfaren, i alla fall f\u00f6r min \u00e5lder, att jag har gott om kunskap och att jag faktiskt \u00e4r medveten om riskerna med vad jag g\u00f6r \u2013 \u00e4ven om de som st\u00e4ller fr\u00e5gan inte riktigt brukar tycka samma sak. Men vi \u00e4r alla \u00f6verens om att riktigt klok, det \u00e4r jag nog inte.<\/p>\n
S\u00e5 vad \u00e4r d\u00e5 klokhet? Det \u00e4r mer \u00e4n att vara erfaren, mer \u00e4n att ha kunskap \u2013 det \u00e4r en slags livsvisdom. N\u00e4r vi pratar om att vara klok s\u00e5 t\u00e4nker man ofta p\u00e5 en \u00e4ldre person, och i Sverige har vi historiskt sett anf\u00f6rtrott oss till just dessa n\u00e4r vi beh\u00f6vt r\u00e5d. De som vi kallat f\u00f6r just kloka gummor och kloka gubbar har varit v\u00e5ra l\u00e4kare, psykologer, relationsr\u00e5dgivare och livscoacher. Det \u00e4r f\u00f6rst i modern tid n\u00e4r vi f\u00e5tt dessa nya specialistyrken som de alltomfattande \u201dkloka\u201d b\u00f6rjat f\u00f6rsvinna. Men att lyssna p\u00e5 de som \u00e4r \u00e4ldre och klokare \u00e4r knappast en enbart svensk tradition.<\/p>\n
I antik grekisk filosofi kan just visdom delas upp i tv\u00e5 huvuddelar; Sophia, som betyder f\u00f6rv\u00e4rvad visdom, n\u00e4rmare v\u00e5rt begrepp om kunskap, och Phronesis, som st\u00e5r f\u00f6r en praktisk, erfarenhetsbaserad visdom. Aristoteles, som grundlade detta syns\u00e4tt, talade om att vi oftast inte ser en ung person som vis, \u00e4ven om denne har mycket kunskap. Detta eftersom personen i fr\u00e5ga saknar livserfarenhet och d\u00e4rf\u00f6r har en begr\u00e4nsad f\u00f6rm\u00e5ga att se hur saker och ting kommer att utveckla sig. Kort och gott s\u00e5 \u00e4r det skillnad p\u00e5 att l\u00e4sa sig till n\u00e5got och att uppleva det. Det \u00e4r skillnad p\u00e5 att grotta ner sig i ett smalt \u00e4mne och att ha kunskap om livet i stort.<\/p>\n
Inom den katolska kyrkan inf\u00f6rlivade man senare just visdom i form av Phronesis som en av de sju kardinaldygderna \u2013 som st\u00e5r i motsats till de sju d\u00f6dssynderna. Jakten p\u00e5 denna visdom, eller klokhet, \u00e4r allts\u00e5 s\u00e5 h\u00f6gt aktad i kristen tradition att det anses vara en linje att f\u00f6lja f\u00f6r att komma till himlen.<\/p>\n
<\/p>\n
S\u00e5 varf\u00f6r allt detta snack om visdom och klokhet? Visserligen \u00e4r det ett intressant \u00e4mne, men hur h\u00e4rleds det till konst, eller mer specifikt, de utst\u00e4llningar vi visar?<\/p>\n
Det \u00e4r enkelt \u2013 det handlar om alkemi. Alkemi \u00e4r en utav v\u00e5ra \u00e4ldsta vetenskaper, en slags urtidsforskning fr\u00e5n vilket m\u00e5nga av v\u00e5ra moderna discipliner har kommit. Det \u00e4r en vetenskap som kretsar kring att uppn\u00e5 Phronesis, en visdom om hur saker och ting ter sig, snarare \u00e4n en specifik expertkunskap. Medan en biolog inriktar sig p\u00e5 att veta allt om till exempel grodsorter, fotosyntes eller skandinaviska l\u00f6vtr\u00e4d s\u00e5 intresserar sig alkemisten f\u00f6r astronomi, astrologi och medicin och f\u00f6rs\u00f6ker att hitta ett samband mellan dem alla. Alkemin blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ett andligt s\u00f6kande samtidigt som det \u00e4r en jakt p\u00e5 p\u00e5tagliga vetenskapliga resultat, vilket leder till att kunskapen man f\u00e5r ligger n\u00e4rmare klokheten. Alkemisten str\u00e4var efter att l\u00f6sa samma g\u00e5tor som de kloka gummorna och gubbarna gjorde f\u00f6rr i tiden, och det skulle kanske inte vara s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n sanningen att s\u00e4ga att de kloka sj\u00e4lva var en slags alkemister. F\u00f6r p\u00e5 vad b\u00e4ttre s\u00e4tt uppn\u00e5r man klokhet \u00e4n genom konstant utforskande och experimenterande?<\/p>\n
Man kan ta l\u00e4rdom av detta s\u00e4tt att t\u00e4nka och arbeta. Var nyfiken. Utforska dina omgivningar och se det ovanliga i det vardagliga. \u00c4gna en tanke \u00e5t hur allt h\u00e4nger ihop och hur dina handlingar p\u00e5verkar och p\u00e5verkas av din omgivning. Du beh\u00f6ver inte brygga magiska elixir f\u00f6r att p\u00e5verka din omv\u00e4rld och du beh\u00f6ver inte memorera planeternas r\u00f6relser f\u00f6r att finna kunskap i v\u00e4rlden omkring dig.<\/p>\n
Men om det \u00e4nd\u00e5 skulle k\u00e4nnas sv\u00e5rt att hitta magi och st\u00f6rre mening i tandborsten, morgontrafiken och den missade flighten till Turkiet, s\u00e5 ta en tur f\u00f6rbi museet och se \u201dS\u00e5 som ovan, S\u00e5 och nedan\u201d. Det \u00e4r inget fel med att upps\u00f6ka hj\u00e4lp hos de kloka.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det \u00e4r en fr\u00e5ga som jag har f\u00e5tt m\u00e5nga g\u00e5nger, i m\u00e5nga olika former och i m\u00e5nga olika situationer. Jag v\u00e5gar nog p\u00e5st\u00e5 att jag \u00e4r erfaren, i alla fall f\u00f6r min \u00e5lder, att jag har gott om kunskap och att jag faktiskt \u00e4r medveten om riskerna med vad jag g\u00f6r \u2013 \u00e4ven om de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c4r du riktigt klok?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1381","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1381","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1381"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1381\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1381"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1381"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1381"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}