Efter gymnasiet gick jag ett en utbildning till socialpedagogiarbetare\u00a0som\u00a0inneh\u00f6ll en dramakurs\u00a0.\u00a0Mina\u00a0klasskamrater\u00a0och jag visste inte\u00a0vad vi kunde f\u00f6rv\u00e4nta oss. En av mina klasskamrater sa att kursen kunde\u00a0vara\u00a0vad som helst. \u2018\u2019Ja, men f\u00f6rmodligen m\u00e5ste vi f\u00f6rs\u00f6ka att imitera ett tr\u00e4d eller s\u00e5nt\u201d, konkluderade hon\u00a0efter\u00a0sina funderingar. Det ber\u00f6rde mina klasskamrater och mig mycket. Och d\u00e4r, mitt i matsalen b\u00f6rjade vi g\u00f6ra just detta. Vi stod bredvid bordet med uppstr\u00e4ckta armar. Jag sa att tr\u00e4d r\u00f6r sig i vinden, s\u00e5 vi vinkade med v\u00e5ra armar lite.<\/p>\n
Ofta n\u00e4r man vill f\u00f6rest\u00e4lla ett tr\u00e4d uttrycker man bara formen: man st\u00e5r rakt och str\u00e4cker upp sina armar f\u00f6r att f\u00f6rest\u00e4lla\u00a0tr\u00e4dets stam\u00a0och krona.\u00a0Att f\u00f6rs\u00f6ka se p\u00e5 v\u00e4rlden fr\u00e5n ett icke-m\u00e4nskligt perspektiv verkar vara om\u00f6jlig.\u00a0Visst best\u00e4mdes det f\u00f6r l\u00e4ngesedan att m\u00e4nniskor\u00a0varken \u00e4r fauna eller flora?\u00a0Men kanske \u00e4r den h\u00e4r om\u00f6jligheten ocks\u00e5 en del av l\u00f6sningen. Vi alla befinner oss i en konceptuell hierarki d\u00e4r m\u00e4nniskor st\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gsta steget och djur och plantor st\u00e5r p\u00e5 nedersta steget. Men, som vi kan uppleva i v\u00e5r utst\u00e4llning S\u00e5 som Ovan S\u00e5 och Nedan<\/em><\/a>, s\u00e5 existerar m\u00e4nniskor, djur och plantor p\u00e5 samma niv\u00e5 – allt som lever har en sj\u00e4l\u00a0och utg\u00f6r tillsammans ett system.<\/p>\n D\u00e4rtill finns det fler och fler filosofer och konstn\u00e4rer som vill bryta med traditionella begr\u00e4nsningar mellan m\u00e4nskliga subjekt och den om\u00e4nskliga objekt. I sin bok Humankind<\/em> (Verso\u00a0Books, 2017) h\u00e4vdar Timothy Morton att\u00a0att bli m\u00e4nsklig egentligen inneb\u00e4r att skapa ett n\u00e4tverk av v\u00e4nlighet och solidaritet med ickem\u00e4nskliga varelser. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan man skapa en bredare f\u00f6rst\u00e5else\u00a0om\u00a0verkligheten som b\u00e5de innefattar och \u00f6vervinner uppfattningen av, och begr\u00e4nsningar\u00a0f\u00f6r de olika\u00a0arterna.<\/p>\n Genom den h\u00e4r solidariteten\u00a0kan vi inte bara f\u00f6rst\u00e5 andra varelser p\u00e5 jorden, utan \u00e4ven f\u00e5 en b\u00e4ttre syn p\u00e5 oss sj\u00e4lva och hur vi f\u00f6rh\u00e5ller oss till naturen och allt annat som lever. Det kan inte missas att\u00a0Mortons\u00a0verk\u00a0pr\u00e4glas av\u00a0ekoemanciperande\u00a0synpunkter\u00a0som kritiserar det androcentriska perspektivet p\u00e5 v\u00e4rlden, det vill s\u00e4ga en v\u00e4rld med m\u00e4nniskan som mittpunkt.<\/p>\n Fr\u00e5n 15:e september bjuder Kalmar konstmuseum in till en titt p\u00e5 Ingela Ihrmans utst\u00e4llning\u00a0Paddan<\/em>. Paddan<\/em> \u00e4r ett videoverk av en\u00a0performance i vilken Ihrman kryper in i en paddas kropp och g\u00f6r gymnastik\u00f6vningar. Ihrman kallar sitt verk\u00a0\u201detnobiologiskt\u201d\u00a0\u2013 konst som utforskar hur vi f\u00f6rst\u00e5r naturen.\u00a0Det finns en hel del projektering av m\u00e4nsklighet till djur och\u00a0plantor.\u00a0Jag blev fascinerad n\u00e4r jag s\u00e5g Paddan<\/em> f\u00f6rsta g\u00e5ngen – s\u00e5g jag en m\u00e4nniska som f\u00f6rs\u00f6kte bli en padda och s\u00e5g jag en r\u00f6relse som \u00e4r typisk padda? M\u00e4nsklig eller djurisk?<\/p>\n Ihrman\u00a0utforskar i princip m\u00e4nskligheten i sin konst, men vad finns kvar av m\u00e4nsklighet i Ihrmans verk? Det verkar som om\u00a0m\u00e4nskligheten\u00a0blir en del av djuret. Ihrmans kropp anpassas och \u00e4ndras genom en kostym som p\u00e5verkar hennes kroppsh\u00e5llning. Det \u00e4r n\u00e5gonting v\u00e5r utst\u00e4llning Transfashional<\/em><\/a>\u00a0ocks\u00e5 ifr\u00e5gas\u00e4tter: hur f\u00f6rh\u00e5ller en kostym eller kl\u00e4der sig till kroppen? Hur p\u00e5verkar de varandra? Ana Raj\u010devi\u0107s verk visar hur en kropp kan \u00e4ndras med ett stort smycke som ”f\u00f6rdjurligar” huvudet. Ihrmans\u00a0performance\u00a0suggererar\u00a0f\u00f6r mig att komma n\u00e4rmare naturen ocks\u00e5 inneb\u00e4r att vara beredd att ge upp en del av vad vi kallar m\u00e4nsklighet. Det kr\u00e4vs mod.<\/p>\n Trots att jag slutade med\u00a0utbildningen\u00a0till socialpedagogisk\u00a0arbetare har fr\u00e5gan om att kunna bli ett tr\u00e4d, ett tankeexperiment, blivit kvar. Nej, jag kan inte bli ett tr\u00e4d, men jag kan f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 hur ett tr\u00e4d lever och hur jag kan f\u00f6rs\u00f6ka uttrycka det i spr\u00e5k. Tr\u00e4d lever l\u00e4ngre och l\u00e5ngsammare. Deras r\u00f6tter v\u00e4xer i varandra f\u00f6r att kunna hj\u00e4lpa varandra n\u00e4r ett tr\u00e4d beh\u00f6ver vatten eller mineraler. Sj\u00e4lvklart \u00e4r m\u00e4nniskor begr\u00e4nsade i sina\u00a0kroppar och sina spr\u00e5k, men vi kan ocks\u00e5 komma\u00a0n\u00e4rmare\u00a0varandra. Liksom str\u00e4cka ut en v\u00e4nlig hand. Om\u00a0du v\u00e5gar\u00a0kan konst vara ett m\u00f6te mellan dig och den andra.<\/p>\n (Bild: Marken d\u00e4r jag har lekt<\/em>, Olof H\u00e4ggqvist, utan \u00e5rtal, ur Kalmar Konstmuseums samling)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Efter gymnasiet gick jag ett en utbildning till socialpedagogiarbetare\u00a0som\u00a0inneh\u00f6ll en dramakurs\u00a0.\u00a0Mina\u00a0klasskamrater\u00a0och jag visste inte\u00a0vad vi kunde f\u00f6rv\u00e4nta oss. En av mina klasskamrater sa att kursen kunde\u00a0vara\u00a0vad som helst. \u2018\u2019Ja, men f\u00f6rmodligen m\u00e5ste vi f\u00f6rs\u00f6ka att imitera ett tr\u00e4d eller s\u00e5nt\u201d, konkluderade hon\u00a0efter\u00a0sina funderingar. Det ber\u00f6rde mina klasskamrater och mig mycket. Och d\u00e4r, mitt i matsalen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Att vara tr\u00e4d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1509,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1508","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1508","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1508"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1508\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1509"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1508"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1508"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1508"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}