Detta citat av George Santayana sl\u00e4ngs runt och anv\u00e4nds i alla m\u00f6jliga sammanhang. Oftast citeras det lite olika fr\u00e5n tillf\u00e4lle till tillf\u00e4lle men andemeningen \u00e4r generellt densamma: Att man inte beh\u00f6ver g\u00f6ra samma misstag som andra, om man tittar p\u00e5 vad de redan gjort fel.<\/p>\n
Imorgon, l\u00f6rdag s\u00e5 invigs Kudzanai Chiurais utst\u00e4llning Madness and Civilization<\/em> h\u00e4r p\u00e5 museet. Kudzanai, konstn\u00e4ren som s\u00e4ger att om det finns en plats som st\u00e5r ledig i historien s\u00e5 ska man resa sig och ta den. Det \u00e4r vad han sj\u00e4lv gjorde n\u00e4r han 2008 best\u00e4mde sig f\u00f6r att \u00e4gna sig \u00e5t politisk konst i sitt hemland Zimbabwe. Hans kritiska verk gentemot d\u00e5varande president Robert Mugabe s\u00e5gs inte med blida \u00f6gon, och efter hot om arrestering gick han i sj\u00e4lvvald exil till Sydafrika. D\u00e4r har han sedan dess fortsatt med sin aktivism genom flera olika discipliner. Ofta utforskar han just alternativa versioner av historien, genom fiktiva skildringar av nutid, d\u00e5tid och framtid.<\/p>\n Bland verken i utst\u00e4llningshallen h\u00e4r i Kalmar h\u00e4nger ett specifikt verk med en b\u00e5de ytlig och djuplodad symbolik som g\u00e5r att koppla till just det ovan n\u00e4mnda citatet.<\/p>\n Verket b\u00e4r det kanske oansenliga namnet We live in silence XIIII<\/em>. Verket i sig best\u00e5r av ett fotografi och \u00e4r producerat s\u00e5 sent som 2017, men motivet har anv\u00e4nts \u00e5tskilliga g\u00e5nger genom historien och \u00e4r ett oerh\u00f6rt popul\u00e4rt motiv inom det klassiska m\u00e5leriet. Verket \u00e4r ett i en l\u00e5ng rad av skildringar av den apokryfiska ber\u00e4ttelsen d\u00e4r judinnan Judith hugger huvudet av \u00f6verbef\u00e4lhavaren Holofernes. Chiurais verk \u00e4r tydligt influerad av Artemisia Gentilleschi och Caravaggios versioner, tv\u00e5 av historiens mest v\u00e5ldsamma tolkningar som b\u00e4gge avbildar Judith i sekunden hon s\u00e4nker Holofernes eget sv\u00e4rd i hans hals och blodet sprutar ut. Men till skillnad fr\u00e5n de klassiska verken \u00e4r Judith och hennes kammarjungfru i Chiurais version b\u00e4gge svarta, medan Holofernes fortfarande \u00e4r vit. Kvinnorna b\u00e4r \u00e4ven var sin kostym ist\u00e4llet f\u00f6r de kl\u00e4nningar de brukar skildras i.<\/p>\n Den ytliga tolkningen av verket \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4tt att g\u00f6ra. Det \u00e4r en afrikansk politisk aktivist som skildrar tv\u00e5 svarta som d\u00f6dar en vit tyrann. Man kan tolka det som r\u00e4ttskipande eller h\u00e4mnd, eller b\u00e4gge tv\u00e5. Man kan se det som ett folk som reser sig mot sina f\u00f6rtryckare och ett folk som g\u00f6r sig av med det gamla f\u00f6rlegade. Det \u00e4r ocks\u00e5 skildrandet av hj\u00e4lten som st\u00e4ller upp f\u00f6r sitt folk. Men om man tittar p\u00e5 verket ur sin kulturhistoriska kontext s\u00e5 finns det \u00e4nnu en mening att se \u2013 just i den vite mannen skildrad som Holofernes.<\/p>\n I den apokryfiska ber\u00e4ttelsen om Judith s\u00e5 \u00e4r Holofernes en stor er\u00f6vrare f\u00f6r sin konung Nebuchadnezzar. Han g\u00e5r fr\u00e5n land till land och ut\u00f6kar kungariket, l\u00e4gger folk under sig och f\u00f6rst\u00f6r deras heliga platser och religi\u00f6sa centrum f\u00f6r att de ist\u00e4llet ska tillbe konungen som gud. Detta g\u00f6r honom till en tv\u00e4tt\u00e4kta imperialist och kolonisat\u00f6r, detta tusen \u00e5r innan de orden ens myntades. Holofernes framfart skiljer sig heller inte s\u00e4rskilt mycket fr\u00e5n vad v\u00e4stv\u00e4rlden gjort med den afrikanska kontinenten. Man har lagt mark under sig, tagit folket till slavar och ber\u00f6vat dem sin kultur till f\u00f6rdel f\u00f6r sin egen. Men det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n det enda exemplet p\u00e5 systematisk imperialism genom historien. Det antika Rom f\u00f6rintade alla heliga platser de lagt under sig och nazi-Tyskland skapade sina utrotningsl\u00e4ger f\u00f6r att g\u00f6ra sig av med olikt\u00e4nkande och o\u00f6nskade fr\u00e5n de l\u00e4nder de er\u00f6vrade. Och s\u00e5 upprepar sig historien g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n Ingen av dessa historiska imperier har d\u00e4remot l\u00e4rt sig l\u00e4xan av sina f\u00f6reg\u00e5ngare \u2013 alla imperium n\u00e5r ett slut. Det g\u00e5r inte att kuva en befolkning i evighet. Vare sig det \u00e4r genom en ovilja att samarbeta eller direkt revolution s\u00e5 kommer imperiet smulas s\u00f6nder till sina best\u00e5ndsdelar. Nya l\u00e4nder bildas och gamla \u00e5teruppst\u00e5r. Till var Holofernes kommer till slut en Judith \u2013 N\u00e5gon som stiger upp f\u00f6r att fylla en tom plats i historien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Detta citat av George Santayana sl\u00e4ngs runt och anv\u00e4nds i alla m\u00f6jliga sammanhang. Oftast citeras det lite olika fr\u00e5n tillf\u00e4lle till tillf\u00e4lle men andemeningen \u00e4r generellt densamma: Att man inte beh\u00f6ver g\u00f6ra samma misstag som andra, om man tittar p\u00e5 vad de redan gjort fel. Imorgon, l\u00f6rdag s\u00e5 invigs Kudzanai Chiurais utst\u00e4llning Madness and Civilization … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den som inte k\u00e4nner historien \u00e4r d\u00f6md att upprepa den<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1546","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1546","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1546"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1546\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1546"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1546"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1546"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}