{"id":1628,"date":"2019-01-07T21:02:12","date_gmt":"2019-01-07T20:02:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=1628"},"modified":"2019-01-08T11:38:58","modified_gmt":"2019-01-08T10:38:58","slug":"cirklar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2019\/01\/07\/cirklar\/","title":{"rendered":"Cirklar"},"content":{"rendered":"<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Visst visst \u2013 jag vet, 2019 \u00e4r h\u00e4r nu. Julgranen har plockats bort, f\u00f6rsta r\u00e4kningarna \u00e4r betalda och jag har redan jobb<\/span><span lang=\"sv-SE\">a<\/span><span lang=\"sv-SE\">t n\u00e5gra dagar.\u00a0 Inga stora ny\u00e5rsl\u00f6ften h\u00e4r, bara att forts\u00e4tta vad jag p\u00e5b\u00f6rjat 2018.\u00a0<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Men vad \u00e4r en b\u00f6rjan egentligen? I litteratur \u00e4r slutet av en ber\u00e4ttelse ibland dolt i b\u00f6rjan. Det f\u00f6rekommer ofta i tragedin. Allt som kommer att avsluta historien finns redan n\u00e5gonstans i b\u00f6rjan. Andra ber\u00e4ttelser b\u00f6rjar pl\u00f6tsligt utan inledning eller motiv \u2013 som att vi \u00e4r direkt transporterade till en annan v\u00e4rld. En s\u00e5dan b\u00f6rjan kallas &#8221;in medias res&#8221;. D\u00e5 finns det ocks\u00e5\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">en\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">b\u00f6rja<\/span><span lang=\"sv-SE\">n<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0som liknar slutet. Man g\u00e5r inte fr\u00e5n A till B till C. Man b\u00f6rjar inte pl\u00f6tsligt i B. Men man g\u00e5r fr\u00e5n A till B till C till D till A igen.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Icke-linj\u00e4ra former f\u00e5ngar alltid min uppm\u00e4rksamhet, framf\u00f6r allt cirklar eller cykliska former. Ocks\u00e5 i musik. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Philip Glass o\u00e4ndliga pianokompositioner och John Cages musik. Ofta best\u00e5r deras kompositioner av enkla, upprepande stycken. Romaner s\u00e5som Virginia\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">Woolfs<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0<em>Mrs\u00a0<\/em><\/span><em><span lang=\"sv-SE\">Dalloway<\/span><\/em><span lang=\"sv-SE\">, och \u00e4ven Karin Boyes <em>Kallocain<\/em> har en icke-linj\u00e4r form som g\u00f6r att ber\u00e4ttelsen g\u00e5r ingenstans eller slutar\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">d\u00e4<\/span><span lang=\"sv-SE\">r den b\u00f6rjat.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">I\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">narrativitet st\u00e5r\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp<\/span><span lang=\"sv-SE\">et i fokus<\/span><span lang=\"sv-SE\">.\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">D<\/span><span lang=\"sv-SE\">etta f\u00f6rlopp \u00e4r en f\u00f6rest\u00e4llning av tiden. I litteratur\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">behandlar<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0man ofta tid som struktur (hur g\u00e5r man fr\u00e5n A till B till C), men i konst \u00e4r d<\/span><span lang=\"sv-SE\">et sj\u00e4lva tiden, eller hur vi upplever tiden, som g\u00e4ller. Man s\u00e4ger att tiden \u00e4r den fj\u00e4rde dimensionen. I konst tittar man till tredimensionella objekt \u2013 rumsperspektivet \u00e4r ju l\u00e5ngt, brett och djupt. Men jag vill be er iaktta<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0den fj\u00e4rde dimensionen. Var kan man hitta tiden p\u00e5 Kalmar konstmuseum? Hur kan man identifiera tiden?<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Vid f\u00f6rsta anblicken kan vi inte hitta cirklar p\u00e5 Kalmar konstmuseum. Hela huset \u00e4r en kub och ocks\u00e5 sj\u00e4lva konstverken \u00e4r n\u00e4stan alltid inramade\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">av en<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0fyrkantig form. M\u00e5nga associerar konst med bildkonst \u2013 en f\u00f6rest\u00e4llning av ett tillf\u00e4lle f\u00e5ngat p\u00e5 ett foto, en tavla eller en skulptur. Det finns ingen tid d\u00e4r, bara ett tillf\u00e4lle av uppeh\u00e5ll.\u00a0<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Det g\u00e5r l\u00e4ttare med skulptur. Man kan f\u00f6lja linjer, vandra runt en skulptur. Man kan ocks\u00e5 st\u00e4lla sig fr\u00e5gor om arbetsprocessen. Det \u00e4r vad jag sj\u00e4lv tycker om n\u00e4r jag tittar p\u00e5 tavlor: att se p\u00e5 varje f\u00e4rgdrag. Sj\u00e4lva f\u00e4rgen som\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">brast\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">under torkningsprocessen<\/span><span lang=\"sv-SE\">.\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">Konsta<\/span><span lang=\"sv-SE\">rbet<\/span><span lang=\"sv-SE\">e<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0\u00e4r tid och l\u00e4mnar sina sp\u00e5r.\u00a0<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">D<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00e4rf\u00f6r<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0kan man\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">hitta tid i konst \u2013 tid \u00e4r r\u00f6relse, tid \u00e4r en upplevelse som inte bara ligger i sj\u00e4lva verket utan ocks\u00e5 i betraktaren. Den franske filosofen Henri\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">Bergson<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0skrev i b\u00f6rjan av 1900-talet att man har en inre-tid. Denna inre-tid f\u00e5r oss att uppleva en minut som en evighet eller en hel dag som bara n\u00e5gra timmar. Konstupplevelse<\/span><span lang=\"sv-SE\">n<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0inneb\u00e4r en stor del av denna tid.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Varje g\u00e5ng vi kommer till en slut b\u00f6rjar vi igen och upplever sj\u00e4lva verken en aning annorlunda. Det ser jag med en utst\u00e4llning som <\/span><em><span lang=\"sv-SE\">Madness<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0and\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">Civilization<\/span><\/em><span lang=\"sv-SE\">. Denna utst\u00e4llning ger mer f\u00f6r varje bes\u00f6k. Sj\u00e4lv<\/span><span lang=\"sv-SE\">a<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0utst\u00e4llningen best\u00e5r av upprepningar, en spiralform som ibland g\u00e5r ner (upprepande, f\u00f6rtryckande maktstruktur som begr\u00e4nsar frihet) och ibland upp (<\/span><span lang=\"sv-SE\">st\u00e4ndiga ber\u00e4ttelser av motst\u00e5nd och\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">stolthet<\/span><span lang=\"sv-SE\">). Historien \u00e4r cyklisk kan man v\u00e4l s\u00e4ga efter <\/span><em><span lang=\"sv-SE\">Madness<\/span><\/em><span lang=\"sv-SE\"><em>\u00a0och Civilisation<\/em>.<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0<\/span><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p><span lang=\"sv-SE\">Vi g\u00e5r tillbaka till v\u00e5rt favoritkonstverk om och om igen. S\u00e5dana konsumeringsm\u00f6nster \u00e4r inte popul\u00e4ra. I v\u00e5rt samh\u00e4lle m\u00e5ste vi k\u00f6pa, spendera, konsumera n\u00e5gonting nytt hela tiden. Men konst erbjuder motst\u00e5nd. Du f\u00e5r stanna still och vandra i en cirkel. Ibland finns det inte ens ett s\u00e4rskilt klimax. Det \u00e4r en resa utan att g\u00e5 n\u00e5gonstans, en som<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0<\/span><span lang=\"sv-SE\">aldrig<\/span><span lang=\"sv-SE\">\u00a0slutar vara givande.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<p><span style=\"float: none; background-color: transparent; color: #333333; font-family: 'Berling',Palatino,'Palatino Linotype',serif; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; text-align: left; text-decoration: none; text-indent: 0px;\">Bild: Snitt, Karl Erik\u00a0H\u00e4ggblad , 1974, ur Kalmar konstmuseums samling<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Visst visst \u2013 jag vet, 2019 \u00e4r h\u00e4r nu. Julgranen har plockats bort, f\u00f6rsta r\u00e4kningarna \u00e4r betalda och jag har redan jobbat n\u00e5gra dagar.\u00a0 Inga stora ny\u00e5rsl\u00f6ften h\u00e4r, bara att forts\u00e4tta vad jag p\u00e5b\u00f6rjat 2018.\u00a0 Men vad \u00e4r en b\u00f6rjan egentligen? I litteratur \u00e4r slutet av en ber\u00e4ttelse ibland dolt i b\u00f6rjan. Det f\u00f6rekommer ofta &hellip; <a href=\"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2019\/01\/07\/cirklar\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Cirklar<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":65,"featured_media":1629,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1628","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1628","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/65"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1628"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1628\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1628"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1628"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1628"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}