
{"id":1693,"date":"2019-02-21T15:22:40","date_gmt":"2019-02-21T14:22:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=1693"},"modified":"2019-02-21T15:22:40","modified_gmt":"2019-02-21T14:22:40","slug":"hurdan-ar-en-bra-manniska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2019\/02\/21\/hurdan-ar-en-bra-manniska\/","title":{"rendered":"&#8221;Hurdan \u00e4r en bra m\u00e4nniska?&#8221;"},"content":{"rendered":"<p>Det \u00e4r en bra fr\u00e5ga, eller hur? Men vad har den med animerade seriefigurer att g\u00f6ra? Jag kommer till det, s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n<p>\u00c5ret jag b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 museet gick jag p\u00e5 en massa guidningar av utst\u00e4llningarna f\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om hur man guidar samtidskonst. En av dessa var av <em>Djupt minne<\/em>, sommarutst\u00e4llningen 2017, som guidades av v\u00e5r d\u00e5varande pedagogiskt ansvariga Nathalie Marosan. I b\u00f6rjan av varje tur av utst\u00e4llningen st\u00e4llde hon just denna fr\u00e5ga.<\/p>\n<p><em>Hurdan \u00e4r en bra m\u00e4nniska?<\/em><\/p>\n<p>Oavsett gruppens \u00e5lder, nationalitet eller spr\u00e5kkunskaper fr\u00e5gade hon alltid samma fr\u00e5ga. Och hon fick alltid samma svar:<\/p>\n<p><em>Man \u00e4r sn\u00e4ll.<\/em><\/p>\n<p>En s\u00e5 enkel sak, men gemensam \u00f6ver hela denna planet. Du kan vara f\u00f6dd i vilken kultur som helst. I vilken religion som helst. Med vilken bakgrund som helst. Men i slut\u00e4nden, n\u00e4r man ska komma p\u00e5 vad som \u00e4r absolut viktigast s\u00e5 \u00e4r det sn\u00e4llheten som dyker upp. \u00c4ven om det kanske inte alltid \u00e4r det f\u00f6rsta som man t\u00e4nker p\u00e5 s\u00e5 tror jag att vi alla kan enas om att just denna egenskap \u00e4r central f\u00f6r den typen av m\u00e4nniska man vill vara med. Den typen av m\u00e4nniska man vill ha och hoppas att man har omkring sig.<\/p>\n<p>Det kanske \u00e4r p\u00e5 grund av just detta som program som Professor Balthazar har f\u00e5tt en s\u00e5dan spridning v\u00e4rlden \u00f6ver. Och inte bara han, utan n\u00e4stan alla seriefigurer som \u00e4r k\u00e4nda v\u00e4rlden \u00f6ver har den k\u00e4rnan. De kanske tydligaste \u00e4r St\u00e5lmannen och Musse Pigg, som alltid g\u00f6r det r\u00e4tta och hj\u00e4lper de svaga. Men \u00e4ven vildhj\u00e4rnor som Kalle Anka och Pippi L\u00e5ngstrump har ett samvete som g\u00f6r att de i slut\u00e4nden vill vara sn\u00e4lla.<\/p>\n<p>L\u00e5t oss kika lite extra p\u00e5 en av dessa karakt\u00e4rer, p\u00e5 ytan Professor Balthazars klara motsats \u2013 Kalle Anka. Denne hetsiga anka \u00e4r inte bara skapad och utvecklad i 1900-talets ultrakapitalistiska USA utan \u00e4r dessutom mycket v\u00e5ldsam, och tar snabbare till n\u00e4varna \u00e4n hj\u00e4rnan n\u00e4r det g\u00e4ller att l\u00f6sa problem. P\u00e5 andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden, speciellt i USA, s\u00e5 \u00e4r det Musse Pigg som \u00e4r Disneys galjonsfigur. Han \u00e4r genomgod, ordentlig och g\u00f6r alltid sitt b\u00e4sta. Men h\u00e4r i Sverige s\u00e5 hamnar han i skuggan av sin kompis Kalle. Varf\u00f6r?<\/p>\n<p>Kanske \u00e4r det f\u00f6r att igenk\u00e4nningsfaktorn \u00e4r s\u00e5 h\u00f6g. Kalle \u00e4r en karakt\u00e4r med brister och b\u00f6rjar s\u00e5 gott som alla sina historier i underl\u00e4ge. Antingen jobbar han urtr\u00e5kiga skift p\u00e5 Margarinfabriken eller sliter f\u00f6r slavl\u00f6ner \u00e5t Farbror Joakim. Hans bil \u00e4r konstant i behov av reparation och han ryker j\u00e4mt ihop med tj\u00e4nstem\u00e4n av alla de slag. Hans f\u00f6rh\u00e5llande med Kajsa \u00e4r allt annat \u00e4n stabilt och mellan allt detta m\u00e5ste han agera extrapappa \u00e5t sina tre brors\u00f6ner. Dessutom verkar han konstant otursf\u00f6rf\u00f6ljd. \u00c4ven om hett temperament verkar g\u00e5 i sl\u00e4kten s\u00e5 skulle man nog kunna s\u00e4ga att allt som \u00f6ses \u00f6ver hans huvud \u00e4r nog f\u00f6r att f\u00e5 vem som helst att brisera.<\/p>\n<p>Kanske \u00e4r det f\u00f6r att Kalle trots allt detta n\u00e4stan alltid viker sig. Han tar med knattarna p\u00e5 den d\u00e4r konserten de ville g\u00e5 p\u00e5. Han erk\u00e4nner till slut att han har gjort fel, eller s\u00e5 ger han upp n\u00e5got f\u00f6r n\u00e5gon annans skull. \u00c4ven n\u00e4r det leder till att han f\u00e5r storstryk av andra karakt\u00e4rer \u2013 typ Kajsa eller Joakim.<\/p>\n<p>Kanske \u00e4r det f\u00f6r att man i sl\u00e4kten Anka alltid st\u00e4ller upp och s\u00e4tter familjen f\u00f6rst \u2013 oavsett om det \u00e4r s\u00e5 att man beh\u00f6ver hj\u00e4lpa till eller sj\u00e4lv blir hj\u00e4lpt. Det finns en tanke om att s\u00e4tta andra f\u00f6rst och hj\u00e4lpa de i n\u00f6d. Och om man inte kan l\u00f6sa det p\u00e5 egen hand kan man alltid fr\u00e5ga den finurliga uppfinnaren Oppfinnar-Jocke.<\/p>\n<p>N\u00e4r allt kommer omkring s\u00e5 \u00e4r kanske inte Balthazar och Kalle Anka s\u00e5 olika som man tror. H\u00e4r i Sverige har m\u00e5nga av oss v\u00e4xt upp med b\u00e5da tv\u00e5, och ben\u00e4mner de b\u00e5da som serier i sin egen r\u00e4tt. \u00c4ven om de \u00e4r skapta i vitt skilda kulturer under oerh\u00f6rt olika f\u00f6rh\u00e5llanden och visuellt och temam\u00e4ssigt ofta skiljer sig mycket \u00e5t. De har trots allt en gemensam v\u00e4rdegrund, en v\u00e4rdegrund som delas v\u00e4rlden \u00f6ver:<\/p>\n<p><em>Man ska vara sn\u00e4ll<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r en bra fr\u00e5ga, eller hur? Men vad har den med animerade seriefigurer att g\u00f6ra? Jag kommer till det, s\u00e5 sm\u00e5ningom. \u00c5ret jag b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 museet gick jag p\u00e5 en massa guidningar av utst\u00e4llningarna f\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om hur man guidar samtidskonst. En av dessa var av Djupt minne, sommarutst\u00e4llningen 2017, &hellip; <a href=\"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2019\/02\/21\/hurdan-ar-en-bra-manniska\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">&#8221;Hurdan \u00e4r en bra m\u00e4nniska?&#8221;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":1695,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1693","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1693","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1693"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1693\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1695"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1693"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1693"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1693"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}