{"id":731,"date":"2017-08-19T02:07:48","date_gmt":"2017-08-19T00:07:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=731"},"modified":"2017-09-26T13:21:59","modified_gmt":"2017-09-26T11:21:59","slug":"gustav-iii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2017\/08\/19\/gustav-iii\/","title":{"rendered":"Gustav III …"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

Johan Fredrik Martin, 1784, grafik, etsning.<\/p>\n

Hela sista delen av 1700-talet samt f\u00f6rsta halvan av 1800-talet s\u00e5 som det representeras i samlingarna utm\u00e4rks av ett stort intresse f\u00f6r historia, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen f\u00f6r religion och mytologi.<\/p>\n

Samlingarna f\u00f6ljer d\u00e4rmed konstriktningarna i v\u00e4stv\u00e4rlden mycket v\u00e4l. Historiema\u030aleriet hade sin storhetstid pa\u030a\u00a01800-talet, utla\u0308rt och utfo\u0308rt vid konstakademierna. Ma\u030alningarnas utfo\u0308rande blev vid samma tid teatralt och episkt bera\u0308ttande. Motiven i sig var (national)romantiska. I Sverige dominerade skildringar av bero\u0308mda personer fra\u030an stormaktstiden. Och trots att kristendomen under upplysningen ifra\u030agasattes till fo\u0308rma\u030an fo\u0308r naturvetenskapen, var a\u0308ven bibliska bera\u0308ttelser och skildringar av nordisk mytologi mycket efterfra\u030agade motivval hos de (oftast) va\u0308lba\u0308rgade besta\u0308llarna.<\/p>\n

Redan under rena\u0308ssansen och barocken hade mannen varit dominerande inom historiem\u00e5leriet som genre. Det var manliga hja\u0308ltar som stod i fokus: kungar, prinsar, politiker, a\u0308mbetsma\u0308n, krigsherrar och andra bero\u0308mdheter.<\/p>\n

Ytterst fa\u030a kvinnor var verksamma inom historiema\u030aleriet. Att skildra ma\u0308nsklig styrka och makt var na\u030agot som var i stort sett fo\u0308rbeha\u030allet ma\u0308n. Ista\u0308llet specialiserade sig kvinnliga konstn\u00e4rer p\u00e5 stilleben och landskapsmotiv, d\u00e5 kvinnor ans\u00e5gs ha ett \u00f6ga f\u00f6r de sm\u00e5 detaljerna.<\/p>\n

Inom historiem\u00e5leriet utm\u00e4rker sig i Kalmar konstmuseums samlingar \u00a0framfo\u0308r allt Kalmarfo\u0308dde konstna\u0308ren Carl Wahlbom och dennes stora antal mytologiska motiv samt skildringar av ma\u0308ktiga personer fr\u00e5n stormaktstiden. Dessa kommer vi in p\u00e5 senare!<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Etsningen ovan \u00e4r emellertid utf\u00f6rd av Johan Fredrik Martin. Vi ser ett sa\u0308llskap av ba\u030ade barn och vuxna som har samlats i ett rum och tycks lyssna pa\u030a en kvinna som la\u0308ser fra\u030an ett pergament. Kanske befinner de sig pa\u030a ett bibliotek eller pa\u030a en skola. I mitten av bilden, bredvid kvinnan, sitter en man pa\u030a en tron. Till fo\u0308ljd av sin rokokoinspirerade kla\u0308dstil, som var ho\u0308gsta mode inom det franska hovet pa\u030a 1700-talet, fo\u0308refaller mannen tillho\u0308ra en av de ho\u0308gre klasserna. Vid en la\u0308sning av titeln visar sig mannen vara kung Gustav III. Med hja\u0308lp av ett intertextuellt perspektiv, fo\u0308rsta\u030ar vi att kvinnan vid hans sida a\u0308r Minerva\/ Athena, visdomens och krigets gudinna, ka\u0308nnetecknad av de klassiska attributen lansen och arket. Kungen ser ut att vara fo\u0308rsjunken i tankar, samtidigt som han ho\u0308r pa\u030a vad gudinnan har att sa\u0308ga. A\u030a ena sidan visar alltsa\u030a motivet en kvinna med makt och fo\u0308rnuft, egenskaper som vid denna tid vanligen fo\u0308rknippades med ma\u0308n. A\u030a andra sidan fa\u030ar Minerva en allegorisk betydelse som likst\u00e4ller henne med musan i Musiken. Minerva a\u0308r en symbol fo\u0308r den visdom som kungen ma\u030aste anva\u0308nda fo\u0308r att besta\u0308mma om han ska ga\u030a ut i krig eller inte.<\/p>\n<\/div>\n

\n

N\u00e4sta vecka kommer jag in p\u00e5 det sena 1700-talets religi\u00f6sa motiv. Det kvinnoideal som uppvisas \u00e4r jungfru Maria, med sin renhet, dygd och k\u00e4rleksfulla moderskap. N\u00e4r det g\u00e4ller mannen \u00e4r ett nytt mansideal p\u00e5 inmarsch; den aktiva, hja\u0308ltemodiga och ma\u030almedvetna mannen. Den passiva, erotiserade ynglingen, som den framst\u00e5r i Faun, lever dock kvar ett tag till, tills uppvisande av avkl\u00e4dda kvinnor blir mer accepterat och kvinnorna p\u00e5 allvar f\u00e5r ta \u00f6ver efebens roll som gestaltare av feminin natur(lighet) och v\u00e4llust.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Johan Fredrik Martin, 1784, grafik, etsning. Hela sista delen av 1700-talet samt f\u00f6rsta halvan av 1800-talet s\u00e5 som det representeras i samlingarna utm\u00e4rks av ett stort intresse f\u00f6r historia, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen f\u00f6r religion och mytologi. Samlingarna f\u00f6ljer d\u00e4rmed konstriktningarna i v\u00e4stv\u00e4rlden mycket v\u00e4l. Historiema\u030aleriet hade sin storhetstid pa\u030a\u00a01800-talet, utla\u0308rt och utfo\u0308rt vid konstakademierna. Ma\u030alningarnas … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Gustav III …<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":61,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-731","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/731","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/61"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=731"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/731\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=731"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=731"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=731"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}