![\"\"](\"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-content\/uploads\/sites\/8\/2017\/08\/thumb_img_9212_1024-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Fredrik Westin, ”Religi\u00f6s familjescen”, 1820-tal, grafik, litografi.<\/p>\n
Bilden \u00e4r beskuren. Se hela verket p\u00e5 webben under Om oss: Samlingarna!<\/p>\n
Jag ber om urs\u00e4kt f\u00f6r bildkvaliteten.<\/p>\n
I samlingarna \u00e4r det under skiftet 1700\/1800-tal som de religi\u00f6sa motiven har sin glans\u00e5lder. Om vi inte r\u00e4knar med diverse mytologiska verk inspirerade av grekisk\/romersk mytologi. Dessa f\u00e5r en ren\u00e4ssans under tidigt 1900-tal i och med Garibaldi Lindberg!<\/p>\n
Westin \u00e4r en av de konstn\u00e4rer som representeras av ett stort antal kristna verk i samlingarna.<\/p>\n
H\u00e4r ovan ser vi fem ma\u0308nskliga gestalter i helfigur. De a\u0308r utomhus, att do\u0308ma av muren till va\u0308nster, den molniga himlen, tra\u0308det och marken framfo\u0308r dem, som ba\u0308r spa\u030ar av va\u0308xtlighet.<\/p>\n
De ba\u030ada kvinnorna har tva\u030a barn i famnen. En mansgestalt sta\u030ar bakom dem, med handen \u00f6ver den ho\u0308gra kvinnan axel och den andra handen ho\u0308jd som i en va\u0308lsignande ro\u0308relse. Mannen framsta\u030ar tydligt som en beskyddare. Vid en religio\u0308s tolkning definieras den ho\u0308gra kvinnan som Jungfru Maria och den va\u0308nstra kvinnan som Elisabet, Marias sla\u0308kting. Barnen a\u0308r Johannes Do\u0308paren, Elisabets son, och Jesus, Marias son.<\/p>\n
Denna identifikation av karakt\u00e4rerna \u00e4r m\u00f6jlig d\u00e5 det finns vissa vedertagna k\u00e4nnetecken f\u00f6r hur Maria med Jesusbarnet alltsedan 400-talet har avbildats inom det klassiska kristna m\u00e5leriet.<\/p>\n
Maria b\u00e4r sin slo\u0308ja och mantel. Vem av barnen som \u00e4r Jesus kan emellertid diskuteras. Men traditionellt sett brukar Jesus, b\u00e5de som sp\u00e4dbarn och p\u00e5 korset, avbildas med h\u00f6ftskynke. I de flesta ikonbilder sitter Jesusbarnet i sin moders kn\u00e4. Detta tyder p\u00e5 att det \u00e4r Jesus som \u00e4r till h\u00f6ger i bild, i Marias famn. Jungfrun och Jesusbarnet ser fridfulla ut och modern lutar sitt huvud mot sonens panna.<\/p>\n
Det framst\u00e5r dock som att barnet till v\u00e4nster, Johannes D\u00f6paren, \u00e4r i centrum. H\u00e4nderna \u00e4r kn\u00e4ppta. Den st\u00e5ende mannens v\u00e4lsignande gest f\u00f6refaller rikta sig mot b\u00e5da barnen.<\/p>\n
Om du har en annan tolkning och kan bringa klarhet i de fr\u00e5getecken som v\u00e4cks hos mig n\u00e4r jag ser bilden, s\u00e5 \u00e4r du v\u00e4lkommen!<\/p>\n
Mannen som ho\u0308jer sig o\u0308ver kvinnorna och barnen kan vara Josef, Marias man, eller Elisabets man Sakarias, som var pra\u0308st, vilket kan fo\u0308rklara hans ho\u0308ga sta\u0308llning gentemot de o\u0308vriga i bildkompositionen.<\/p>\n
Just Maria med Jesusbarnet har sedan a\u030atminstone 400-talet varit det vanligaste motivet inom den kristna konsten. Hos Westin uppvisas en pa\u030afallande mjukhet och ma\u0308nsklighet i gestalterna, till skillnad fra\u030an i traditionellt ikonma\u030aleri, da\u0308r intresset ligger pa\u030a ett o\u0308verma\u0308nskligt plan och da\u0308r de gudomliga personerna ista\u0308llet kan framsta\u030a som stelt och formellt uppsta\u0308llda.<\/p>\n
I 1700-talets bildspra\u030ak var det vanligt att moderskap associerades med sexualitet, men detta kan inte sa\u0308gas om de religi\u00f6sa avbildningarna av Jungfru Maria. Guds Moder har sedan \u00e5rhundraden tillbaka personifierat renhet, oskuld och ka\u0308rleksfullt moderskap.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller andra kristna verk i samlingarna, med ytterligare motiv och teman, kan jag i sammanhanget n\u00e4mna:<\/p>\n
Sven Ljungberg, \u201dJesus Botar Sjuka\u201d, 1990-tal, grafik, tra\u0308snitt.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n
Johan Fredrik Martin. Ex. ”Maria med Jesusbarnet”, 1780-tal, grafik, etsning.<\/p>\n
samt<\/p>\n
Carl Wahlbom. Ex. \u201dDavid och Goliath\u201d, 1835, etsning, grafik.<\/p>\n
Spana in dem p\u00e5 webben!<\/p>\n
Men ovan n\u00e4mnda Carl Wahlbom \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 mest erk\u00e4nd f\u00f6r sina insatser inom 1800-talets episka historiem\u00e5leri.<\/p>\n
D\u00e5 Wahlbom st\u00e5r f\u00f6r en betydande del av v\u00e5ra samlingar. kommer jag att \u00e4gna b\u00e5de fredagens och m\u00e5ndagens inl\u00e4gg \u00e5t honom!<\/p>\n
S\u00e5 vill ni veta mer om<\/p>\n
svensk nationalromantik<\/p>\n
och<\/p>\n
stormaktstiden,<\/p>\n
s\u00e5 ses vi p\u00e5 fredag!<\/p>\n
<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Fredrik Westin, ”Religi\u00f6s familjescen”, 1820-tal, grafik, litografi. Bilden \u00e4r beskuren. Se hela verket p\u00e5 webben under Om oss: Samlingarna! Jag ber om urs\u00e4kt f\u00f6r bildkvaliteten. I samlingarna \u00e4r det under skiftet 1700\/1800-tal som de religi\u00f6sa motiven har sin glans\u00e5lder. Om vi inte r\u00e4knar med diverse mytologiska verk inspirerade av grekisk\/romersk mytologi. Dessa f\u00e5r en ren\u00e4ssans … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Med n\u00e5got gudomligt i blicken<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":61,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-751","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/751","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/61"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=751"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/751\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=751"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=751"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=751"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}