{"id":772,"date":"2017-08-28T18:54:12","date_gmt":"2017-08-28T16:54:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=772"},"modified":"2017-08-28T18:58:33","modified_gmt":"2017-08-28T16:58:33","slug":"makten-pennan-och-en-dos-moral","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2017\/08\/28\/makten-pennan-och-en-dos-moral\/","title":{"rendered":"Makten, pennan och en dos moral"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

Carl Wahlbom, \u201dErik XIV Och Go\u0308ran Persson\u201d, 1838, grafik, litografi.<\/p>\n

(Bilden \u00e4r beskuren.)<\/p>\n

\n
\n
\n

Till v\u00e4nster sitter Erik XIV, Sveriges kung mellan 1560 och 1568. A\u0308mbetsmannen Jo\u0308ran Persson, sta\u030aende till ho\u0308ger, var hans sekreterare och ra\u030adgivare. Erik XIV associeras dock inte enbart med kunglighet, utan av allma\u0308nheten nog i a\u0308nnu sto\u0308rre utstra\u0308ckning med psykisk sjukdom och obera\u0308knelighet. I svenska historiebo\u0308cker har han under a\u030arhundradena beskrivits som \u201dkungen som blev galen\u201d, \u00e4ven om senare r\u00f6n tyder p\u00e5 att Erik XIV inte var s\u00e5 sjuk som p\u00e5stods. Han tros ha varit utsatt f\u00f6r ryktesspridning och smutskastning.<\/p>\n

Kungen har blicken mot en fja\u0308derpenna och ett pappersark som han har i kna\u0308et. Jo\u0308ran Persson ser mot kungen och tycks gestikulera med ha\u0308nderna, i riktning mot papperet, som om han argumenterar fo\u0308r na\u030agot. De ba\u030ada herrarna verkar ra\u030adgo\u0308ra med varandra om vad som ska skrivas pa\u030a pappersarket. Kanske a\u0308r det Sturemorden som a\u0308r i fo\u0308resta\u030aende. Erik XIV utfo\u0308rde dessa mord i ett infall av paranoia. Litografin skildrar alltsa\u030a utfo\u0308randet av ett grovt brott och ma\u0308nnens ra\u030ahet och otillfo\u0308rlitlighet fo\u0308rsta\u0308rks av deras na\u0308rmast karikatyrartade, mycket skarpa och utpra\u0308glade ansiktsdrag.<\/p>\n

Att skildra en kung och en \u00e4mbetsman som s\u00e5 d\u00e5raktiga, upptagna med att smida onda planer, kanske rimmar illa med det nationalromantiska temat i andra verk av Wahlbom. Det f\u00f6r mina tankar n\u00e4rmast till sedel\u00e4rande verk fr\u00e5n 1700-talets slut, s\u00e5som\u00a0David Deuchars m\u00e5nga etsningar.<\/p>\n

\n
\n
\n

Ex. \u201dInterio\u0308r Med Kra\u0308kande Man\u201d, 1784, grafik, etsning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Ex. \u201dMan Med Krus\u201d, 1780-tal, grafik, etsning.<\/p>\n

Titta p\u00e5 dem p\u00e5 webben: Om oss: Samlingarna!<\/p>\n

I David Deuchars etsningar a\u0308r det inte kungligheter, utan den arbetande bondebefolkningen, som sta\u030ar i fokus. Motiven fo\u0308resta\u0308ller ma\u0308nniskor i vardagssituationer, da\u0308r ba\u030ade ma\u0308n och kvinnor verkar tillsammans och hja\u0308lper varandra med hush\u00e5llssysslorna.<\/p>\n

I exemplen ovan finns alkoholen med som ett tecken p\u00e5 oanst\u00e4ndighet och d\u00e5rskap. Bilderna bryter mot idealet med mannen som en rationell, stark och ka\u0308nsloma\u0308ssigt kontrollerad ledargestalt. De har ett komiskt och satiriskt syfte, men ocks\u00e5 ett moraliskt: ”Den sortens leverne ska du akta dig f\u00f6r!”<\/p>\n

Erik XIV och J\u00f6ran Persson blir en symbol f\u00f6r maktens ofullkomlighet. Och f\u00f6r en nationalromantik med icke-romanticerande inslag.<\/p>\n

P\u00e5 fredag:<\/p>\n

\n
\n
\n

Historiem\u00e5leriet och nakenm\u00e5leriet har genom konsthistorien g\u00e5tt hand i hand. Utan nakenm\u00e5leri, inget historiem\u00e5leri (om man h\u00e5rdrar det hela).<\/p>\n

Alltsedan antiken har nakenmodellerna haft en speciell betydelse inom konsten, som fo\u0308rutsa\u0308ttning fo\u0308r studier av ma\u0308nniskan och dennes anatomi och fysik. Det var dock inte fo\u0308rra\u0308n pa\u030a 1800-talet som nakenstudierna pa\u030a allvar kom att bli en obligatorisk del av utbildningen vid de va\u0308sterla\u0308ndska konstakademierna. Historiema\u030aleriet ans\u00e5gs vid denna tid som det ho\u0308gst sta\u030aende ma\u030aleriet. Nakenstudier var en fo\u0308rutsa\u0308ttning fo\u0308r att en konstna\u0308r skulle bli tillra\u0308ckligt skicklig f\u00f6r att kunna uppvisa kroppsspra\u030ak och ro\u0308relsem\u00f6nster pa\u030a ett realistiskt sa\u0308tt.<\/p>\n

N\u00e4sta g\u00e5ng \u00e5terv\u00e4nder vi d\u00e4rf\u00f6r till den avkl\u00e4dda kroppen, men den h\u00e4r g\u00e5ngen i ett 1800-tal d\u00e5 efeben har f\u00f6rsvunnit och gett plats \u00e5t avbildade m\u00e4n som – i \u00a0”Wahlbomsk” anda – \u00e4r starka och kraftfulla. Ibland stilla, men oftast i r\u00f6relse. I mytologiska slag, bataljscener eller annan fysisk aktivitet.<\/p>\n

Vi h\u00f6rs!<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Carl Wahlbom, \u201dErik XIV Och Go\u0308ran Persson\u201d, 1838, grafik, litografi. (Bilden \u00e4r beskuren.) Till v\u00e4nster sitter Erik XIV, Sveriges kung mellan 1560 och 1568. A\u0308mbetsmannen Jo\u0308ran Persson, sta\u030aende till ho\u0308ger, var hans sekreterare och ra\u030adgivare. Erik XIV associeras dock inte enbart med kunglighet, utan av allma\u0308nheten nog i a\u0308nnu sto\u0308rre utstra\u0308ckning med psykisk sjukdom och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Makten, pennan och en dos moral<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":61,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-772","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/61"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=772"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/772\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}