{"id":800,"date":"2017-09-11T20:51:50","date_gmt":"2017-09-11T18:51:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=800"},"modified":"2017-09-26T13:20:29","modified_gmt":"2017-09-26T11:20:29","slug":"synd-och-skam","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2017\/09\/11\/synd-och-skam\/","title":{"rendered":"Synd och skam"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

\n
\n
\n

Garibaldi Lindberg, \u201dSt Antoni Frestelse\u201d, 1914, grafik, etsning.<\/p>\n

(Bilden \u00e4r beskuren.)<\/p>\n

St Antoni – \u00e4ven kallad Antonius Eremiten – har sk\u00e4nkt alla sina \u00e4godelar till de fattiga och lever ett asketiskt liv i en grotta i \u00f6knen; fj\u00e4rran fr\u00e5n jordiska utsv\u00e4vningar och rikedomar och n\u00e4rmare Gud. Men frestelserna anhopar sig. St Antoni hems\u00f6ks av onda andar, monster, vilda djur och f\u00f6rf\u00f6riska kvinnor. Med hj\u00e4lp av b\u00f6n och beslutsamhet lyckas han st\u00e5 emot. Allt medan tiden g\u00e5r blir eremiten k\u00e4nd som en vis man och v\u00e4gledare och en klostergemenskap formas runt omkring honom. Efter hans d\u00f6d helgonf\u00f6rklaras han.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Vilken legenden bakom motivet \u00e4r, r\u00e5der det ingen tvekan om. Lindberg har emellertid angripit denna legend p\u00e5 ett mycket sj\u00e4lvst\u00e4ndigt vis. Konstn\u00e4ren blandar det katolska temat med de element ur romersk mytologi som kom att bli hans k\u00e4nnetecken.<\/p>\n

F\u00f6r vilka \u00e4r b\u00e4ttre l\u00e4mpade att gestalta frestelse \u00e4n sk\u00f6nhets- och k\u00e4rleksgudinnan Venus\/Afrodite, sonen Amor\/Eros och deras f\u00f6lje av muntra, fiolspelande fauner?<\/p>\n

St Antoni frestelse. Det \u00e4r frestelsen och Venus som \u00e4r i centrum, b\u00e5de i titeln och i kompositionen. Bakom Venus, till ho\u0308ger i bild, syns en fiolspelande faun, ha\u0308r gestaltad med getnederdel, bockhorn och bar o\u0308verkropp. Bredvid faunen sta\u030ar ett litet, knubbigt barn som greppar i faunens pa\u0308ls. Amor har i Lindbergs tolkning varken vingar eller pil och b\u00e5ge. Kvinnan har sin hand mot en sittande gestalts axel, som om hon nuddar vid hans hud i en smekning. A\u0308ven den sittande gestalten ser vid f\u00f6rsta anblick ut att vara en faun, da\u030a dess utseende pa\u030aminner om den andra faunen. Det ga\u030ar dock inte att se om den har fo\u0308tter eller klo\u0308var. Men eftersom vi k\u00e4nner till bakgrunden f\u00f6rst\u00e5r vi att detta \u00e4r St Antoni. Varf\u00f6r Lindberg har gjort St Antoni s\u00e5 sl\u00e5ende lik en faun \u00e4r emellertid en g\u00e5ta f\u00f6r mig.<\/p>\n

Om du vet, h\u00f6r av dig!<\/p>\n

St Antoni sitter\u00a0vid sitt eget altare som har ett kors. Han befinner sig i sin grotta, i sitt hem. Det spelande och festande s\u00e4llskapet har invaderat hans hem, hans inre, med syndiga tankar om ett annat slags leverne. De f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rleda honom till att o\u0308verge sin tro. Detta visas rent textuellt genom att sa\u0308llskapet tycks komma fra\u030an en ljus plats, men vara p\u00e5 v\u00e4g att fa\u0308rdas la\u0308ngre in i grottan, in i mo\u0308rkret. De fo\u0308r bort den katolske St Antoni fra\u030an den katolska la\u0308ran och exponerar honom fo\u0308r do\u0308dssynderna, varav tre a\u0308r lust, frosseri och la\u0308ttja.<\/p>\n

Venus blir fo\u0308rknippad med kroppen, bega\u0308ret och naturen. Hon \u00e4r sin kropp. St Antoni \u00e4r sitt sinne. Inom honom p\u00e5g\u00e5r en strid. Han k\u00e4nner skam \u00f6ver sina samvetskval.<\/p>\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n

Veckans l\u00e4xa innefattar ytterligare en strid, men en mer p\u00e5taglig och kroppslig s\u00e5dan.<\/p>\n

G\u00e5 in p\u00e5 webben: Om oss: Samlingarna.<\/p>\n

Sl\u00e5 upp: Garibaldi Lindberg, \u201dStrid\u201d, ca 1900, grafik, etsning.<\/p>\n

Fram till 1800-talets slut har mytologiska motiv varit en frizon f\u00f6r att avbilda m\u00e4nniskokroppen; d\u00e4r har nakenhet inte ansetts syndigt. Men under 1900-talets b\u00f6rjan sker en stadig \u00f6kning av antalet nakenstudier och avbildningar av nakna kvinnor. De mytologiska verken blir f\u00e4rre, samtidigt som verken i sig fa\u030ar en allt mindre narrativ struktur. Pa\u030a bilderna finns oftast enbart en kvinnoperson, passivt och statiskt skildrad.<\/p>\n

Anledningarna till detta ”stilbrott” kan vara att kvinnor vid sekelskiftets slut blev mer emancipierade. Samtidigt accepterades kvinnliga modeller p\u00e5 allt fler konsth\u00f6gskolor. Tabut kring kvinnokroppen var borta. I samband med det f\u00f6renades kvinnan i konsten med naturen p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare. Hon avbildades i n\u00e4rhet till vatten, och ofta i harmoni med naturen. Kvinnoidealen och id\u00e9erna om m\u00e4n och kvinnor som motpoler levde kvar: aktivitet\/passivitet, subjekt\/objekt, avsta\u030and\/na\u0308rhet, styrka\/svaghet, kultur\/natur – da\u0308r naturen i sig symboliserar njutning, synd och sexualitet.<\/p>\n

Kika p\u00e5 ”Strid” och fundera p\u00e5 hur och varf\u00f6r kvinnan i bilden \u00e4r i harmoni med naturen.<\/p>\n

PS. F\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan mottog jag en mycket berikande reflektion kring mitt f\u00f6rra inl\u00e4gg, om Garibaldi Lindbergs ”I Karri\u00e4r”. Varf\u00f6r sv\u00e4var h\u00e4sten ovan mark? Min f\u00f6rklaring var att den symboliserar vindens hastighet. Med det finns ytterligare en anledning:<\/div>\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Visste du att en av de f\u00f6rsta filmerna visade en h\u00e4st i full galopp? 1879, l\u00e5ngt innan cinematoscopet gjorde sitt int\u00e5g med br\u00f6derna Lumi\u00e8re p\u00e5 1890-talet, uppfann engelsmannen Eadweard Muybridge ett zoopraxiscope. Muybridge lyckades p\u00e5 det viset f\u00e5nga b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur i r\u00f6relse. Vid en inspelning av h\u00e4stens r\u00f6relsem\u00f6nster uppt\u00e4cktes det, att vid en kort tidpunkt i h\u00e4stens galopp, \u00e4r alla hovarna i luften. Denna uppt\u00e4ckt gav ekon i konsten och under en tid var det kutym att avbilda h\u00e4star ”mitt i spr\u00e5nget”.<\/p>\n

Tack till den filmkunnige kommentatorn f\u00f6r denna anekdot om hur film och konst har v\u00e4xelverkat genom historien. Som filmvetare \u00e4r jag lite generad \u00f6ver att jag inte sj\u00e4lv t\u00e4nkte p\u00e5 hur filmmediet kan ha influerat Lindberg. \ud83d\ude42<\/p>\n

Ses n\u00e4sta vecka!<\/p>\n

D\u00e5 kommer temat med kvinnan n\u00e4ra vatten.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Garibaldi Lindberg, \u201dSt Antoni Frestelse\u201d, 1914, grafik, etsning. (Bilden \u00e4r beskuren.) St Antoni – \u00e4ven kallad Antonius Eremiten – har sk\u00e4nkt alla sina \u00e4godelar till de fattiga och lever ett asketiskt liv i en grotta i \u00f6knen; fj\u00e4rran fr\u00e5n jordiska utsv\u00e4vningar och rikedomar och n\u00e4rmare Gud. Men frestelserna anhopar sig. St Antoni hems\u00f6ks av onda … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Synd och skam<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":61,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-800","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/800","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/61"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=800"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/800\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}