{"id":820,"date":"2017-09-18T16:28:29","date_gmt":"2017-09-18T14:28:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=820"},"modified":"2017-09-20T16:22:19","modified_gmt":"2017-09-20T14:22:19","slug":"havsstamning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2017\/09\/18\/havsstamning\/","title":{"rendered":"Havsst\u00e4mning"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

Garibaldi Lindberg, \u201dHavssta\u0308mning\u201d, 1915, grafik, etsning.<\/p>\n

En sjo\u0308jungfru ligger pa\u030a en stenha\u0308ll vid havet. Av f\u00f6tterna att d\u00f6ma, h\u00e5ller hennes stj\u00e4rtfena precis p\u00e5 att tillbakabildas och hon f\u00f6rvandlas till m\u00e4nniska. Hon ser ut att ha\u030alla i en spegel som hon har ovanfo\u0308r huvudet och riktar mot va\u030agorna. Mjukheten i kroppen efterliknar mjukheten i de bo\u0308ljande va\u030agorna. Kvinnofiguren a\u0308r i harmoni med naturen och hon ligger synligt obero\u0308rd av de stora va\u030agorna som sla\u030ar bredvid henne.<\/p>\n

Kompositionen b\u00e4r m\u00e5nga likheter med m\u00e5lningar av ka\u0308rleksgudinnan Venus, fra\u0308mst \u201dNaissance de Venus\u201d (\u201dVenus Fo\u0308delse\u201d) av Alexandre Cabanel, 1863.<\/p>\n

Om vi ser en analogi till gudinnan, nyfo\u0308dd ur havsskummet, associeras Venus ha\u0308r inte omedelbart med den sexuella sidan av k\u00e4rleken, utan med oskuld och renhet.<\/p>\n

Sj\u00f6jungfrur, som \u00e4r till h\u00e4lften kvinna, h\u00e4lften fisk, \u00e4r del av folktron i flertalet l\u00e4nder i v\u00e4rlden, men tros ha uppst\u00e5tt ur den grekiska mytologins siren, som var till h\u00e4lften kvinna, h\u00e4lften f\u00e5gel. Med tiden har dock dessa b\u00e5da skepnader sammanfallit och idag \u00e4r det m\u00e5nga som ser sirener och sj\u00f6jungfrur som en och samma gestalt med fiskstj\u00e4rt.<\/p>\n

En sj\u00f6jungfru b\u00e4r m\u00e5nga associationer. Enligt folktron \u00e4r b\u00e5de sj\u00f6jungfrur och sirener en slags erotiskt laddade \u00f6vernaturliga varelser som lockar sj\u00f6m\u00e4n i f\u00f6rd\u00e4rvet med sin f\u00f6rtrollande s\u00e5ng. Folktron st\u00e5r dock i m\u00e5nga fall i konflikt med popul\u00e4rkulturen. I m\u00e5nga sagor har sj\u00f6jungfrurna ocks\u00e5 en m\u00e4nsklig, varm och v\u00e4lvillig sida, d\u00e4r de exempelvis f\u00f6r\u00e4lskar sig i en sj\u00f6man eller prins som de m\u00f6ter ute till havs eller r\u00e4ddar livet p\u00e5 i en storm. Det mest v\u00e4lk\u00e4nda exemplet \u00e4r H. C. Andersens Den lille havfrue.<\/p>\n

Nu l\u00e4mnar vi Garibaldi Lindberg. Hos Lindberg \u00e4r det inte kroppen som \u00e4r i fokus, utan det narrativa; det mytologiska skeendet som f\u00e5r liv. I nakenstudier i \u00f6vrigt \u00e4r det studier av anatomi som \u00e4r det centrala. M\u00e5lningarna som f\u00f6ljer h\u00e4r \u00e4r statiska och passiva i sitt formspr\u00e5k. De har till syfte att visa en m\u00e4nniska, inte att ber\u00e4tta en historia. Kroppen \u00e4r i blickf\u00e5ng, medan bakgrunderna och omgivningarna \u00e4r enkla och neutrala f\u00f6r att inte distrahera.<\/p>\n

I v\u00e5ra samlingar n\u00e5r nakenstudierna sin kulmen under 1930-40-tal, med studier av kvinnlig anatomi.<\/p>\n

\n
\n
\n

Ex. Eric Detthow, \u201dSittande Modell”, 1920-tal, ma\u030alning, olja pa\u030a panna\u030a.<\/p>\n

\n
\n
\n

Ex. Martin Emond, \u201dKvinnofigur\u201d, 1930-tal, ma\u030alning, olja pa\u030a panna\u030a.<\/p>\n

Ex. Curt Clemens, \u201dI Badrummet\u201d, 1946, ma\u030alning, pastell.<\/p>\n

Ex. Lennart Gram, ”Sittande Modell”, 1960-tal, m\u00e5lning, olja p\u00e5 duk.<\/p>\n

Som synes \u00e4r det endast manliga konstn\u00e4rer som exemplifieras h\u00e4r.<\/p>\n

Det finns en anledning.<\/p>\n

Bland de verk som a\u030aterfinns i v\u00e5ra samlingar pa\u030a webben, och som utfo\u0308rts fram till 1970-talet – fo\u0308resta\u0308llande helt eller delvis avkla\u0308dda personer – a\u030aterfinns endast en kvinnlig konstna\u0308r:<\/p>\n

Christine Sundberg.<\/p>\n

Ex. ”Akademistudier i olja”, ca 1865, m\u00e5lning, olja p\u00e5 duk.<\/p>\n

H\u00e4r ser vi sa\u030ava\u0308l manliga som kvinnliga modeller delvis avkla\u0308dda.<\/p>\n

Det \u00e4r \u00e4ven inom andra genrer som kvinnorna lyser med sin fr\u00e5nvaro. Representationen av kvinnliga konstn\u00e4rer \u00e4r i samlingarna mycket l\u00e5g \u00e4nda fram till mitten av 1900-talet. En av anledningarna \u00e4r att kvinnor i Sverige inte till\u00e4ts studera pa\u030a Konstakademien fo\u0308rra\u0308n 1864, p\u00e5 Fruntimmers-Afdelningen. (Samtidigt v\u00e4lkomnades de pa\u030a croquis-kurser, men de manliga modellerna var inte helt avkla\u0308dda, utan ifo\u0308rda sma\u030a byxor. Det ra\u0308knas a\u0308nda\u030a som croquis.)<\/p>\n

Men detta \u00e4r givetvis inte ens en br\u00e5kdel av f\u00f6rklaringen. N\u00e4sta vecka tar jag d\u00e4rf\u00f6r itu med de vidare fr\u00e5gest\u00e4llningarna: Vem har – historiskt sett – m\u00e5lat av vem? Och varf\u00f6r?<\/p>\n

Samtidigt tar vi steget in i portr\u00e4tt- och genrem\u00e5leriet.<\/p>\n

V\u00e4l m\u00f6tt!<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Garibaldi Lindberg, \u201dHavssta\u0308mning\u201d, 1915, grafik, etsning. En sjo\u0308jungfru ligger pa\u030a en stenha\u0308ll vid havet. Av f\u00f6tterna att d\u00f6ma, h\u00e5ller hennes stj\u00e4rtfena precis p\u00e5 att tillbakabildas och hon f\u00f6rvandlas till m\u00e4nniska. Hon ser ut att ha\u030alla i en spegel som hon har ovanfo\u0308r huvudet och riktar mot va\u030agorna. Mjukheten i kroppen efterliknar mjukheten i de bo\u0308ljande … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Havsst\u00e4mning<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":61,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-820","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/820","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/61"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=820"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/820\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=820"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=820"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=820"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}