{"id":834,"date":"2017-09-25T18:59:54","date_gmt":"2017-09-25T16:59:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/?p=834"},"modified":"2017-09-26T13:09:18","modified_gmt":"2017-09-26T11:09:18","slug":"hur-ser-jag-ut-nar-du-ser-pa-mig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/2017\/09\/25\/hur-ser-jag-ut-nar-du-ser-pa-mig\/","title":{"rendered":"Hur ser jag ut n\u00e4r du ser p\u00e5 mig?"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

\n
\n
\n

Nils Kreuger, \u201dMin Hustru Bertha Och Bessie\u201d, 1892, ma\u030alning, olja pa\u030a duk.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Till att b\u00f6rja med: I det h\u00e4r inl\u00e4gget finns gott om bildexempel, l\u00e5ngt fler \u00e4n tidigare. Gl\u00f6m inte att sl\u00e5 upp dem sj\u00e4lva p\u00e5 webben: Om oss: Samlingarna.<\/p>\n

Nu till \u00e4mnet.<\/p>\n

Ba\u030ade portra\u0308ttma\u030aleri och genrekonst blir mer efterfra\u030agat under den sena delen av 1800-talet, i och med att allt fler personer ur de la\u0308gre klasserna f\u00e5r mo\u0308jlighet ba\u030ada att ma\u030ala och att besta\u0308lla konst. Detta va\u0308cker ett intresse fo\u0308r de \u201dvanliga\u201d ma\u0308nniskorna. Samtidigt minskar historiema\u030alningarna i popularitet. Ma\u030alningar och hyllningar av bero\u0308mda nationalhja\u0308ltar ers\u00e4tts av bilder av det folkliga; allmogen och borgerskapet.<\/p>\n

\n
\n
\n

Med det folkliga kommer alkoholen (och \u00e4ven tobaken). Inte p\u00e5 ett sedel\u00e4rande vis, som i David Deuchars etsningar, utan ist\u00e4llet som en objektiv skildring av m\u00e4nniskors vardagsliv, speciellt i de l\u00e4gre samh\u00e4llsskikten.<\/p>\n

Ex. Harald Sallberg, \u201dEn Sjo\u0308manskrog\u201d, 1940-tal, grafik, etsning.<\/p>\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n

Ex. Roland Svensson, \u201dKortspel Pa\u030a Gillo\u0308ga\u201d, 1950-tal, grafik, litografi.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Det \u00e4r uteslutande m\u00e4nnen som skildras tillsammans med spriten, cigaretterna och r\u00f6kningen. Da\u0308remot finns det – \u00e5tminstone fram till 1970-talet – inga exempel i samlingarna pa\u030a kvinnor som brukar alkohol eller tobak. Detta \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 hur konsten f\u00f6ljer med sin kontext. Alkohol och liknande berusningsmedel var l\u00e4nge tabu. Framfo\u0308r allt inom borgerskapet, och framf\u00f6r allt f\u00f6r kvinnor.<\/p>\n

Under 1800-tal och tidigt 1900-tal var kvinnorna inom de h\u00f6gre klasserna p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt begra\u0308nsade till den privata sf\u00e4ren samt till vissa offentliga sta\u0308llen, sa\u030asom cafe\u0301er och restauranger. Antingen fo\u0308rekom inte alkohol pa\u030a dessa platser eller sa\u030a kunde den inte drickas av kvinnorna om de ville beha\u030alla sitt goda rykte.<\/p>\n

Men det har givetvis alltid funnits kvinnor som har druckit sprit, precis som det alltid har funnits yrkesarbetande och sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande kvinnor. Dessa har emellertid inte infogats i v\u00e5ra samlingar och har d\u00e4rmed uteslutits ur den (konst)historieskrivning som vi bidrar med.<\/p>\n

Ist\u00e4llet \u00e4r det m\u00e4nnen som avbildas i yrkesroller. Sj\u00e4lva yrket finns ofta med i titeln p\u00e5 konstverket.<\/div>\n
<\/div>\n
\n
\n
\n

Ex. Nils Kreuger, \u201dPettersson, Vedsa\u030agare I Kalmar\u201d, 1877, teckning, blyerts.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Visserligen skymtar en kvinna i en yrkesroll f\u00f6rbi redan under 1920-talet, och da\u030a som sko\u0308terska pa\u030a ett \u00e4ldreboende.<\/div>\n
<\/div>\n
Ex. Eric Hallstro\u0308m, \u201dPa\u030a A\u030alderdomshemmet\u201d, 1920-tal, ma\u030alning, gouache krita.<\/div>\n
<\/div>\n
Men kvinnor med yrkestitlar dyker inte upp i mer ansenlig m\u00e4ngd f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1970-talet.<\/div>\n
<\/div>\n

Varf\u00f6r?<\/p>\n

Den stora anledningen \u00e4r givetvis att det inte blev allm\u00e4nt accepterat f\u00f6r kvinnor att yrkesarbeta f\u00f6rr\u00e4n under mitten av 1900-talet. Till detta kan vi l\u00e4gga det faktum att 80 % av de konstn\u00e4rer som representeras i samlingen \u00e4r m\u00e4n ur n\u00e5got av de mer v\u00e4lb\u00e4rgade samh\u00e4llsskikten.<\/p>\n

Dessutom finns det inom konstva\u0308rlden en l\u00e5ng och djupg\u00e5ende tradition att en manlig konstna\u0308r ma\u030alar av en kvinnlig modell och inte tva\u0308rtom, n\u00e5got som ju framkommit a\u0308ven inom nakenstudierna och som har visat sig vara sva\u030art att \u00e4ndra p\u00e5.<\/p>\n

Konstn\u00e4rerna som finns med i v\u00e5ra samlingar har avbildat kvinnor ur borgarskapet; de som fanns n\u00e4rmast till hands att avbilda, s\u00e5som hustrur och d\u00f6ttrar.\u00a0I portra\u0308ttma\u030aleriet \u00e4r det ocks\u00e5 s\u00e5 vi ofta finner kvinnorna, i rollen som sla\u0308kting till den manlige konstna\u0308ren. Portra\u0308tten inneha\u030aller i m\u00e5nga fall ord som \u201dhustru\u201d, ”fru”, \u201dmor\u201d och \u201dsyster\u201d.<\/p>\n

\n
\n
\n

Ex. Axel Kargel, \u201dMin Fru Elsa\u201d, 1929, teckning, blyerts.<\/p>\n

\n
\n
\n

Ex. Sven Ljungberg, \u201dMor\u201d, 1950-tal, grafik, tra\u0308gravyr.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

Da\u0308remot har jag inte kunnat hitta na\u030agon kvinnlig konstna\u0308r som har ma\u030alat av en manlig sla\u0308kting. Vid en so\u0308kning i databasen med so\u0308kordet \u201dSja\u0308lvportra\u0308tt\u201d, finner vi sex kvinnliga konstna\u0308rer och fyrtioa\u030atta manliga konstna\u0308rer, d\u00e4r<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n

Carl Larsson, \u201dBlomsterva\u0308nnen\u201d, 1909, ma\u030alning, akvarell<\/p>\n

troligen \u00e4r det mest k\u00e4nda sj\u00e4lvportr\u00e4tt vi har.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

N\u00e4r vi g\u00e5r in mer p\u00e5 djupet i motiven finner vi att de avm\u00e5lade kvinnorna tidsenligt – och ur ett borgerligt perspektiv – ges en klar koppling till hemmet som ”hemmets \u00e4ngel”, med elegans och sko\u0308nhet. De skildras till o\u0308verva\u0308gande del sittande pa\u030a lugna och behagliga platser, ofta i anknytning till hush\u00e5ll, familj och barn.<\/p>\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n

Ex. Waldemar Sjo\u0308lander, \u201dInterio\u0308r Med Iris\u201d, 1930-tal, grafik, fa\u0308rglitografi.<\/p>\n

\n
\n
\n

Ex. Josephine Nisbeth, \u201dLiten Flicka Som Syr\u201d, 1860, ma\u030alning, olja pa\u030a duk.<\/p>\n

Ex. Christine Sundberg, \u201dInterio\u0308r\u201d, 1890-tal, ma\u030alning, olja pa\u030a duk.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
Kontentan blir i alla fall att majoriteten av de kvinnor som avbildas i Kalmar konstmuseums samlingar representeras ur ett utifra\u030anperspektiv. De definieras av n\u00e5gon annan.<\/div>\n<\/div>\n
<\/div>\n

P\u00e5 1960-talet – i och med de feministiska samh\u00e4llsr\u00f6relserna – finner vi dock en brytpunkt i samlingen. B\u00e5de konstteoretiker och konstn\u00e4rer b\u00f6rjar pa\u030a allvar att opponera sig emot den traditionella representationen av kvinnor i den visuella kulturen.<\/p>\n

N\u00e4sta vecka: Schabloner, rosor & passion.<\/p>\n

Ses d\u00e5! \ud83d\ude09<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nils Kreuger, \u201dMin Hustru Bertha Och Bessie\u201d, 1892, ma\u030alning, olja pa\u030a duk. Till att b\u00f6rja med: I det h\u00e4r inl\u00e4gget finns gott om bildexempel, l\u00e5ngt fler \u00e4n tidigare. Gl\u00f6m inte att sl\u00e5 upp dem sj\u00e4lva p\u00e5 webben: Om oss: Samlingarna. Nu till \u00e4mnet. Ba\u030ade portra\u0308ttma\u030aleri och genrekonst blir mer efterfra\u030agat under den sena delen av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Hur ser jag ut n\u00e4r du ser p\u00e5 mig?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":61,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-834","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/834","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/61"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=834"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/834\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=834"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=834"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=834"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}