De senaste veckorna har milt sagt varit h\u00e4ndelserika. I Kalmar har vi haft Kalmarsunds Pridevecka med avslutande pridet\u00e5g f\u00f6r tredje \u00e5ret i rad. \u00d6lands sk\u00f6rdefest anordnades f\u00f6r tjugof\u00f6rsta g\u00e5ngen och f\u00f6reg\u00e5ende vecka arrangerade vi \u00e5rets Samtidskonstdagar, drivet av Folkr\u00f6relsernas Konstfr\u00e4mjande i samarbete med Konstfr\u00e4mjandet \u00d6land\/Kalmar med st\u00f6d av Sveriges Konstf\u00f6reningar. Till seminariedagarna var det 165 personer anm\u00e4lda och de som deltog var allt fr\u00e5n konstn\u00e4rer, museichefer, curatorer, intendenter, politiker, tj\u00e4nstem\u00e4n, och studenter.<\/p>\n
F\u00f6r att omfatta dess rika inneh\u00e5ll s\u00e5 delar jag med mig utav tv\u00e5 studenters upplevelser och reflektioner kring den 5 oktober. Nedan f\u00f6ljer d\u00e4rf\u00f6r texter av Evelina Sandberg och Emelie Farkas fr\u00e5n Linneuniversitetets Kulturledarprogram (tack f\u00f6r ert bidrag):<\/p>\n
Dag ett av \u00e5rets upplaga av Samtidskonstdagarna \u00e4gde rum p\u00e5 Kalmar Slott.<\/strong> Vi som studerar tredje \u00e5ret vid Linn\u00e9universitetets Kulturledarprogram med inriktning konst- och bildvetenskap blev inbjudna att deltaga under dessa dagar, f\u00f6r att sedan skriva n\u00e5gra reflekterande ord om dem. Under f\u00f6rsta dagen fick vi som deltagare lyssna till en rad presentationer av olika konstn\u00e4rliga projekt som bedrivs s\u00e5v\u00e4l lokalt, nationellt och med anknytningar \u00f6ver landsgr\u00e4nser, f\u00f6ljt av tv\u00e5 panelsamtal om dagens ber\u00f6rda \u00e4mnen, f\u00f6r att sedan avsluta med ett antal workshops. I \u00e5r fokuserar dagarna p\u00e5 hur samtidskonsten kan verka b\u00e5de i en storstad och ute i landsbygden, d\u00e4r konstn\u00e4rliga praktiker och processer f\u00e5r kultiveras tillsammans med lokal kunskap.<\/p>\n Vid dagens b\u00e5da panelsamtal st\u00e4lldes bland annat fr\u00e5gan om varf\u00f6r ett fokus p\u00e5 landsbygden kommit upp inom samtidskonsten. Johan Pousette, Iaspis, lyfte h\u00e4r Pier Luigi Saccos teori om en Kultur 3.0, att kultur idag genomsyrar allt mer av det samh\u00e4lle vi lever i och det faktum att vi nu blickar allt mer utanf\u00f6r storst\u00e4derna kan ses som en reaktion mot det urbana. Ur ett postmodernistiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till det visuella och till vilka processer som \u00e4r aktiva vid v\u00e5r reception av konst, k\u00e4nns detta som ett h\u00f6gaktuellt syns\u00e4tt. \u00c5sa Jungnelius, fr\u00e5n det andra panelsamtalet, menar att det som h\u00e4nder vid de stora institutionerna och de stora st\u00e4derna blir allt mer likformigt, d\u00e4rf\u00f6r blir det mer intressant att rikta blicken bort fr\u00e5n detta f\u00f6r att hitta nya m\u00f6jligheter och v\u00e4gar. Mike Bode, Nya Sm\u00e5land, p\u00e5pekade att det inte l\u00e4ngre \u00e4r aktuellt att se arbetet som antingen ruralt eller urbant \u2013 det \u00e4r snarare fr\u00e5gan om ett konstens ekosystem.<\/p>\n \u00c4r det s\u00e5 vi ska f\u00f6rst\u00e5 den v\u00e4rld som samtidskonsten verkar i? Ett konstens eget ekosystem? Detta \u00e4r en intressant tanke d\u00e5 den ger en plats \u00e5t alla akt\u00f6rer och visar p\u00e5 att samtliga har en roll att fylla. Lars Lindkvist, Institutionen f\u00f6r organisation och ledarskap vid Linn\u00e9universitetet, var en av dem som lyfte de sm\u00e5 akt\u00f6rernas viktiga roll som risktagare och provokat\u00f6rer inom samtidskonstens f\u00e4lt. Om de stora inr\u00e4ttningarna \u00e4r centrum och de mindre konsthallarna och projekten som p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 landsbygden \u00e4r periferin i detta ekosystem, s\u00e5 beh\u00f6vs det akt\u00f6rer som fungerar som bindv\u00e4ven mellan dessa noder.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r Mike Bodes och Jonatan Habib Engqvists projekt Nya Sm\u00e5land ett exempel p\u00e5 hur fyra institutioner, tre regioner och ett universitet jobbar i sp\u00e4nnvidden mellan olika noder. Genom att jobba enligt ett tv\u00e4rsektionellt och j\u00e4mst\u00e4llt arbetss\u00e4tt uppst\u00e5r nya intressanta m\u00f6ten mellan den kunskap som finns b\u00e5de lokalt och globalt. Detta m\u00f6jligg\u00f6r i sin tur att vi kan applicera nya s\u00e4tt att t\u00e4nka och agera runt processer som p\u00e5g\u00e5r inom det geografiska omr\u00e5de som ligger till fokus f\u00f6r studien.<\/p>\n Om konsten \u00e4r ett eget ekosystem, d\u00e4r vi kan tala om storst\u00e4der och stora institutioner som centrum och d\u00e4r landsbygden och mindre privat\u00e4gda gallerier som n\u00e5gon sorts periferi, blir Art in Residence en projektform som \u00e4r intressant att utforska inom detta system. Residence-projekt finns i m\u00e5nga olika varianter vilka under dagen bland annat representerades av Sydafrikanska Nkuli Mlangeni som presenterade sitt projekt som residencekonstn\u00e4r i Kalmar och en del av hennes textila verk kunde ses i Kalmar konstmuseums utst\u00e4llning Djupt Minne<\/em>. Iaspis kan ses som en central akt\u00f6r med sina m\u00e5nga residenceprogram medan Sixten Sannes R\u00e4vem\u00e5la Recidency Programme f\u00e5r bli dagens representant f\u00f6r landsbygden och det perifera.<\/p>\n Om vi flyttar v\u00e5rt fokus fr\u00e5n det stora, redan etablerade, tycks det bli \u00e4n mer viktigt att knyta an till den plats d\u00e4r konsten som h\u00e4ndelse ska ta form. I linje med detta presenterades flera projekt som ber\u00f6r platsspecifik konst och d\u00e4r man, f\u00f6r att citera \u00c5sa Jungnelius, \u201darbetar efter den konstn\u00e4rliga praktikens egna premisser.\u201d Jungnelius projekt Residence-In-Nature, Rejmyre Art Lab\u2019s Center for Peripheral Studies och \u00e4ven nystartade Konstfr\u00e4mjandet J\u00e4mtland \u00e4r alla tydliga representanter d\u00e4r just s\u00e5dana processer f\u00e5r ta plats, \u00e4ga rum och utforskas vid platser som konstv\u00e4rlden traditionellt inte fokuserat p\u00e5.<\/p>\n Samtliga av talarna under Samtidskonstdagarna tycks eniga om att samtidskonst \u00e4r ett verktyg med vilket vi kan unders\u00f6ka och utforska problem och fr\u00e5gest\u00e4llningar som vi st\u00f6ter p\u00e5 i v\u00e5rt samh\u00e4lle. Jag upplevde ett starkt fokus p\u00e5 unders\u00f6kandet av vad som h\u00e4nder i m\u00f6tet mellan konsten och det lokala. H\u00e4r skulle jag vilja lyfta tv\u00e5 av deltagarna. F\u00f6rst Konstfr\u00e4mjandet J\u00e4mtland f\u00f6r hur de utg\u00e5tt ifr\u00e5n det som finns inom deras direkta n\u00e4rhet och f\u00f6rs\u00f6kt att hitta nya arbetss\u00e4tt f\u00f6r att ta sig an kultur. Den andra \u00e4r Rejmyre Art Lab och, h\u00e4r kanske framf\u00f6rallt, den workshop de h\u00f6ll under eftermiddagen. Genom enkla medel kunde vi som deltagare f\u00f6ra samtal om, samt vrida och v\u00e4nda p\u00e5 vad det egentligen inneb\u00e4r att vara i centrum och att vara i periferin. \u00c4r centrum alltid n\u00e5got att efterstr\u00e4va?<\/p>\n Dagens presentationer och samtal ber\u00f6rde \u00e4mnen som \u00e4r viktiga f\u00f6r samtliga positioner inom samtidskonstens ekosystem. \u00c4nd\u00e5 har vi bara skrapat p\u00e5 ytan av m\u00e5nga projekt. Och n\u00e5got som verkligen fastnade hos mig var fr\u00e5gan som dagens moderator, Petra Johansson, lyfte. Att projekt \u00e4r ett tomt ord och hur kan vi formulera oss kring de nya former som samtidskonsten har utan att anv\u00e4nda oss av begreppet projekt?<\/p>\n – Evelina Sandberg<\/em><\/p>\n Den f\u00f6rsta Samtidskonstdagen, 5 oktober 2017 var p\u00e5 Kalmar Slott. Den som n\u00e4rvarade fick m\u00f6jligheten att ta del av flera presentationer d\u00e4r b\u00e5de konstn\u00e4rer och andra akt\u00f6rer inom konstv\u00e4rlden bland annat diskuterade projektformen art in residence. Det presenterades flera projekt drivna av konstn\u00e4rer och jag m\u00e4rkte ett m\u00f6nster d\u00e4r samtidskonsten bland annat f\u00e5tt form av natur och glas. M\u00e5nga f\u00f6respr\u00e5kare visade upp dokumenterande bilder av sina projekt och som avslutning innan lunch och eftermiddagsfika samlades n\u00e5gra av dem p\u00e5 den mindre scenen f\u00f6r ett panelsamtal.<\/p>\n Ut\u00f6ver de olika presentationerna s\u00e5 fick vi delta i workshops som vi bes\u00f6kare f\u00e5tt f\u00f6rboka inf\u00f6r dagen. Jag valde \u201dA Muddy place for Art\u201d med den svenska konstn\u00e4ren \u00c5sa Sonjasdotter. Vi s\u00e5g \u00e4ven en performance vid namn \u201dTja chat, tjena chien, om h\u00e4rmning som f\u00f6rskjutning\u201d av Liv Strand och koreografen Marcus Doverud, en f\u00f6rest\u00e4llning som jag tyckte h\u00e4nvisar till livets alla aspekter. Det bj\u00f6ds \u00e4ven p\u00e5 mat och fika vilket var ett ypperligt tillf\u00e4lle f\u00f6r den som ville n\u00e4tverka eller bolla id\u00e9er och tankar om dagens programpunkter med andra konstintresserade. Deltagarna fick mot kv\u00e4llen vidare m\u00f6jlighet att ta del av visningarna av utst\u00e4llningarna Djupt minne <\/em>och Designarkivet A-\u00d6<\/em> p\u00e5 Kalmar konstmuseum. Om man som bes\u00f6kare inte f\u00e5tt nog av dagens konstreflektioner s\u00e5 erbj\u00f6ds avslutningsvis ett bord f\u00f6r middagsbuff\u00e9 p\u00e5 restaurang Park Hermina.<\/p>\n Dag 1, f\u00f6rmiddag <\/strong><\/p>\n N\u00e4r alla var registrerade och p\u00e5 plats s\u00e5 inledde arrang\u00f6rerna med att diskutera konstbegreppet och konstens roll i samh\u00e4llet. N\u00e5gra v\u00e4rdeord d\u00f6k upp som \u201dkonsten \u00e4r till f\u00f6r alla\u201d och v\u00e4lplanerade uttal kring konsten kom vidare i f\u00f6ljd som \u201dkonst och kultur f\u00f6ruts\u00e4tter demokrati och att konsten \u00e4r till f\u00f6r att stimulera, till och med provocera\u201d. och \u201d\u2026 f\u00f6r alla tj\u00e4nar p\u00e5 ett samh\u00e4lle d\u00e4r alla h\u00e5ller ihop\u201d. Redan inledningsvis stimulerades tankar kring konsten och hur viktig den faktiskt \u00e4r. Samtidigt kunde man som bes\u00f6kare analysera slottets rum, de stora f\u00f6nstren och v\u00e4ggdekorationerna. Petra Johansson som var moderator f\u00f6r dagen beskrev residensprogrammet som en metod som m\u00f6jligg\u00f6r en konstn\u00e4rlig process och produktion men som ocks\u00e5 gynnar konstn\u00e4rer med olika typer av ekonomiska st\u00f6d.<\/p>\n Strax efter arrang\u00f6rernas inledning fortsatte programmet med Nkuli Mlangeni en ung residencekonstn\u00e4r fr\u00e5n Sydafrika som beskrev sina arbeten med textiler. Hennes bilder bidrog tillsammans med hennes projektpresentation tankar om \u201dart in residence\u201d som m\u00f6jligg\u00f6rande f\u00f6r nya m\u00f6ten genom konst och kultur. Vidare ledde hon in p\u00e5 diskussioner om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den digitala och verkliga v\u00e4rlden.<\/p>\n Johan Pousette, verksamhetsledare f\u00f6r Iaspis beskrev residens och dess utveckling, det handlade bland annat om internationella samverkansprojekt och internationellt kulturutbyte och resestipendier. Pousette beskrev konstn\u00e4rliga residensens former genom f\u00f6ljande punkter: Den klassiska residensmodellen, residens i samarbete med institutioner och festivaler, konstn\u00e4rsdrivna residenscetrum, forskningsbaserade residens, tematiska residens, produktionsbaserade residens, konstomr\u00e5des\u00f6vergripande residens och konstn\u00e4rliga residens som frist\u00e4der.<\/p>\n Han menade att konstn\u00e4rerna \u00e4r viktiga att f\u00f6rst\u00e5 och de \u00e4r drivkrafterna av producering och utveckling och residens underl\u00e4ttar ekonomiskt f\u00f6r konstn\u00e4rerna. Dessutom bjuder residens in till ett samarbete mellan konstn\u00e4rer internationellt. Konstn\u00e4rer kan resa utomlands vilket bland annat ger m\u00f6jlighet f\u00f6r kulturutbyten och att uppt\u00e4cka den internationella utvecklingen. Pousette f\u00f6rklarade att det delas ut omkring 6 miljoner \u00e5rligen i stipendier och resor med mer. Han sa: \u201dkonstn\u00e4rens n\u00e4rvaro stimulerar orten p\u00e5 kartan och genom residensprogrammet s\u00e5 startas \u00e4ven nya processer\u201d.<\/p>\n Vidare f\u00f6ljde fler presentationer. Den futuristiska och musikaliska f\u00e5gelholken, allts\u00e5 ett tidigare instrument vars klingande toner tog form d\u00e5 sm\u00e5f\u00e5glar \u00e5t ditlagda fr\u00f6n, lockade publiken till skratt. Det var ett bidrag fr\u00e5n Sixten Sannes presentation som visade bilder fr\u00e5n en plats i R\u00e4vem\u00e5la d\u00e4r fyra stycken konstn\u00e4rer i styrelsen, tv\u00e5 fr\u00e5n England, en fr\u00e5n Hamburg och projektledaren Sannes, uppv\u00e4xt p\u00e5 orten, drev sina projekt tillsammans.<\/p>\n Panelsamtalet innan lunch diskuterade bristen av konst och kultur p\u00e5 landsbygden. D\u00e4r kom bland annat upp att m\u00e5nga konstn\u00e4rer var mer av sj\u00e4lvst\u00e4ndiga kreat\u00f6rer \u201dkreativa- och kulturella skapare\u201d, \u00e4n utbildade, vilket resulterar i ett slags ekosystem. En av paneldeltagarna kallade det \u201dZlatanfenomenet\u201d \u2013 allts\u00e5 att landsbygden \u00e4r som Roseng\u00e5rd, d\u00e4r det kan finnas potentiella proffs som Zlatan och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r man satsa p\u00e5 dessa grupper.<\/p>\n Till lunch fick vi orientalisk mat i Kalmar stadspark, intill slottsmuren med utsikt \u00f6ver havet.<\/p>\n Dag 1, eftermiddag <\/strong><\/p>\n Tillbaka igen efter lunch ber\u00e4ttade slottschefen Mimmi Mannheimer om Kalmar Slott och regionens historia och utveckling. Kalmar har som stad varit en av Sveriges viktigaste platser och hit tog sig konstn\u00e4rer fr\u00e5n hela Europa. Idag drivs verksamheten och slottet av Kalmar kommun.<\/p>\n D\u00e4refter beskrevs projekt i glas av konstn\u00e4ren \u00c5sa Jungnelius, \u201dResidence-In-Nature\u201d och en kvinnlig konstn\u00e4rsgrupp delaktiga i projektet \u201dMassa i r\u00f6relse\u201d. Konstn\u00e4rsgruppen beskrev sin forskning d\u00e4r n\u00e5gra i gruppen fokuserat p\u00e5 glasets historia. De n\u00e4mnde bland annat glasbruken Kosta och Boda. I n\u00e5gra av gruppens bilder fanns \u00e4ven Jungnelius med, bland annat dem alla tillsammans i ett av The Glass Factorys alla rum, rummet d\u00e4r konstn\u00e4rer kan tillverka glas p\u00e5 plats medan \u00e5sk\u00e5dare kan se p\u00e5.<\/p>\n Efter Rejmyre Art Lab\u2019s for Peripheral Studies, Konstfr\u00e4mjandet J\u00e4mtland och Bac (Baltic Art Center) Gotland kom n\u00e4sta panelsamtal som vid detta tillf\u00e4lle endast var kvinnor. I detta samtal diskuterades relationen mellan konstn\u00e4rerna och platsen d\u00e4r de utf\u00f6rt sina konstn\u00e4rliga projekt.<\/p>\n Efter eftermiddagsfikan fick vi se p\u00e5 tidigare n\u00e4mnd performance \u201dTja chat, tjena chien, om h\u00e4rmning som f\u00f6rskjutning\u201d. Strand och Doverud visade med r\u00f6relser skillnaden mellan lek och allvar. De kunde genom sina r\u00f6relser f\u00e5 publiken att f\u00f6rst\u00e5 olika typer av aktiviteter som bollkastning, skid\u00e5kning, arbetsuppgifter p\u00e5 restaurang eller musikantens instrumentella kunskaper. De r\u00f6rde sig i n\u00e4stan hela rummet och ibland samverkade de med publiken genom att s\u00e4tta sig bland dem. Fr\u00e5n l\u00e5ng tystnad \u00f6vergick f\u00f6rest\u00e4llningen till uppl\u00e4sningar fr\u00e5n tomma dokument, bland annat beskrev Strand br\u00f6stcancer med ett fall d\u00e4r en patient f\u00e5tt operera bort sitt br\u00f6st och d\u00e4r ett inplantat blivit m\u00f6jligt men i detta sammanhang kopplade konstn\u00e4ren tankar om vad som \u00e4r kvinnligt och vad som \u00e4r normalt.<\/p>\n Efter f\u00f6rest\u00e4llningen fick vi g\u00e5 till v\u00e5r valda wokshop. Jag hade som m\u00e5nga andra valt \u201dA Muddy place for Art\u201d, ett av fyra alternativ. Denna workshop h\u00f6ll konstn\u00e4ren \u00c5sa Sonjasdotter i som i sitt konstn\u00e4rskap intresserat sig f\u00f6r botanik och s\u00f6kt kunskap och historia i tiotals \u00e5r om kulturv\u00e4xter som f\u00f6r henne \u00e4r hybrider. N\u00e4r vi kom in i v\u00e5rt arbetsrum fanns det en ledig stol till var och en kring ett bord. P\u00e5 bordet fanns n\u00e5gra potatisar och pennor placerade p\u00e5 en vit pappduk. Min f\u00f6rsta tanke var att vi kanske skulle gestalta potatisarna men s\u00e5 var inte fallet men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rkom det en och annan avbildad potatis mot slutet. Uppgiften var att fundera kring potatisen bland annat i relation till kultur och natur och hur den kan placeras i en samtidskontext, samt var konstn\u00e4rens roll \u00e4r i denna fr\u00e5ga. Fr\u00e5gest\u00e4llningen blev tillslut s\u00e5 pass stor att \u00e4ven svaren blev stora. P\u00e5 mitt bord antecknades bland annat \u201dtjock tid\u201d, \u201duppdelad v\u00e4rldssyn\u201d, \u201dantropogen\u201d, \u201drund\u201d, \u201dkonstn\u00e4rsroll= tankeprocess\u201d, \u201dorganism\u201d, \u201dform skapad av natur, form skapad av m\u00e4nniska.\u201d och s\u00e5 vidare. Avslutningsvis presenterade och diskuterade alla sina id\u00e9er. Dialogerna blev n\u00e4stintill kreativt eldiga.<\/p>\n En sak som jag upplever som sj\u00e4lvklar fr\u00e5n denna dag \u00e4r ett \u201dkunskapsutbyte\u201d, i f\u00f6rh\u00e5llande till vad residens kan tillf\u00f6ra olika typer av konstn\u00e4rliga processer, n\u00e4tverkanden liksom samverkanden mellan flera individer.<\/p>\n – Emelie Farkas<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" De senaste veckorna har milt sagt varit h\u00e4ndelserika. I Kalmar har vi haft Kalmarsunds Pridevecka med avslutande pridet\u00e5g f\u00f6r tredje \u00e5ret i rad. \u00d6lands sk\u00f6rdefest anordnades f\u00f6r tjugof\u00f6rsta g\u00e5ngen och f\u00f6reg\u00e5ende vecka arrangerade vi \u00e5rets Samtidskonstdagar, drivet av Folkr\u00f6relsernas Konstfr\u00e4mjande i samarbete med Konstfr\u00e4mjandet \u00d6land\/Kalmar med st\u00f6d av Sveriges Konstf\u00f6reningar. Till seminariedagarna var det 165 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Reflektioner kring en dag om samtidskonst<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":911,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-908","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/908","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=908"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/908\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/911"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=908"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=908"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/besoksvardarna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=908"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nCentrum\/Periferi, att verka platsspecifikt och ett konstens ekosystem<\/strong><\/p>\n
\nSamtidskonstdagarna dag .1. Kalmar Slott<\/strong><\/p>\n