Bodycake – Kalmar KONSTMUSEUMS residensprogram för NATIONELLA OCH internationella konstnärer
Residensverksamheten i Kalmar län har funnits sedan 2013 när den startades av Kalmar konstmuseum och konstkonsulenten (nu bild- och formutvecklaren) i Kalmar län. De första åren gick den under namnet Artists in residency (Air) in Kalmar län och genomfördes med hjälp av Iaspis, Konstnärsnämndens internationella residensprogram.
Efter flera lyckade utbyten har verksamheten med tiden utvecklats. 2016 byttes namnet till Bodycake i en hommage till kroppkakan, vår lokala delikatess. Residensprogrammet har också kopplats till projektet Förnyelse av kulturarvet med samtidskonst som kompass.
Tillsammans med olika samarbetspartners har vi för programmet utvecklat en metod där konstnärer får undersöka kulturarv på platser i Kalmar län. De får sedan en möjlighet att ge sin syn på det svenska kulturarvet – både vad det är idag och hur det kan tänkas se ut i framtiden.
Upp till tre nationella och internationella konstnärer bjuds in av Kalmar konstmuseum varje år. De kulturarv som undersökts inkluderar bland annat det textila arvet på Öland och glasindustrin. I utforskandet lyfts perspektiv som land och stad, feminism och jämställdhet.
De besökande konstnärerna knyts till platser med andra verksamma konstnärer, skolor eller institutioner. Under sin period i Kalmar län arbetar de specifikt med en plats eller frågeställning i någon av länets kommuner och knyter kontakter. I vissa fall arbetar konstnärerna med offentliga utställningar, i andra fall tar sig projekten andra uttryck som varierar från konstnär till konstnär.
Effekter av projektet
En av de tydligaste effekterna av residensprogrammet är kontaktnätet som skapas både för konstnärer och institutioner. Dessutom ökar medvetenheten bland internationella konstnärer om Sveriges konstliv, både traditionellt och samtida.
I samband med residensprogrammet knyts även kontakter mellan olika verksamhetsområden här hemma. Lokala och internationella konstnärer möter samhällsbyggnadskontor och föreningslivet i nya konstellationer som fått uppmärksamhet i media och lyfter både stad och landsbygd.
Kort information om de konstnärer och grupper som besökt Kalmar län genom Bodycake och det tidigare samarbetet med Iaspis finns här nedanför.
Vill du veta mer om programmet, eller om de projekt som genomförts är du välkommen att kontakta Anneli Berglund, konstkonsulent Kalmar län, tel: 0480 – 42 62 84, anneli.berglund@kalmarkonstmuseum.se
Konstnärer och grupper som medverkat i Bodycake
2024
Under 2024 är Päivi Ernkvist en av två residenskandidater inom Bodycake.Päivi Ernkvist är keramiker med utbildning från Konstfack och arbetar sedan 2009 som konstprojektledare för Stockholm Konst. Hon har tidigare arbetat för Statens konstråd och Craft in Dialog, IASPIS. Ernkvists verkstad är navet för såväl hennes egen konstnärliga verksamhet som övriga uppdrag inom form, rumslighet och hantverkskunnande. Kalmar konstmuseum visar utställningen Container vilken är en retrospektiv utställning med keramikern Päivi Ernkvist i gestaltning av konsthantverkaren Pontus Lindvall.
I utställningen presenteras Päivi Ernkvists offentliga gestaltning av Kvarteret Valnötsträdet från 2011-2018 på torget vid gamla kyrkogården i Kalmar. Ernkvist har anlitat Lisa Olausson, grafisk formgivare som tillsammans med Camilla Ed, producent har tagit fram en folder med en presentation av Kvarteret Valnötstorget, svartvita stavar som står mellan Kalmar konstmuseum och som leder bort till området samt programpunkter under några dagar på torget. Här hittar du mer information om Kvarteret Valnötsträdet!
Bodycakes andra residenskonstnär är Lisa Olausson, grafisk formgivare som driver sin egen studio i Malmö. Lisa Olausson har en MA i Communication Art & Design från Royal College of Art, London. Hon har arbetat inom det interna grafiska designteamet på South Bank Center och 2002 återvände hon till Stockholm där hon startade sin egen studio. 2013 flyttade hon till Malmö.
Lisas uppdrag i residenset var att hitta en fysisk och grafisk form för Designarkivets projekt, Lära om arkivet, i entrén till Designarkivet, Pukeberg, Nybro. I gestaltningen har några av de många småländska designhistorier vi lärde känna under projektet Lära om arkivet fått en fysisk form. Brokighet, tillgänglighet, hantverksmässighet har varit några av gestaltningens nyckelord. Här visas flera element från Lära om arkivets olika projekt. Smålandskartan, formgiven av Evelina Mohei med papper från Lessebo handpappersbruk, är central i projektet med sin perspektivsammanflätande funktion, illustratören Annika Elmqvists illustrationer på glas hyllar det historieskrivande projektet och förebilden Glasriket – människan, miljön, framtiden och på bord av skadat trä, framtagna av MADAM snickeri, finns ett antal lokala designhistoriska titlar – läs om luffarnas liv och leverne, om livet på Bodafors möbelfabriker och mycket mer.
2022–2023
Rosa Tolnov Clausen, Vävstugor
Under 2022 och 2023 besöker den danska textildesignern Rosa Tolnov Clausen vävstugor i Småland som en del av projektet Lära om Arkivet. Projektet fokuserar på att samla in och kommunicera alternativa, outtalade eller nedprioriterade historier, samt att reflektera över framtiden.
Sverige har en lång och stark industriell textil- och modetradition. I Sverige finns även en levande tradition av handtillverkade textilier genom många vävstugor. Rosa Tolnov Clausens projekt utforskar infrastrukturen för vävstugor i Småland. På vilka grunder och villkor finns de? Hur är de uppbyggda organisatoriskt och praktiskt? Syftet med projektet är att berätta och kartlägga de olika konstruktionerna, samt att reflektera över vävstugornas framtid.
Under oktober 2022 var konstnären och poeten Makda Embaie på plats i projektet Koppars geografi. Projektet är en del av Lära om arkivet och Kalmar konstmuseums residensprogram Bodycake. Nationalstaten och språk är centrala begrepp i Makda Embaies (f.1994) konstnärskap. Verken tar sig i uttryck genom ljud, text, film och installationer. Vad händer när konsten praktiserar och försöker genomleva frågan om vad språk är? Hur kan vi praktisera språk och andra uttryck som en specifik erfarenhet istället för att betrakta språket som egendom till nationalstaten?
Hon har studerat vid Biskop Arnös författarskola och tagit en post-masterexamen vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm i Decolonizing architecture. År 2020 tog hon sin kandidatexamen i konst vid Konstfack, Stockholm. Därefter studerade hon vid Konsthögskolan i Oslo och tog en MFA 2022. Hon har deltagit i utställningar så som Phantoms of the Commons på Tensta konsthall (Stockholm), Folk tror Foxtrot på Kunstnerens hus (Oslo), Breaking bread and Language på Aereal och festivalen Borealis (Bergen), Min tunga är ett ankare på Konsthallen Blå stället (Göteborg), Köksfläkten på Bananaz (Oslo), Dreaming Coffee på Radio Cyklopen (Stockholm), Nu när vi varit med varandra på Medborgarhuset i Hägerstensåsen (Stockholm), Genom mig på Centrum för Fotografi (Stockholm) och Stockholms Kvinnohistoriska.
2022
Studio Goja: Marthe Roosenboom och Ida Liffner, Barnredaktionen
Projektet Barnredaktionen är en platsundersökning tillsammans med barn i Södermöre kommundel. Vi arbetar som en redaktion bestående av barn och vuxna och skapar ett journalistiskt dokument som kartlägger deras plats och närmiljö utifrån barnperspektivet.
2021
Evelina Mohei, grafisk formgivare är inbjuden dels arbeta med grafiska formgivningen för projektet och att lyssna och gestalta relationer till olika platser i Småland. Under några veckor 2021 vistades hon på Lessebo Handpappersbruk.
2020
Varaktighet övergiven – ett fältarbete kring Föralinjen: Under sommaren 2019 undersökte konstnären Henrik Andersson lämningarna efter den så kallade Föralinjen – en försvarsställning som byggdes 1940 och skulle stoppa ett angrepp från norr genom att översvämma ett stråk tvärs över Öland, från Kalmarsund till Östersjön. Andersson undersöker det omedvetna i infrastrukturen och med hjälp av fotografi i infrarött och ultraviolett ljus samt kartografi och satellitfotografi ställer han samman ett landskapsmontage av optiska iakttagelser. Arbetsmaterialet har hämtats från handlingar i Krigsarkivet samt observationer längs Föralinjen.
Medverkande: skribent Axel Andersson, historiker Johanna Adolfsson, kulturgeograf Maja Lagerqvist.
Verket visades tillsammans med Emanuel Cederqvists fotografier av Föralinjen i utställningen Fältarbeten på Kalmar konstmuseum hösten 2020.
Ebba Bohlins konstnärskap utgår från en fysiskt påtaglig rumslighet. I hennes installationer, skulpturer och ljudverk finns en sensibel medvetenhet om kroppsliga erfarenheter närvarande, oavsett vilket format hon valt att arbeta i. Under sin residensvistelse på Öland har hon intresserat sig för fyrplatser och då särskilt för fyrplatsen vid Horns udde där Sjöfartsverket demonterade fyren 2004. Fyren på motsatta stranden, på östra sidan av ön Blå Jungfrun, mötte samma öde. Idag finns en betongplattform kvar med en betongrundel som Ebba målat med epoxifärg och efterlysande pigment som laddas av solen under dagen och sedan lyser med ett grönaktigt skimmer i mörkret.
Handlingen har filmats som ett performativ akt – Ebba ger fyren tillbaka dess ljus. Bemålningen har tillstånd av markägaren, Naturstenskompaniet genom Göran Falk. Verket Fyrplats Horns udde visades i Fältarbeten på Kalmar konstmuseum 2020.
2019
Under försommaren 2019 vistades Lela Pierce, på Rävemåla Residence i Rävemåla utanför Ålem. Lela Pierce är konstnär och dansare från Minneapolis, USA. Under de senaste fem åren har hon utforskat invasiva arter i sitt konstnärliga arbete. ”Invasiva arter” är ett begrepp som beskriver växter och djur med stark spridningskraft som på olika sätt hotar inhemska ekosystem och biologisk mångfald. Pierce ser de invasiva arterna som en metafor för språket och handlingarna som människor tar till för att kontrollera annorlunda befolkningar. Detta står i direkt samband till frågor om makt, migration, våld och kolonisation av både land och människor. Det stridslystna sätt på vilket vi talar om invasiva arter liknar på många vis hur det i vissa sammanhang talas om befolkningsreglering. Vistelsen utmynnade i utställningen Invasiva arter: Lupiner på Kalmar konstmuseum och ingår i projektet Förnyelse av kulturarvet med samtidskonst som kompass. Utställningen och vistelsen görs i samarbete med görs i samarbete med Nya Småland.
2018
Den kinesiska konstnären och kalligrafen Huang Fei är verksam i porslinsstaden Jingdezhen och använder sina traditionella kunskaper i sin mer samtida konst. Han kom till Kalmar län i ett samarbete mellan Kalmar konstmuseum, Ateljéhus Pukeberg och Capellagården och höll fullsatta workshops i tuschmåleri, koboltdekor på porslin och emaljmålning på keramik. Han visade även sina verk i en utställning på Galleri Monica Strandberg i Kalmar.
Under en månad gästade konstnären Malala Andrialavidrazana Designarkivet i Pukeberg, Nybro kommun. Malalas verk rör sig ofta runt Afrikas koloniala förflutna som omvärderas i hennes stora fotomontage – kollage av olika kulturella objekt och symboler.
Under sin tid i Nybro var Malala Andrialavidrazana intresserad av att se hur feminism och kolonialisering tog sig uttryck i svensk design. Skisser av Wanja Djanaieff, Hans Krondahl, Carl Johan De Geer och andra, inspirerade till objektet The Lollipop Warrior i glas. Glasblåsarna på The Glass Factory i Boda gjorde Malalas design till verklighet.
Petri Saarikko
(även 2016)
Petri Saarikkos första konstnärsvistelse på Öland 2016 väckte en fascination för Kalmar län och han har återvänt flera gånger sedan dess. Vid första konstnärsvistelsen arbetade han med konceptet Lullabies, vaggvisor från hela världen. Tillsammans med barn från Kulturskolan i Mörbylånga skrevs vaggvisor för vuxna som är stressade. Under 2018 besökte Petri Döderhultarmuseet, Oskarshamn där han tillsammans med allmänheten genomförde projektet Brödtext som blev till en utställning med fotografier på Döderhultarens skulpturer och deltagare som projicerades stort i konsthallen. På Astrid Lindgrens Näs, Vimmerby genomförde han även här Lullabies tillsammans med lärare och musikprocent, denna gång med barn boende i Bullerbyn.
2017
Den sydafrikanska designern och konstnären Nkuli Mlangeni undersökte det textila kvinnliga arvet på Öland. Under sin tid på ön besökte hon kyrkor och museer samt gjorde intervjuer med konstnärer, studenter, lärare och historiker. Resultatet blev en pod av intervjuerna och ett fanzine med det sammanställda materialet som gjordes tillgängligt för allmänheten på biblioteket i Mörbylånga.
Fotografen, journalisten och aktivisten Sujatro Ghosh blev uppmärksammad genom sitt arbete med kvinnor och jämställdhet i Indien. Under några veckors vistelse på Öland fortsatte han att undersöka temat genom att titta på den svenska feminismen och hur kvinnor på olika sätt tar plats i samhället. Ghosh intresserade sig även för flyktingar och integrering och gjorde en fotoserie med porträtt av flyktingar.
Den sydafrikanska graffitikonstnären Buntu Fihla kom till Kalmar län och Öland i samband med utställningen Du har två kor på Kalmar konstmuseum där han medverkade med både graffiti- och videoverk.
2016
Lore Rabaut och Frank Depoorter
Den estniska konstnären Hannah Harkes höll både utställningar och artist talks för allmänheten i Kulturmagasinets galleri i Bergkvara. Hon arbetade även med ett Skapande skola-projekt i Torsskolan, Torsås.
Konstnären Sasha Huber är av schweizisk-haitisk bakgrund, född i Schweiz men nu bosatt i Helsingfors, Finland. Sasha besökte Kalmar konstmuseum och gjorde förberedande arbete för konstverk och performance som visades i utställningen Djupt Minne på konstmuseet våren 2017.
Den finska konstnären Petri Saarikko var baserad i Mörbylånga kommun på Öland där han arbetade med Kulturskolan och flyktingbarn. Under sin tid på Öland utvecklade han projektet Lullabies som har arbetat med internationellt. Flyktingbarnen placerade i Mörbylånga kommun fick skriva vaggsånger för sina föräldrar. Sångerna filmades och blev till ett videoverk som visades på Kalmar konstmuseum vårvintern 2018.
2015
Jurij Pavlica, Sendi Mango, Tom Kerševan
Den slovenska konstnärsgruppen BridA arbetar med samhällsinformation, organisation och konst. Under sin tid i Kalmar kommun samarbetade de med Teaterhörnan och Lindöateljéerna. Besök och intervjuer med konstnärer här lade grunden för utbyten och residensvistelser i Slovenien. š
De estniska arkitekterna och urbanisterna Aet Ader och Andra Aaloe spenderade en månad på Virserums Konsthall. Under tiden där kom de i kontakt med flyktingar på ett flyktingboende och fick veta att man inte fick laga sin egen mat på boendet. Då bjöd man in till en mottagning på torget i Virserum där det lagades och bjöds på mat från hela världen, följt av en föreläsning av konstnärerna om några av deras sociala konstnärliga projekt.
2014
Nikoloz Lutidze
Performancekonstnären Nikoloz Lutidze från den georgiska konstnärsgruppen Bouillon Group besökte Nybro kommun. Tillsammans med glasblåsaren Micke Johansson i ateljéhus Pukeberg experimenterade han med glas till utställningen Lost and Found in Transit på Kalmar konstmuseum.
Nikoloz Lutidze gjorde även en workshop i lagandet av den georgiska rätten khinkali. Efter tillagning åt man tillsammans med kroppkakeätande restaurangbesökare i Tblisi, Georgien via webblänk.
2013
Air Kalmar
I ett av de första residensprojekteten i Kalmar län deltog tre konstnärer/konstnärsgrupper från USA och Tyskland. Konstnärsgruppen M12 besökte Kultivator på Öland, Anna Mlasowsky var på The Glass Factory i Emmaboda kommun och Paran Pour samarbetade med Lindöateljéerna och Kalmar konstmuseum. Besöken pågick under två månader och var då en unik satsning på ateljéer på landsbygden. Kalmar län var först utanför storstäderna att få tal del av en satsning av statens internationella utbytesprogram för konstnärer (Iaspis).
Under sin vistelse på The Glass Factory undersökte Anna Mlasowsky ljud och mönster i naturen och överförde dem på glas. Sprejade spindelnät och ljud vibrationer är bara några exempel på vad som tog formen av nya mönster på glaset.
I samarbete med konstnärsgruppen Kultivator på Öland skapades den deltagararkitektoniska skulpturen Elder’s Hill på Kultivators lantbruk. Strukturen hämtade inspiration från både Sverige och USA och var samtidigt rotkällare och utomhusklassrum – öppet för alla att utnyttja för kunskapsutbyte mellan generationer. Elder’s Hill är en del av det större samarbetet Gran’s University som inleddes redan 2011 med målet att föra en hållbar dialog kring vikten av globala, rurala kopplingar.
Vattentornet i Berga i Kalmar blev fokus för Paran Pours intresse för människors minnen, arkitektur och städer. Intervjuer med personer och institutioner som på olika sätt hade koppling till vattentornet och dess historia blev till en film och en grafisk profil som ställdes ut på Kalmar konstmuseum.