Ber\u00e4ttelsen om Designarkivet b\u00f6rjar 1978, med att Arkiv f\u00f6r Svensk Formgivning grundas. Initiativet kom fr\u00e5n Erik Broman, d\u00e5varande chef f\u00f6r Kalmar konstmuseum. Inspirationen till arkivet kom fr\u00e5n Skissernas Museum i Lund, som konstprofessor Ragnar Josephson startat p\u00e5 1930-talet.\u00a0D\u00e4r fanns\u00a0en samling av f\u00f6rarbeten till offentlig konst.\u00a0Kunde man g\u00f6ra p\u00e5 samma s\u00e4tt med f\u00f6rarbeten till formgivna f\u00f6rem\u00e5l?<\/p>\n
Arkivets f\u00f6rsta intendent blev Inga Lind\u00e9n. Lind\u00e9ns och Bromans gemensamma\u00a0tanke var att Arkiv f\u00f6r Svensk Formgivning skulle bli ett arkiv f\u00f6r \u201dsvensk vardagskonst\u201d. Behovet av ett arkiv med det f\u00f6rtecknet berodde p\u00e5 de f\u00f6r\u00e4ndringar som svensk industri stod inf\u00f6r.\u00a0\u00c4nda sedan 1950-talet hotades delar av produktionen av nedl\u00e4ggningar eller sammanslagningar, till st\u00f6rre koncerner. Textilindustrin var s\u00e4rskilt drabbad.<\/p>\n
Det fanns en oro att viktigt material fr\u00e5n formgivarna kunde f\u00f6rsvinna. St\u00f6d f\u00f6r tanken p\u00e5 ett nationellt arkiv f\u00f6r formgivning h\u00e4mtades fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll.\u00a0Bland annat var Astrid Sampe, chef f\u00f6r NK:s textilkammare\u00a0en av f\u00f6respr\u00e5karna.\u00a0Arkivet\u00a0ville r\u00e4dda material om formgivarnas arbeten. Ambitionen var att s\u00e4rskilt samla s\u00e5dant som kunde belysa designprocessen. Det prim\u00e4ra materialet blev d\u00e4rf\u00f6r skisser, tekniska ritningar och foton.\u00a0Referensmaterial har sedan\u00a0lagts till\u00a0f\u00f6r att g\u00f6ra bilden av formgivaren s\u00e5 komplett som m\u00f6jligt.\u00a0Samlingen tog form vart efter att material omh\u00e4ndertogs.<\/p>\n
Det f\u00f6rsta materialet\u00a0till samlingen var skisser av Arthur Percy. Percy hade varit en god v\u00e4n till Erik Broman och hans konst hade visats p\u00e5 Kalmar konstmuseum. Efter Percys bortg\u00e5ng fick arkivet ta emot mellan 1 200 och 1 500 skisser fr\u00e5n familjen. D\u00e4rtill kompletterades samlingen med ett antal f\u00f6rem\u00e5l av Percy fr\u00e5n Gefle porslinsfabrik och Gullaskrufs glasbruk.\u00a0N\u00e4sta stora insamling\u00a0g\u00e4llde material av\u00a0Erik H\u00f6glund. I samband med H\u00f6glunds flytt fr\u00e5n \u00d6land samlades 4 000 skisser in. Den samlingen har senare vuxit till att idag omfatta cirka 15 000 arkivalier. En stor m\u00e4ngd textiler samlades ocks\u00e5 in,\u00a0f\u00f6rutom det skissmaterial som annars var samlingens huvuddel. Bland annat fick arkivet en stor samling originalskisser fr\u00e5n Ljungbergs textiltryckeri. Att f\u00f6rem\u00e5l ing\u00e5r i samlingen, som i fallet med Arthur Percy,\u00a0\u00e4r ett undantag. Idag samlas bortsett fr\u00e5n textiler endast f\u00f6rarbeten in.<\/p>\n
Fram till 2006 bedrevs arkivets verksamhet i Kalmar konstmuseums gamla lokaler. I samband med planeringen av en ny byggnad f\u00f6r museet i Kalmar, flyttade Arkiv f\u00f6r Svensk Formgivning till Pukebergsomr\u00e5det i Nybro.\u00a0Samtidigt bytte arkivet namn till Designarkivet, som k\u00e4ndes\u00a0b\u00e5de modernare och mer slagkraftigt. Att flytten gick just hit beror p\u00e5\u00a0en satsning\u00a0av Nybro kommun, med ambitionen att skapa ett centrum f\u00f6r design, konst och hantverk i lokaler som tidigare huserat Pukebergs glasbruk.<\/p>\n
Ut\u00f6ver Designarkivet finns p\u00e5 Pukebergsomr\u00e5det flera n\u00e4rliggande verksamheter som Kalmar l\u00e4ns hemsl\u00f6jd, Atelj\u00e9hus Pukeberg med ett flertal konstn\u00e4rer, belysningsf\u00f6retaget Zero, Riksglasskolan samt Linn\u00e9universitetet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ber\u00e4ttelsen om Designarkivet b\u00f6rjar 1978, med att Arkiv f\u00f6r Svensk Formgivning grundas. Initiativet kom fr\u00e5n Erik Broman, d\u00e5varande chef f\u00f6r Kalmar konstmuseum. Inspirationen till arkivet kom fr\u00e5n Skissernas Museum i Lund, som konstprofessor Ragnar Josephson startat p\u00e5 1930-talet.\u00a0D\u00e4r fanns\u00a0en samling […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":575,"parent":20,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-tpl-fullwidth.php","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-59","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/59","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=59"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/59\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1629,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/59\/revisions\/1629"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/20"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/575"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/designarkivet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=59"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}