Shoji Hamada har \u00e5ret innan utn\u00e4mnts av japanska staten till \u201clevande nationalskatt\u201d f\u00f6r sitt hantverk och sin roll i Mingei-r\u00f6relsen som bildades 1924 f\u00f6r att bevara och utveckla landets folkkonst. Mashiko ligger strax norr om Tokyo och Hamada hade h\u00e4r omvandlat ett utd\u00f6ende keramikcentrum till en internationell vallf\u00e4rdsort f\u00f6r konsthantverkare. Hamadas hem l\u00e5g i utkanten av byn i vad som kan beskrivas som en bondg\u00e5rd d\u00e4r han ocks\u00e5 producerade sina bruks- och konstgods. H\u00e4r bodde Hamada med sin familj och anst\u00e4llda och h\u00e4r bodde \u00e4ven Wilhelm K\u00e5ge under tio dagar f\u00f6r att f\u00f6lja Hamada i hans arbete. Det h\u00e4r var inte deras f\u00f6rsta m\u00f6te, redan fyra \u00e5r tidigare v\u00e4lkomnade K\u00e5ge Hamada i sitt hem p\u00e5 Fj\u00e4llgatan i Stockholm och deras m\u00f6ten i Sverige och Japan g\u00e5r att l\u00e4sa vidare om i boken Wilhelm K\u00e5ge – Formgivare i folkhemmet<\/em> av Petter Eklund.<\/p>\n I en intervju med Wilhelm K\u00e5ge av Arthur Hald f\u00f6r tidskriften Form <\/em>1956, ber\u00e4ttar K\u00e5ge utf\u00f6rligt om de insikter han f\u00e5tt om japanskt konsthantverk och keramik. K\u00e5ge beundrade den japanska estetiken och respekten f\u00f6r bruksf\u00f6rem\u00e5l men uttryckte en oro \u00f6ver att det v\u00e4sterl\u00e4ndska inflytandet skulle hota den inhemska hantverkstraditionen. F\u00f6rklaringen till den utvecklingen g\u00e5r delvis att finna i USAs ockupation av Japan efter andra v\u00e4rldskriget vilket f\u00f6rde med sig nya ideal. N\u00e4r Japan \u00e5terfick sj\u00e4lvstyret 1952, beh\u00f6vde landets ekonomi snabbt komma p\u00e5 f\u00f6tter och det inhemska hantverket fick vika \u00e5t sidan f\u00f6r billigt producerade och v\u00e4sterl\u00e4ndskt inspirerade produkter. Den h\u00e4r utvecklingen st\u00e4vjades n\u00e5got 1958 d\u00e5 \u201cThe Japan Industrial Design Organisation\u201d inr\u00e4ttades f\u00f6r att \u00e5rligen dela ut designpriset G<\/em> f\u00f6r god design och originalitet.<\/p>\n Ett \u00e5rhundrade tidigare utspelades ett liknande scenario. 1854, efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n v\u00e4st, \u00f6ppnade Japan upp sina gr\u00e4nser f\u00f6r handel varp\u00e5 v\u00e4sterl\u00e4ndska influenser str\u00f6mmade in. En svensk expedition ledd av Adolf Erik Nordenski\u00f6ld bes\u00f6kte Japan 1879 f\u00f6r att under tv\u00e5 m\u00e5nader ta del av samh\u00e4llet och kulturen. I boken An Arctic passage to the far east – The visit of the Swedish Vega expedition to Meiji Japan in 1879 <\/em>\u00e5terger f\u00f6rfattarna Julia Lindkvist och Urban Wr\u00e5kberg Nordenski\u00f6lds anteckningar d\u00e4r det framg\u00e5r att Nordenski\u00f6ld var bekymrad \u00f6ver landets snabba anpassning till v\u00e4st vilket riskerade att marginalisera det traditionella konsthantverket. Mot den h\u00e4r bakgrunden g\u00e5r det ocks\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 uppkomsten av Mingei- r\u00f6relsen som Hamada var en central del av.<\/p>\n Hamadas och K\u00e5ges ing\u00e5ngar till keramiken var olika. Hamada var en drejare och K\u00e5ge var i grund och botten en grafisk konstn\u00e4r men de f\u00f6renades i det h\u00f6gkvalitativa bruksf\u00f6rem\u00e5let. K\u00e5ge skapade det p\u00e5 industriell v\u00e4g genom massproduktion p\u00e5 Gustavsbergs Porslinsfabrik och Hamada i sina ugnar p\u00e5 sin g\u00e5rd i Mashiko som enligt uppgift kunde br\u00e4nna upp till 10 000 gods per \u00e5r. Wilhelm K\u00e5ges bes\u00f6k hos Shoji Hamada \u00e4r ett av de f\u00f6rsta v\u00e4ldokumenterade m\u00f6tena mellan v\u00e5ra tv\u00e5 l\u00e4nders kreativa n\u00e4ringar och kan av den anledningen betraktas som en symbolisk b\u00f6rjan f\u00f6r de m\u00e5nga utbyten som f\u00f6ljt p\u00e5 formomr\u00e5det mellan Japan och Sverige.<\/p>\n Designarkivets samling av Wilhelm K\u00e5ge best\u00e5r bl.a. av m\u00e5nga skissblock varav ett \u00e4r fr\u00e5n hans bes\u00f6k i Japan. Skisserna, illustrationerna och m\u00e5lningarna fr\u00e5n detta block visar m\u00e4nniskor, landskap och byggnader. Vissa \u00e4r omsorgsfullt gjorda och f\u00e4rglagda, andra hastigt nedtecknade \u00f6gonblicksbilder. Nu visar Designarkivet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen fyra blad ur detta unika skissblock med motiv fr\u00e5n K\u00e5ges bes\u00f6k hos Hamada i Mashiko 1956.<\/p>\n I \u00e5r firar Sverige och Japan 150 \u00e5r av diplomatiska f\u00f6rbindelser<\/a> och det m\u00f6te som beskrivits ovan \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r en \u00f6ppen f\u00f6rel\u00e4sning med rubriken \u201cSvensk arkitektur och design i Japan genom \u00e5ren.\u201d<\/a> F\u00f6rel\u00e4sningen genomf\u00f6rs med st\u00f6d fr\u00e5n Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation och Flowstone.<\/p>\n Av Gustaf Kjellin<\/p>\n
<\/a>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t