För Christine Sundberg var konsten inte en liten hobby. Det var det yrke hon valt och det skulle bli hennes liv. Hon levde i en tid då kvinnliga konstnärer än mer än idag fick arbeta hårt och ofta i motvind för att bli accepterade. Då som nu var det av största vikt att få stöd från omgivningen och att ingå i nätverk som ger inspiration, kunskap och ekonomisk hjälp. Och en förutsättning för att kunna välja konsten som yrke var att ha blick och beslutsamhet.

Det här är första gången Christine Sundberg fått en separatutställning. Det kan verka märkligt, med tanke på att Kalmar konstmuseum förvaltar en betydande samling av hennes verk. Utställningen omfattar såväl oljemålningar som teckningar men även förstudier och annat som aldrig tidigare visats. I skisserna kan man tydligt se den konstnärliga processen, men om man breddar utgångspunkterna får man tillgång till mer än det som möter ögonen för stunden. Utställningen rör sig mellan de geografiska polerna Kalmar – Stockholm – Paris och berättar inte enbart om en enskild konstnärs liv och verk, utan placerar in henne i ett bredare sammanhang. Christine Sundberg levde i Paris under den tid som impressionismen tog sin början. Utställningen ger därför tillfälle att se utvecklingen i konsten under en avgörande period. Under hennes yrkesverksamma år sker en gradvis förändring från den mörkare, genrebetonade stilen, representerad av den så kallade Düsseldorfskolan, med en perfekt yta där penseldragen inte skulle märkas, fram till början av modernismen, där själva idén om hur färger och måleri kan beskriva världen skulle förändras.

Genom att studera en enskild konstnär kan man också utläsa så mycket mer. Hur var det att ta sig fram och verka som kvinnlig konstnär under 1800-talet? Hur påverkades det av sådant som den tidens bildningsideal? Hur gick det att kombinera konsten som yrke med ett liv i den tidens samhälle? Sammantaget är det nog med frågor för att vi nu till slut ska lyfta fram hennes konstnärskap.