Projektet tar sin utgångspunkt i den feministiska teoretikern Mary Wollstonecrafts (1759-1797) reseskildring Letters written during a short residence in Sweden, Norway and Denmark från 1796. Boken är skriven i brevform under Wollstonecrafts tre månader långa resa i Skandinavien sommaren 1795. Några år tidigare gav hon ut A Vindication of the Rights of Woman av många ansedd som den första grundläggande texten inom västerländsk feminism.
En läsning av Wollstonecrafts reseskildring och ett “åter-spårande” av hennes resa – dels fysiskt, men framför allt genom de otaliga biografier som skrivits om Wollstonecraft – är startpunkterna för ett projekt som tematiserar alternativ historieskrivning, ifrågasätter kronologins hegemoni och föreslår ett mindre linjärt och mer explosivt förhållningssätt till det förflutna. Snarare än att försöka gräva fram mer information om Mary Wollstonecraft synliggör Åsa Elzén tomrummen och glappen i historieskrivningen, anakronismerna, felläsningarna, och särskilt historieskrivarens eget nostalgiska, självbespeglande begär i skapandet av ett eget överskådligt förflutet.
Who Fooled Whom? är ett textverk i form av en bok som i kronologiskt ordning citerar 28 olika efterforskningar kring den egentliga anledningen till Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795 – hennes sökande efter ett skepp lastat med silver och eventuella inblandning i en smuggelaffär rörande silvret. Under de mer än 200 år som gått har olika teorier lagts fram men gåtan är ännu inte löst och silvret fortfarande försvunnet. Den första texten som citeras är från Wollstonecrafts egen reseskildring, där silverskeppet inte omnämns alls, men kan anas i den kritik av kommersialism som genomsyrar boken.
Det visar sig att de flesta biografer har koncentrerat sig på den olyckliga kärleksaffär som Wollstonecraft var involverad i under resan, snarare än att lyfta fram Wollstonecrafts kritik av kapitalism som finns att läsa mellan raderna i efterlämnade kärleksbrev. Andra författare koncentrerar sig bara på Silverskeppet, en berättelse som kom att leva sitt eget liv i Norge där dykare länge letade efter dess silverskatt på havets botten. En norsk lokalhistoriker valde att redigera bort Wollstonecrafts namn i historien om silverskeppet år 1893 och det var inte förrän 1972 som de båda historierna knöts samman igen.
I videon The Glade I beskriver en voice-over hur Wollstonecraft år 1795 ristade in sitt namn med en diamant på ett fönster till en liten stuga som stod i en glänta vid Bogstad Gård utanför Oslo. Stugan revs 1850 och den enda existerande bilden av huset finns ingraverad på ett glas, den sk Bogstadpokalen från 1760-talet. Gläntan finns kvar idag och fungerar i filmen som en tom scen där två olika versioner av det förflutna spelas upp. Wollstonecraft och stugan figurerar båda som anakronismer i berättelserna som utspelar sig i olika tidsepoker, men spelar diametralt olika intressen i händerna.
The Glade II är en glaspokal som påminner om Bogstadpokalen som omnämns men inte visas i videon. Pokalen fungerar som en historisk rekonstruktion/förfalskning och parafraserar originalpokalen med dess skrytsamma gravyr av Bogstad Gård och en välkomsthälsning. Den nygjorda pokalen har ingen egendom ingraverad utan en tom glänta och ett citat från Wollstonecraft.
Curator: Martin Schibli
Curatorsassistent: Emmeli Person