Åsa Jungnelius utställning på Kalmar konstmuseum behandlar frågor om kön och konsumtion, om storstad och landsbygd, om natur och kultur och om material.
Åsa Jungnelius uppförstorade, glansiga och lockande objekt har väckt begär i såväl museiutställningar som i hemmiljöer de senaste åren. Flytten från Stockholm till Småland och glasbruket i Kosta har fått Åsas blick att lyftas från storstadens konsumtion som identitetsskapande, till att betrakta skogen. I betraktelsen framstår naturen som ett föremål för konsumtion. De småländska skogarna är en grundläggande faktor i ett ekonomiskt system vars fundament brutalt kan kastas omkull av naturens krafter. Skogsbrukandet är ofta hårdhänt och domineras fortfarande av män. Användandet av skogen framträder som en annan form av konsumtion, långt borta från storstadsshoppingen, men ändå en del i ett identitetsbygge.
Könens former, symboliserade av ”hålet” och ”pålen” löper som en röd tråd genom Åsas konstnärskap, från skor och läppstift till monument i form av obelisker och sökandet efter det stora djupet, hålet som är kraftfullt och väcker en sublim vördnad. I letandet efter ett sätt att förmedla hålets kraft arbetade Åsa Jungnelius med sprängningar på plats i skogen, vilket hon dokumenterat i film som visas tillsammans med det material som uppkommit i sprängningarnas spår.
Under vernissagen skapar Åsa ett nytt utomhusverk i Stadsparken, då hon låter en byggmaskin penetrera marken, i en rörelse där pålen skapar ett hål, vars kraft kvarstår långt efter att maskinen lämnat platsen. I utställningen använder sig Åsa av en palett av material, från stearin, fotografi och funna objekt från naturen. Glaset, som varit hennes kännetecken är närvarande i form av en gnistrande regnbågsfärgad tipi, en blinkning till new agerörelsen och den samtida synen på natur och andlighet och hur det kontrasterar skogen som bruksvara.
-Katarina Sjögren
Curator: Martin Schibli
Curatorsassistent: Emmeli Person
1980 bildas Sveriges mest unika band Tjejkraft, bestående av 6 st kvinnor som med sin musik vill göra förändringar i samhället. Tjejkraft har varit banbrytande i över 40 år. De är nu tillbaka i sin originaluppsättning för att åter igen beröra, locka och väcka debatt. TJEJKRAFT? JA TACK! är en dokumentärfilm om vänskap, sorg, inspiration, hopp och musikens eviga styrka att krossa normer i samhället. Men har Tjejkraft fått den uppmärksamheten de förtjänar?
Fem år har gått och jag känner fortfarande inte igen mig själv. Vart tog den glada flickan vägen som ännu inte upptäckt världen. En tjej som inte visste bättre än att bli förälskad i den mystiske äldre pojken. Inte visste hon då att denna pojke skulle komma att förändra hela hennes liv. En essäistisk dokumentärfilm där vi får följa fyra tjejers berättelser om hur psykisk och fysisk våld i deras första relationer satt sina djupa spår. Genom dans, intervjuer, miljöbilder från deras gemensamma uppväxtstad kastas vi rakt in i hur det är att komma tillbaka till den plats som för alltid förändrat de unga kvinnornas liv.
Du kan hitta riskkapitalister nästan var du än vänder dig. Butiker vi handlar i. Bussar vi åker i. Skolor våra barn går i. Äldreboenden och sjukhus vi behöver när vi är som svagast. För riskkapitalisterna är kan allt vara brickor i ett spel där våra pensionspengar används för att köpa, sälja och göra vinster. Sjuka vinster. Vilka är riskkapitalisterna? Hur blir de så rika? Vad spelar det för roll för oss andra? I filmen andras pengar (arbetsnamn, engelskt arbetsnamn är price of profits) berättar jag för en internationell publik om riskkapitalisterna – en exklusiv nisch inom den globala finansbranschen, en nisch som de senaste decennierna fått en svindlande makt världen över. I den berättelsen ryms en varning: vad händer när vi låter kapitalismens logik tas till sin yttersta spets.
Hur blev en medelålders, ensamstående 4-barnsmamma från Island en av Hollywoods mest eftertraktade filmklippare?
För de allra flesta så började förr i tiden skoldagen med psalmsång. Men idag – några generationer senare – så är kyrkans psalmer okända för oss. Samhället är sekulärt och kyrkans roll är obetydlig. Men även som sekulära så funderar vi kring livets större frågor. Kan kyrkans psalmer ha betydelse för den nutida människan? I En ton av tro följer vi kreatören Caesar Ivarsson som gör en upptäckt av kyrkans psalmer i övre tonåren. Nu, 15 år senare så tolkar han dem på ett personligt vis. Inte för att den kristna tron är en del av hans liv, det är många år sedan han kallade sig själv kristen, men det finns något i psalmerna som fortfarande berör honom.
Barndomsvännerna Abbe och Sherif har ett gemensamt mål: att tjäna massa pengar! För att nå sitt mål bestämmer de sig för att förverkliga drömmen om en egen bilfirma-Billyckan. Utmaningarna är många: konkurrensen är hög och inflationen gör att folk håller hårt i sina pengar. Likväl ställs de inför kundernas fördomar både om dem som personer och som bilförsäljare. Mycket står på spel, vilket dessutom leder till spänningar vännerna emellan när allting inte går som planerat. Följ med längs arbetsdagen på Billyckan, där det skojas, fikas, jobbas och görs stora affärer.
Om den berömde ”Solmålaren” Per Ekström och hans barnbarnsbarn. Maria, ett ensamstående vårdbiträde som under en svår tid i livet ärver hans förfallna barndomshem på Öland. En ödegård med ett katolskt kapell där hon kommer i kontakt med undanträngda känslor på en plats hon sällan har besökt. Huset blir en nyckel till de släktberättelser hon inte visste fanns. En berättelse börjar spinnas framåt och bakåt i tiden och väver samman de bådas liv. En film om familjehemligheter och konsten att överleva.