Hur målar man en hemlighet? Och vem kan tyda den? Martin Gustavsson intresserar sig i sitt måleri för den lustfyllda blicken, varför vissa verk talar tydligare till honom än andra. En målning som inte nödvändigtvis uppfattas som homoerotisk kan med andra ögon fyllas av visuella nycklar – nycklar som pekar ut och skapar en plats som för de flesta andra betraktare förblir osynlig.  Är det en igenkännelse och en bekräftelse på att man finns som kännande individ? Verket börjar se dig och du som betraktare har blivit sedd.

I utställningen på Kalmar konstmuseum uppehåller sig Martin Gustavsson vid denna växelverkan mellan betraktare, verk och upphovsperson. Detta samspel skapar ett rum som, oavhängig tid eller fysisk plats, kan öppnas eller hållas stängt beroende på vem som ser och med vilken blick.

Martin Gustavsson visar sina egna målningar i samklang med tre historiskt verksamma konstnärer – Lotte Laserstein (1898–1993), Owe Zerge (1894–1983) och James Barry (1741–1806), som liksom han själv intresserade sig för kroppen och målade av kroppar som befann sig i deras närhet. Både Laserstein och Zerge levde i en brytningstid då livet för konstnärer förändrades i grunden. Att den homoerotiska blicken genom tiderna har särskilts och skambelagts – hur har det påverkat konsthistorien och de konstnärer som delat den blicken, eller utanförskapet?

Bild: detalj från Outside, 2022, diptyk, akryl på polyester, 200×600 cm

Den 22:e september under Kalmar pride hade konstnärerna Conny Karlsson Lundgren och Martin Gustavsson ett samtal på Kalmar konstmuseum. Här kan du se inspelningen av samtalet: