Paganism är ett begrepp med en rad betydelser och konnotationer. Ordet kommer från latin (paganus) och betyder lantlig. Begreppet fungerar som ett samlingsnamn för de religioner och folktro som existerade innan Europa kristnades, till exempel schamanism eller polyteism. Inom kristendomen har ordet pagan varit ett ord som betydd något i stil med inte som oss, utan de andra. Benämningen uppstod när Romarriket hade antagit kristendomen, men där många bönder och små byar behöll sina tidigare föreställningsvärldar.
På många håll i Europa finns fortfarande fickor där gamla trosföreställningar lever kvar, vars föreställningsvärld och tänkande är grundat i en tid före kristendomen. Många traditioner och ritualer existerar parallellt eller med vår tids tänkande. Samtidigt håller många traditioner på att försvinna. Utställningen tar sin utgångspunkt i begreppets mångbottnade betydelser och de utvalda verken är tänkta att reflektera över begreppets skiftande betydelser med det gemensamma att verken hänvisar till ett annat tänkande än den rådande västerländska och alternativa föreställningsvärldar.
Andrei Liankevich dokumenterar i serien Belarus Pagan Tradition bondesamhällen som lever kvar i Vitryssland men som håller på att försvinna. Allt ifrån kläder ritualer ceremonier och annat. Här finns en tro som existerar vid sidan av och som samtidigt kanske till viss del även inkorporerats av kyrkan. Liankevich kopplar också sina bilder till frågan om vad den nationella vitryska identiteten egentligen är för något? Konstnären Ales Pushkin – också han från Vitryssland – bidrar med en dokumentation där han rekonstruerar en ritual med gamla rötter i den vitryska kulturen. Även konstnären Almagul Menlibayeva rekonstruerar i verket Milk for Lambs ritualer och traditioner som finns hos nomadfolket i Kazakstan.
Inom konsten är ritualer och referenser till paganism, förkristen tro eller schamanism en återkommande tråd sedan 60-talet – inte minst inom performance konst och land art. I utställningen ingår tre betydande konsthistoriska referenspunkter; Joseph Beuys: I like America and America likes Me (1974/78); Ana Mendietas verk Alma Silueta en Fuego (Silueta de Cenizas), (1975) och Bjørn Nørgaards omtalade Hesteofringen 1970. Under senare år kan man ånyo skönja ett förstärkt intresse för ritualer hos en yngre generation konstnärer, som hos de medverkande konstnärerna Nadine Byrne och Ann Korzhova.
I utställningen ingår också föremål av etnografisk karaktär. Till exempel ett antal schweiziska masker från kantonen Wallis. Länsmuseet i Kalmar har bidragit med föremål som kan kopplas till den lokala regionen och utställningen kompletteras med enskilda verk ur vår egen samling, till exempel av Jenny Nyström och skisser med inslag från grekisk romersk mytologi.
Curator: Martin Schibli