Utställningen Thomas Tempte: Ett eget universitet är en form av hemkomst. Snickarmästaren och konstnären Thomas Tempte (1942–2016) växte upp i Kalmar och tog den långa vägen från snickarlärling till mästare och blev med tiden också bildkonstnär, debattör och en unik civilisationskritisk röst. Temptes konstnärskap började framför intarsiorna på Kalmar slott och Kalmar är återkommande i hans bildvärld och frågeställningar, inte minst i hans utställning Arbetets ära, en utställning om kärlek och ansvar som visades på Kalmar konstmuseum 1976. När nu Thomas Tempte återvänder till Kalmar är det genom formgivarkollektivet Projektrum: Augsburg. När gruppen fick möjlighet att montera, rusta upp och provköra flera av de historiska maskiner som Tempte byggde sattes en process igång som resulterade i en bok och en utställning.

I mötet med Thomas Tempte tvingas vi ompröva gränserna för ett konventionellt konstnärskap. Genom intarsiabilder, möbler, maskiner och installationer undersöker han hantverkets roll i samhället. Utställningen Thomas Tempte: Ett eget universitet visar ett urval av verk från fem decennier av arbete i ett konstnärskap där gränserna mellan bildkonst, konsthantverk och hantverk suddas ut.

Parallellt med möbler och restaureringar arbetade han också med mer konstnärliga undersökningar med trähantverket som grund, ofta i dialog med historien och med ett starkt intresse för arbetsprocesser och teknik. Han byggde den forntida egyptiska snickarens verkstad, rekonstruerade en 1700-talssvarv och i centralverket Epitafium, som visas i utställningen, spekulerade han kring den hemliga och mytomspunna fanérsågen som ska ha funnits i den Bayerska staden Augsburg på 1500-talet. Under denna tid var Augsburg ett centrum för trähantverk och exporterade utsökta fanér över hela Europa, bland annat, enligt Tempte, till intarsiorna på Kalmar slott. Sågen var en industrihemlighet vilket är förklaringen till varför inga bilder, ritningar eller beskrivningar finns av den. Således är Epitafium resultatet av en gedigen undersökning kring hur sågen kan ha varit konstruerad.

I utställningen visas även Temptes intarsiabilder, en teknik som han närmast virtuost kom att bemästra mot slutet av hans liv. Under de sista åren växte en säregen bildvärld fram, ofta djupt subjektiv och självbiografisk. En resa till Tyskland i barndomen, strax efter andra världskrigets slut, påverkade Tempte starkt. Ödeläggelsen som kriget skapat blev ett tankegods som Tempte kom att bearbeta i sin konst. Bland intarsiabilderna visas även de parafraser han gjorde av konstnären och livskamraten Anna Sjödahls stillebenskisser efter hennes bortgång 2001.

Thomas Tempte var ett eget universitet. Brett intresserad och kunnig samtidigt som han besatt specialistkunskaper inom en mängd olika träbearbetningsområden. I skrift såväl som i praktik var han en pionjär inom fältet praktisk kunskap. Relationen mellan maskiner och arbete, politiskt och historiskt, engagerade Tempte och var ofta bakgrunden till hans konstnärliga undersökningar.

Bild: Vad vi undslapp, Thomas Tempte, ca 2010.
Foto: Lars Engelhardt