{"id":71,"date":"2015-03-10T10:35:59","date_gmt":"2015-03-10T10:35:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/massa-i-rorelse\/?page_id=71"},"modified":"2016-02-24T13:08:51","modified_gmt":"2016-02-24T13:08:51","slug":"ingela-johansson","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/ingela-johansson\/","title":{"rendered":"Ingela Johansson"},"content":{"rendered":"

Till utst\u00e4llningen p\u00e5 Kalmar Konstmuseum presenterar jag verket:\u00a0I ljuset och skuggan av ornamenten – en repetition.\u00a0\u00a0<\/em> Videoverket \u00e4r en mikrobiografi \u00f6ver de sudettyska glasarbetare som fick arbete i den sm\u00e5l\u00e4ndska glasindustrin efter andra v\u00e4rldskriget. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse i tv\u00e5 delar utf\u00f6rt av sk\u00e5despelare, samt ett bildspel best\u00e5ende av en bl\u00e4ddring i privata och offentliga bildarkiv.
\nTid: 2 x 35 min. L\u00e4s mer nedan.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Jag funderade mycket p\u00e5 vad jag kunde bidra med till bilden av Glasriket, som \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen h\u00e4r p\u00e5 platsen. Jag best\u00e4mde mig i alla fall, till slut, f\u00f6r att lyfta fram det som jag inte hade n\u00e5gon kunskap om: grav\u00f6ryrket och arbetskraftsinvandringen. Jag har ocks\u00e5 valt att lyfta fram ett annat glasrike, och en annan glasindustri, ett av de sista i v\u00e4rlden, B\u00f6hmen. Den svenska glasindustrin, var inte en isolerad f\u00f6reteelse. Det fanns en v\u00e4xelverkan mellan Sverige och utlandet redan fr\u00e5n 1600-talet. Estetiska influenser kommer och g\u00e5r i takt med att r\u00f6relser v\u00e4xer fram, och s\u00e4rskilt glasarbetare har varit en r\u00f6rlig yrkesgrupp sedan begynnelsen.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Ljuskrona<\/a>
H\u00f6gsta Sovjet. Ljuskrona av Peter Rath, Lobmeyr, Wien<\/figcaption><\/figure>\n
\"Glas_B\u00f6hmen\"<\/a>
Art Deco glasb\u00e4gare fr\u00e5n den statliga glash\u00f6gskolan Steinsch\u00f6nau, B\u00f6hmen 1938. Till minne av annekteringen av Sudetenland 1938, med inskriptionen: ”Du gav oss br\u00f6d i sv\u00e5ra sm\u00e4rtor \/ Steinsch\u00f6nau”. H\u00f6jd 11cm, diameter: 8 cm.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

I stora drag har jag intresserat mig f\u00f6r den Sudettyska inverkan p\u00e5 den svenska glasindustrin: hur olika hantverkstraditioner m\u00f6ttes och influerades av varandra i de olika glasrikena, B\u00f6hmen, i Tjeckoslovakien, och Sm\u00e5land, och hur arbetarr\u00f6relsen, staten och arbetsmarknaden engagerade sig f\u00f6r att h\u00e4mta arbetare efter andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Jag kommer presentera en m\u00e5ngbottnad ber\u00e4ttelse p\u00e5 Kalmar konstmuseum, som jag har delat in i tv\u00e5 kapitel. Det \u00e4r ett ess\u00e4istiskt arbete, ett montage av text och bild.<\/p>\n

Bakgrund:<\/p>\n

1900-talet var ett \u00e5rhundrade av tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttning: m\u00e4nniskor som har drabbats av en f\u00f6rlust av egendom, alienation och f\u00f6rlust av identitet. Sverige hade fram till 1930 varit ett utvandringsland men f\u00f6rvandlades efter andra v\u00e4rldskriget till ett invandrarland. Vid slutet av andra v\u00e4rldskriget 1945 fanns mer \u00e4n 200 000 m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt i Sverige. De kom fr\u00e5n de nordiska l\u00e4nderna, Tyskland och de baltiska l\u00e4nderna. Den sudettyska invandringen \u00e4gde rum i etapper fr\u00e5n 1938 till mitten av 1950-talet, en s\u00e5 kallad kedjemigration. Arbetskraftsinvandringen organiserades av det socialdemokratiska partiet, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen.<\/p>\n

Kap 1. Sudettyskar var den f\u00f6rsta gruppen av politiska flyktingar under andra v\u00e4rldskriget som sedan kom att bli arbetskraftsinvandrare efter kriget.\u00a0Jag har tittat p\u00e5: hur \u00f6verf\u00f6ringen organiserades och hur de uppfyllde en funktion inom industrin, s\u00e4rskilt i Glasriket: hur eftertraktade de var som en homogen grupp och hur de skulle passa in i svenska folkhemmet.<\/p>\n

Efter M\u00fcnchenavtalet 1938, vid krigsutbrottet, flydde de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna fr\u00e5n Sudetlandet i Tjeckoslovakien: Sudettyska anti-nazister, judar, och tyska och \u00f6sterrikiska politiska flyktingar.\u00a0Efter kriget rekryterades och organiserade arbetskraften kollektivt till industrin. Det fanns en stor brist p\u00e5 arbetare och industrin l\u00e5g efter i varuproduktionen. Arbetarr\u00f6relsens Flyktingkommitt\u00e9n (1933) gav i huvudsak sin hj\u00e4lp till socialdemokratiska medlemmar men exkluderade samtidigt andra grupper. Flyktingarna som kom till Sverige skulle inte f\u00f6rol\u00e4mpa eller v\u00e4cka politisk uppm\u00e4rksamhet, som skulle kunna \u00e4ventyra den svenska neutraliteten. De som kom var tvungna att f\u00f6lja utl\u00e4nningslagen (1937) och inte v\u00e4cka anst\u00f6t eller vara politiskt aktiva. Men framf\u00f6rallt fanns h\u00e4r ocks\u00e5 en diskriminerande och rasistisk ideologi inb\u00e4ddad inom partiapparaten och arbetarr\u00f6relsen, s\u00e5v\u00e4l som ute i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Kap 2. Konstn\u00e4rliga influenser fr\u00e5n glas- och kulturindustrin i \u00d6sterrike och Ungern, som p\u00e5verkade produktionen b\u00e5de i Sverige och B\u00f6hmen, fr\u00e5n mitten av 1800 – talet fram till f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och under mellankrigstiden.\u00a0Jag har s\u00e4rskilt tittat p\u00e5 de lokala hantverkstraditionerna inom gravyr- och m\u00e5laryrket, i B\u00f6hmen. Vilka exempel finns fr\u00e5n den lokala produktionen f\u00f6re, under och efter kriget? Vad \u00e4r en typisk b\u00f6hmisk produktion, vad gjordes under Hitler-regimen och vad h\u00e4nde med hantverket under kommunismen med fem\u00e5rsplanerna? Hur anv\u00e4ndes ornamentet? Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 en historia om modernitet och borgerlighet.<\/p>\n

Den svenska designbranschen, med Svenska Sl\u00f6jdf\u00f6reningen, kopierade samarbetsmodeller mellan konstn\u00e4r och industri fr\u00e5n ”Deutscher Werkbund”, \u00a0som v\u00e4ckte krav p\u00e5 b\u00e5de vackra och prisv\u00e4rda varor. De \u00d6sterrikiska skolorna, \u00a0museerna och konstinstitutionerna hade stort inflytande i de tjeckiska provinserna, B\u00f6hmen och M\u00e4hren, och bedrev en specifik hegemonisk modell f\u00f6r att utbilda glasarbetare inom den framg\u00e5ngsrika konstindustrin.<\/p>\n

\"Bok<\/a>
Foto, bok om Lobmeyr: gravyr med Prins Eugen<\/figcaption><\/figure>\n

Ingela Johansson arbetar med installation, video, text och bild och intresserar sig f\u00f6r vad som utel\u00e4mnas i den kollektiva historien och varf\u00f6r. \u00c4ven institutionen och museet som en plats f\u00f6r det publika, som offentligt rum, som organisation \u00e4r ett annat omr\u00e5de som ber\u00f6rs i flera arbeten.<\/p>\n

Ingela fick Konstn\u00e4rsn\u00e4mnden\/ Iaspis vistelsestipendium i London 2010-11.\u00a0\u00c5r 2013 gav hon ut en bok p\u00e5 Gl\u00e4nta, Strejkkonsten \u2013 r\u00f6ster om kulturellt och politiskt arbete 69-70<\/em>. Hon har bl a st\u00e4llt ut p\u00e5 Kunsthaus Dresden (2015), Tensta Konsthall (2013), Bildmuseet (2012), Periferic Biennale 8, Iasi (2008).<\/p>\n

 <\/p>\n

ingelajohansson.net<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Till utst\u00e4llningen p\u00e5 Kalmar Konstmuseum presenterar jag verket:\u00a0I ljuset och skuggan av ornamenten – en repetition.\u00a0\u00a0 Videoverket \u00e4r en mikrobiografi \u00f6ver de sudettyska glasarbetare som fick arbete i den sm\u00e5l\u00e4ndska glasindustrin efter andra v\u00e4rldskriget. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse i tv\u00e5 delar utf\u00f6rt av sk\u00e5despelare, samt ett bildspel best\u00e5ende av en bl\u00e4ddring i privata och offentliga … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ingela Johansson<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":631,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-71","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/71","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/71\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/media\/631"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kalmarkonstmuseum.se\/moving-mass\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}