Vi känner Sven Palmqvist som glaskonstnär, men själv ville han hellre kalla sig bara konstnär. Glas kom dock att prägla en stor del av hans yrkesverksamma år och det är inom glas och glasteknik som han haft sin viktigaste formgivarroll. Sven Palmqvists introduktion i glasets värld började tidigt. Han föddes i Lenhovda och arbetade som pojke i hyttan på Hjertsjö glasbruk. På Orrefors hade formgivarna Edward Hald och Simon Gate startat en gravörskola och 1927 började Palmqvist sina studier där. Hald och Gate ansåg att han var begåvad och rekommenderade honom att söka till Tekniska Skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack). Palmqvist var då redan yrkesverksam och några år äldre än övriga studenter. Försörjning löste han genom att köpa glasvaser som han graverade figurer på och återförsålde. Efter att ha fått ett resestipendium av Svenska Slöjdföreningen 1934 reste han till Tyskland och till Tjeckien, glastillverkningens vagga. Men konsten lockade och Palmqvist sökte till Kungliga konsthögskolan i Stockholm för att studera skulptur, vilket han också fortsatte med i Paris vid Academie Ranson. Så småningom återvände Palmqvist till Sverige och anställdes som formgivare i Orrefors 1939. Men Frankrike och Italien blev de länder han ständigt återvände till, för inspiration och för att måla. Sven Palmqvist

Graaltekniken utvecklades på Orrefors av mästare Knut Bergkvist och Simon Gate. Det var en utveckling av tekniken med överfångsglas, där överfånget istället blev mellanskiktsdekor efter att ha värmts upp och täckts med ett yttre lager klarglas. Sven Palmqvist var mycket intresserad av teknik och vad man kunde göra för att förändra och utveckla olika former av glastillverkning. Kraka var en av Palmqvists bidrag till utveckling av Graaltekniken. På det färgade överfångsglaset lades ett nät, ursprungligen en tyll doppad i lim, senare utbytt till ett kopparnät och slutligen ett nät i plast. Sedan blästrades ytan innan den täcktes av klarglas och formades. Ravenna var hans kanske viktigaste bidrag till Graaltekniken. Inspirationen kom från de färgade glasfönstren i de gotiska katedralerna i Frankrike och från Galla Placidis

kapell i Ravenna, Italien. På glasskivor med färgat överfång maskerades mönster. Skivorna blästrades sedan och färgat glaskross lades i fördjupningarna. Sedan täcktes allt med ett lager klarglas, hettades upp och blåstes i form. Med Palmqvists tekniska kunskaper och stora bredd som designer bidrog han starkt till Orrefors andra våg av världsberömmelse under 50-talet. Inspirerad av något han sett i Tjeckien, hur man separerade mjölk från grädde genom centrifugering, började han fundera på om man inte kunde tillverka glasprodukter med samma teknik. På 40-talet lämnades flera patent på centrifuger in. Ett problem var att skapa en form med tillräckligt blank yta, så glaset inte krävde efterbehandling. Lösningen på det blev propellerstål med hög kromhalt. Slutligen hade Palmqvist världspatent på tekniken. Men ovilja från både ledning och glasblåsare gjorde att det dröjde tjugo år innan tekniken användes. Orrefors satte hantverket högt och det centrifugerade glaset var helt maskintillverkat. NK som hade sett prov på produkterna menade att det var exempel på ”vackrare vardagsvara” och drev på så att skålar under namnet Fuga lanserades 1954. Serien fick sitt slutliga genombrott på H55 utställningen i Helsingborg. De prisbilliga skålarna blev snabbt en kritiker- och publiksuccé. Serien gjordes också i opak, färgad glasmassa under namnet Colora. Från 40-talet och framåt fick Palmqvist flera utsmyckningsuppdrag till kyrkor, sjukhus och banker. Han arbetade gärna med kristallblock med eller utan inneslutna luftbubblor. Den höga pelaren i Dubai från 1981 är den mest omfattande. Ett annat exempel är SVT:s entré i Stockholm där de färdiga blocken vägde 14 kg styck. I produktionen kunde det ta en vecka för dem att svalna, och de behövde vändas flera gånger för att luftbubblorna skulle hålla sig på avsedd plats tills att glasmassan stelnat. Som bruksglasdesigner gjorde Palmqvist bland annat servisglaset Rhapsody från 1958, som under många år var Orrefors mest sålda servis. Sven Palmqvist vann flera priser och vid Biennalen i Venedig 1976 representerade han Sverige som en av sex av världens mest framstående glasformgivare.