Berättelsen om Designarkivet börjar 1978, med att Arkiv för Svensk Formgivning grundas. Initiativet kom från Erik Broman, dåvarande chef för Kalmar konstmuseum. Inspirationen till arkivet kom från Skissernas Museum i Lund, som konstprofessor Ragnar Josephson startat på 1930-talet. Där fanns en samling av förarbeten till offentlig konst. Kunde man göra på samma sätt med förarbeten till formgivna föremål?

Arkivets första intendent blev Inga Lindén. Lindéns och Bromans gemensamma tanke var att Arkiv för Svensk Formgivning skulle bli ett arkiv för ”svensk vardagskonst”. Behovet av ett arkiv med det förtecknet berodde på de förändringar som svensk industri stod inför. Ända sedan 1950-talet hotades delar av produktionen av nedläggningar eller sammanslagningar, till större koncerner. Textilindustrin var särskilt drabbad.

Det fanns en oro att viktigt material från formgivarna kunde försvinna. Stöd för tanken på ett nationellt arkiv för formgivning hämtades från många håll. Bland annat var Astrid Sampe, chef för NK:s textilkammare en av förespråkarna. Arkivet ville rädda material om formgivarnas arbeten. Ambitionen var att särskilt samla sådant som kunde belysa designprocessen. Det primära materialet blev därför skisser, tekniska ritningar och foton. Referensmaterial har sedan lagts till för att göra bilden av formgivaren så komplett som möjligt. Samlingen tog form vart efter att material omhändertogs.

Det första materialet till samlingen var skisser av Arthur Percy. Percy hade varit en god vän till Erik Broman och hans konst hade visats på Kalmar konstmuseum. Efter Percys bortgång fick arkivet ta emot mellan 1 200 och 1 500 skisser från familjen. Därtill kompletterades samlingen med ett antal föremål av Percy från Gefle porslinsfabrik och Gullaskrufs glasbruk. Nästa stora insamling gällde material av Erik Höglund. I samband med Höglunds flytt från Öland samlades 4 000 skisser in. Den samlingen har senare vuxit till att idag omfatta cirka 15 000 arkivalier. En stor mängd textiler samlades också in, förutom det skissmaterial som annars var samlingens huvuddel. Bland annat fick arkivet en stor samling originalskisser från Ljungbergs textiltryckeri. Att föremål ingår i samlingen, som i fallet med Arthur Percy, är ett undantag. Idag samlas bortsett från textiler endast förarbeten in.

Fram till 2006 bedrevs arkivets verksamhet i Kalmar konstmuseums gamla lokaler. I samband med planeringen av en ny byggnad för museet i Kalmar, flyttade Arkiv för Svensk Formgivning till Pukebergsområdet i Nybro. Samtidigt bytte arkivet namn till Designarkivet, som kändes både modernare och mer slagkraftigt. Att flytten gick just hit beror på en satsning av Nybro kommun, med ambitionen att skapa ett centrum för design, konst och hantverk i lokaler som tidigare huserat Pukebergs glasbruk.

Utöver Designarkivet finns på Pukebergsområdet flera närliggande verksamheter som Kalmar läns hemslöjd, Ateljéhus Pukeberg med ett flertal konstnärer, belysningsföretaget Zero, Riksglasskolan samt Linnéuniversitetet.