Designarkivet har tilldelats utmärkelsen Årets Formbärare av Svensk Form Småland. Priset delas ut i samband med Svensk Forms 180-årsjubileum, där Designarkivet är en av fjorton mottagare runt om i landet.
Årets Formbärare delas ut av Svensk Forms regionalföreningar för att uppmärksamma aktörer som bidrar till att stärka form- och designområdet. Utmärkelsen kommer till Designarkivet efter en framgångsrik sommarsäsong med omtyckta utställningen En lyckligare mänsklighet – Kooperativa förbundets designhistoria.
Prisbelönta designklassiker, folkkära vardagsvaror och antikommersiella storsäljare – i sommar berättar Designarkivet om en av det moderna Sveriges definierande rörelser i utställningen En lyckligare mänsklighet – Kooperativa förbundets designhistoria. I utställningen möter du Domusvaruhusen, Gustavsbergsporslinet, Blåvitt-paketen, basgarderoben och de föreställningar om rationalitet och samhällsnytta som formade dem. Designarkivets omfattande skissmaterial ger unika inblickar i skapandeprocesserna hos några av kooperationens mest intressanta formgivare.
Allt från reflektioner kring kroppsideal, en historia om en tillverkningsindustri i anmärkningsvärda lokaler, till minnen från såväl fiskare som mannekänger. Textilier och kläder kan verkligen väcka känslor och minnen, det blev vi varse i somras när vi visade utställningen Göta Trägårdh – Mode, mönster, möten.
”Det är inte många arbetslokaler som har parkettgolv, men det har man här. Och en stor öppen spis. Och i taket en jättekrona.”
Så skriver Oskarshamns-Tidningen om det då nyligen grundade Högsby Textilindustri 1947. Inte bara har en ny industri etablerats på orten, något skribenten beskriver som ett välkommet tillskott, den bedrivs även från det anrika Odensvi gård. Det rör sig alltså om en textilindustri i herrgårdsmiljö, byggd 1870 av ingen mindre än tidningen Barometerns grundare ”Trädoktorn” Jon Engström.
Här arbetade ett tjugotal sömmerskor med hjälp av en imponerande maskinpark. Symaskiner, maskiner för knapphålstillverkning, pressning och dubbelsöm jämte maskiner som skär skjortor ”lika fort som att skiva ost”. Stora försiktighetsåtgärder ska ha vidtagits vad gäller maskinen för permanenteringen av skjortkragar då permanenteringsvätskan är synnerligen brandfarlig. I backspegeln en möjligen illavarslande beskrivning med tanke på att Högsby Textilindustri helt ödelades av en häftig brand bara två år senare. Vid tillfället för branden var det ännu inte klart om fabriken skulle återuppbyggas.
Det ska emellertid även senare ha funnits någon slags textilindustri i Högsby där specialbeställda dansbandsskjortor och herrkläder syddes på ackord. Men exakt när och i vilken regi har Designarkivet i skrivande stund ännu inte kunnat klargöra. Vet du eller någon du känner mer [...]
I sin mest pragmatiska form handlar kläder om funktionalitet, att förse människan med skydd mot väder och vind. Samtidigt är kläder ett av de mest omedelbara sätten vi människor kan uttrycka oss själva, oavsett om vi gör det medvetet eller ej. Kläder och identitet är tätt sammankopplade socialt och kulturellt. Men i ett av Kalmar läns fiskarsamhällen lär vi oss hur kläder och identitet kan höra ihop ur ett mer funktionellt perspektiv.
Vi träffar ”Måns”. Han är klädd i ändamålsenliga, vattentäta hängselbyxor och ser ut att ha fler lager under sin fleece-tröja trots att vi fikar inomhus. Han har levt sitt yrkesliv på sjön. Under sin tid som fiskare kunde han utgå från olika hamnar runt om i landet, men kojen, oavsett fartyg, var den ständiga punkten.
– Man kan säga att jag hade långt till jobbet men nära hem, skämtar han och fortsätter, Var det något som var heligt på sjön så var det kojen. Och kläderna.
På sjön behövs tåliga kläder som skyddar mot kyla, vind och väta. Vi pratar om att klä sig lager på lager, om skyddande fibrer och ullen och lanolinets överlägsna isolerande egenskaper. Vi pratar också om Gore-Tex vars membran släpper ut svett medan vätan hålls ute.
