Författare: maija

Till minne av Monica Backström

Det är med stor sorg vi nås av nyheten av formgivaren Monica Backströms bortgång. När Boda glasbruk fyllde 100 år 1964 utlyste brukets direktör Erik Rosén en tävling bland landets konstskolor. Monica, som då avslutade sin utbildning på Konstfack, vann tävlingen med ett föremål i glas i kombination med metall. Således bjöds hon ner till Boda för att förverkliga idén. Sedan dess har Glasriket inte varit sig likt.

Upp i rymden och ner i havet, från ägg till rymdraketer. Med sina färgsprakande, naturnära och utmanande glasföremål gjorde Monica Backström Boda världsberömt. Monica är även en betydelsefull person för oss på arkivet. Förutom sina ovärderliga donationer av skisser och föremål var Monica delaktig i Designarkivets etablering 1978 och har sedan dess stöttat arkivet och vår verksamhet.

Våra tankar går till hennes nära och kära i denna tid. Tack, kära Monica, för din livsgärning och för allt stöd under alla dessa år.

Nedan visas ett urval av Monica Backströms skisser som finns i vår samling.

 

Mönstergåtor

På Designarkivet vet vi såklart inte allt om våra föremål. Att lära känna samlingen kan ibland liknas vid ett detektivarbete. Exempelvis på baksidan av en vävnadsskiss av Märta Afzelius finns en notering i svag blyerts: ”Småländska dikter II”. Kan det vara vävnadens titel eller kan det vara ledtråd till motivets innebörd?

Efter lite efterforskningar visar det sig att Kalmar konstmuseum, vars verksamhet vi tillhör, har en oljemålning av Afzelius med titeln Harpolekaren och hans son. Målningen föreställer en man i profil som bär på ett barn och en harpa. Samma figur återfinns i vävnadsskissen.

Med tanke på noteringen är det troligt att målningens titel och motiv refererar till småländska författaren Viktor Rydbergs dikt med samma namn. Vilket innebär att åtminstone ett av de många motiven i Afzelius vävnadsskiss kan ha samma koppling. Då dikten Harpolekaren och hans son, som är en del av romanen Vapensmeden (1891), utspelar sig under 1520-talets Jönköping, skulle även skissens medeltidsinspirerade formspråk kunna förklaras.

Resten av Afzelius skiss skulle kunna behandla fler element av Vapensmeden. Motiven skulle också kunna illustrera ytterligare småländska dikter. För att kunna ta detektivarbetet vidare behövs i detta fall kännedom om småländsk litteratur och lyrik. Kanske har du som läser detta flera ledtrådar?

 

Arkivens dag 2019: Gömt eller glömt i arkivet

Arkivens dag firas i hela Norden den andra lördagen i november, i år med temat ”Gömt eller glömt”. Bland Designarkivets över 120 000 föremål är det lätt hänt att saker göms, eller glöms. Inför detta öppna hus har vi därför grävt lite extra i arkivet och nu får några av samlingens doldisar stå i fokus.

Här kan en doldis vara en formgivare eller ett föremål, men också en förbindelse. Eller snarare den kunskap som göms bland föremålen. Arkivets samling kan nämligen betraktas som ett råmaterial som kan ge fördjupad förståelse för hur design och samhälle hänger samman.

I Gömt eller glömt i arkivet gör vi små nedslag i några av de många former, idéer och berättelser arkivet bevarar. Från det storslagna, sakrala och till det profana. Vad har exempelvis en NK-kjol för koppling till FN-skrapan? Hur futuristisk var för futuristiskt för Volvo? Och vad har en hemstickad tröja att göra i Designarkivets samling?

Hjärtligt välkomna till oss i Pukeberg lördagen den 9 november klockan 11-14.

Vem är du? Mode och poesi

24 november 2018 – 10 februari 2019
Kalmar konstmuseum

Kläder är identitetsmarkörer och i modeskissen känner vi därför ofta igen oss, både som vi var och som vi är. Designarkivet har en samling modeskisser som visas i utställningen i kombination med poesi. Varför?

I sociala media ställs frågan ”Vem är du?” Men inte vem hen verkligen är utan vem hen liknar eller känner igen sig i från olika sammanhang. Vem är du i ”Skam”? Vem är du i ”Familjen Wahlgren”? Vem är du i ”Harry Potter”? Vem är du i Mumindalen? Vem är du i … osv. Vem är jag?

Vi vill vara en spegel för besökarna och lyfta frågan om vem hen verkligen är och hur viktigt det är att söka sitt jag inåt och inte bara i digitala media. Genom att visa exempel ur diktens värld där poeter säger något om vem de är vill vi initiera en diskussion om identitet och hur den formuleras.

Utställningen är producerad av Designarkivet och visas på Kalmar konstmuseum

Huvudbild: modeskiss, Anna-Lena Emdén för Allingsås Bomullsväfveri AB, utan årtal.

After Labour

Jennifer Lyn Morone™ Inc och Frihetsförmedlingen

12 december – 21 februari 2016
Kalmar konstmuseum

Hur ser relationerna ut mellan arbete, människors värde och en extrem kapitalism, med de strukturer som kontrollerar och styr dessa samband?

Möt en experimentell utställningsform som kombinerar traditionell fysisk utställning med bredare digital spridning. Verken i After Labour antyder vad som är möjligt – både i vår samtid och för vår förmåga att formulera framtiden, i bild och design. På olika sätt driver de en agenda för förändring av vårt rådande arbetsklimat och den människosyn som det präglas av.

Jennifer Lyn Morone initierade sitt livsprojekt Jennifer Lyn Morone™ Inc. 2014, där hon vill återta äganderätten av sin personliga information genom att omvandla hela sitt varande till ett aktiebolag. Allt hon är, biologiskt och intellektuellt, kan potentiellt förvandlas till vinst. Hennes arbete försöker definiera värdet av en individ, i en kunskapsekonomi driven av information – samtidigt som hon undersöker och blottlägger frågor inom integritet, transparens och politiska system.

Frihetsförmedlingen är ett projekt av John Huntington och Lars Noväng. I sitt arbete vill de ifrågasätta samhällets tendens att institutionalisera och skapa debatt kring människors sätt att relatera till arbete. Tillsammans tar de fram plattformar för att människor ska kunna utforska sina [...]