Ripsa Rhapsody 


Ebba von Eckermann

21/09 - 09/11 2016

Designarkivet presenterar historien om en av Sveriges verkliga modepionjärer, 

”Den vävande grevinnan” Ebba von Eckermann, som 1949 startade ett textilföretag som snart skulle stå för 10% av den svenska textilexporten. Med en stark entreprenörsanda, en exklusiv produkt, tydligt konstnärligt uttryck och hårt arbete förvandlade hon en idé till ett världsomspännande företag. Med sina vävda tyger reste Ebba von Eckermann ut i världen och skapade ett starkt varumärke, som sålde från Paris till New York. Där formades samarbeten med olika modedesigners som amerikanska Alice Topp-Lee, danska Lars Hillingsø samt modehuset Dior.

Det var i byn Ripsa som Ebba von Eckermann startade sitt företag. Traditionerna hade hon med sig hemifrån. Ebba var dotter till Marg von Schwerin, grundare av sömnadsskolan och couturateljén Märthaskolan i Stockholm. Som barn fick Ebba följa med sin mor till Paris för modevisningar. Redan då fascinerades hon av vackra tyger, men hon ville inte gå i sin mors fotspår utan valde istället lantbruksskola och lanthushållsskola. Där fick hon lära sig väva men främst var det Ebbas mormor som drev på Ebba att utveckla vävandet för att få egna inkomster.

Efter utbildningarna gick Ebba von Eckermann ändå en kort sömnadskurs på Märthaskolan och under större delen av 1940-talet var hon resande försäljare för Märthaskolans dotterföretag, “Märthakonfektion”, vid sidan av skötseln av jordbruksarrendet.

1947 flyttade Ebba von Eckermann tillsammans med sin man till släktgården Sandvik, en jord- och skogsbruksfastighet. Ebba startade företaget Ebba von Eckermann textilier, och vävde tillsammans med hemväverskor i byn Ripsa tweedtyger för Märthaskolan. Snart kom tankar om att skapa något eget för en större marknad. Den amerikanska marknaden kunde
ge arbetstillfällen för kvinnorna i byn. Så började produktionen av plädar kantade med sämskat rådjursskinn.

1950 for paret Eckermann till USA; Erik för att studera skogsbruk och Ebba med tolv plädar och olika filtprover i bagaget. Under resan besökte Ebba med plädar under armen de finaste varuhusen. Hon sålde in tre dussin plädar till tre exklusiva varuhus i New York, Chicago och San Fransisco. Snart kom försäljningen igång, stallet på Sandvik gjordes om till en stor vävlokal och plädar i mängder skeppades över Atlanten. Resan gav även mersmak i form av kontakter och beställningar. Marshall Fields inköpschef i Chicago föreslog henne att väva ylletyger i en tunnare kvalité och sy upp kjolar för att visa för hans inköpare när de kom till Paris till våren.

I Paris fick hon också tillfälle att sälja till modehuset Dior vilket blev betydelsefullt för framgången. På kort tid fick Ebba von Eckermann, ”Den vävande grevinnan” uppdrag från flera stora varuhus i USA.  Produktionen utökades snart med kjolar. Till plädarna fungerade svenskt ullgarn, men till kläder uppfattades garnet som för stickigt. Ny leverantör blev ett spinneri i skotska Galashiels som sen levererade till företaget under alla år. Med det mjukare garnet kunde klädproduktionen komma igång på allvar. Hon lyckades framgångsrikt sälja in stilen som passade den nya tidens kvinna med sina olika roller som hemmafru, yrkesarbetande och värdinna.

Under tidigt 60-tal var företaget som störst. Då arbetade mer än 50 personer i verksamheten som stod för 10 % av Sveriges textilexport. Pressade priser och höga produktionskostnader tvingade senare företaget att lämna varuhusen för en mer riktad, exklusiv, privatförsäljning. Det möjliggjorde en fortsatt produktion fram till 1981 då företaget avvecklades. Sedan 2014 tillverkas några av von Eckermanns textilier åter i liten skala.

I Designarkivets databas finns bilder och information om mer än 60 textiler, textilier, tyger och modeller kopplade till Ebba von Eckermann.