Sedan museet stängde för besökare i november har vi arbetat på bakom stängda dörrar. Vi har följt utvecklingen i regionen och sett över regler och rekommendationer för att se hur och när vi kan öppna igen på ett säkert sätt.
Från och med den 13 februari kommer vi återigen ta emot besökare, i begränsad utsträckning och på ett sådant sätt att både besökare och personal kan känna sig säkra.
Museet kommer vara öppet torsdag – söndag kl 11-16. I våra stora utställningshallar finns gott om plats, men vi har trots allt beslutat att begränsa antalet besökare till max 8 i hela byggnaden samtidigt.
Våra entrévärdar finns på plats för att svara på frågor och ge information, men vi kommer inte att hålla några gruppvisningar.
All vår personal följer myndigheternas rekommendationer och regler för avstånd och handhygien. Munskydd och handsprit kommer att finnas tillgängligt och våra lokaler städas noggrant.
Vi ser verkligen fram emot att kunna ta emot besökare igen, och hoppas att ni hjälper oss att kunna fortsätta hålla öppet genom att hålla avstånd och stanna hemma om ni känner er det minsta sjuka.
Museet följer hela tiden utvecklingen, och vi kommer att anpassa oss efter eventuella nya regler och rekommendationer beroende på situationen i regionen.
Kalmar konstmuseum släpper de två avslutande delarna i en trilogi där man med fabeln som metod och med samtidskonstens hjälp tar sig an kulturarvet.
Ett av landsbygdens populäraste djur, hästen, har fått ge namnet på den första av de två nya böckerna.
I Hästen: Samtidskonst oc...
Läs mer
Kalmar konstmuseum släpper de två avslutande delarna i en trilogi där man med fabeln som metod och med samtidskonstens hjälp tar sig an kulturarvet.
Ett av landsbygdens populäraste djur, hästen, har fått ge namnet på den första av de två nya böckerna.
I Hästen: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 2 utforskas hästen i konsten ur en mängd olika perspektiv. Vad betyder ryttarmonumentet i en tid när allt fler monument välts och diskuteras? Och vad finns det för samband mellan kreativt skapande och ridning? I Hästen möter du konstnärerna Kultivator, Salla Tykkä, Shiva Anoushirvani, Austin Camilleri, Signe Johannessen, Sasha Huber, PO Larsson, Nils Kreuger, Nicholas Sulman, Maria Kerin, Karin Victorin och många fler.
Hästen dokumenterar utställningen Den sista ölandshästen som blev en publiksuccé på Kalmar konstmuseum hösten 2016, men går djupare och längre i utforskandet av varför hästar är ett så populärt motiv i konsten. Boken gestaltar också ett förändrat jordbrukslandskap med hästen som ledsagare. Fotografiet är bärande i de flesta av berättelserna om hästen som en del av ett globalt kulturarv men i de nyproducerade konstverken ses hästen ofta som medskapare. Här skriver bokens konstnärer och författare in sig i en samtida tradition där den hierarkiska relationen mellan djur och människa ifrågasätts. I Sverige finns det nu fler hästar än mjölkkor. Vad betyder det för landsbygden och den framtid vi alla delar?
Lammet: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 3 presenterar Kalmar konstmuseums omfattande samarbete med konstnärer från Afrika.
Den kristna historien och med den, den tillhörande svenska missionen i afrikanska länder, har präglat regionen Småland. Kanske var det detta gemensamma förflutna som bidrog till det publika intresset för plattformen Djupt Minne – ett antal samarbeten och utställningar mellan Kalmar konstmuseum och den afrikanska kontinenten. Med en förståelse för att relationer behöver vara ömsesidiga initierades ett antal utställningar och residensvistelser där afrikanska konstnärer bjöds in till att vistas i Småland samt utforska regionens kulturarv.
Kalmars första svarta kvinna, Sara Mazhar Makatemele, var ett av de livsöden som uppmärksammades och i Lammet har vi valt att tillgängliggöra den enda intervju som finns med Sara Mazhar Makatemele både på engelska och på hennes modersmål, sepedi. I boken spåras också kristendomens rötter i samtidskonsten och regionen Småland. Framför allt fördjupas diskussionen kring vårt ansvar för planeten och hur moraliska frågor gestaltas i konsten. Vi får läsa om en domedagssekt med kopplingar till en sten och om hur en tidigare hästgård blir platsen för både konst och fårskötsel. Joanna Sandell, bokens redaktör, skriver i introduktionen:
”Vad behöver ge vika för att något nytt ska träda fram? I årtusenden har mänskligheten fokuserat på tanken om att ett offer ger möjlighet för kommande generationer att få det bättre. Hur speglas detta inom konsten? Och finns här en nyckel till det som kommit att bli mänsklighetens största hot – frågan om vi tillsammans kommer kunna möta en annalkande klimatkris? I denna fabel är lammet inte ensamt. Det är djupt sammanbundet med det däggdjur – människan – som har avlat fram och hållit dessa djur så länge som historier och sagor nedtecknats.”
Lammet dokumenterar också utställningen Djupt Minne med verk av konstnärerna Heba Y. Amin, Malala Andrialavidrazana, Serge Attukwei Clottey, Buntu Fihla, François-Xavier Gbré, Mats Hjelm, Kitso Lynn Lelliott, Sam Matambo, Nkuli Mlangeni, Ng’endo Mukii, Nolan Oswald Dennis, Mary Sibande, Buhlebezwe Siwani och Breeze Yoko.
Böckerna Hästen: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 2 och Lammet: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 3 är delar av en triologi där den första boken Kon: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 1 (från 2019) kom att gestalta ett allt mer globaliserat bildspråk inom konsten och där ”kon” agerade symbol för frågor om slaveri och markanvändning. Samtliga tre böcker dokumenterar konstnärsgruppen Kultivators praktik, en kollektiv som tidigt rönt internationellt intresse för en aktivistisk hållning inom konsten och ett engagemang för klimatfrågan. Triologin lånar fabeln som form för att gestalta och undersöka hur konsten tar sig an människans komplicerade relation till plats, natur och historia.
Böckerna utgör den avslutande delen av Kalmar konstmuseums treåriga projekt Förnyelse av kulturarvet med samtidskonsten som kompass som i ett antal residensvistelser, seminarium och publikationer fört fram nya metoder för att bredda diskussionen om vad ett lokalt kulturarv kan innebära i en globaliserad värld.
Ansvarig utgivare: Anneli Berglund, Kalmar konstmuseum
Redaktör: Joanna Sandell, The Mirror Institution
Grafisk form: Leo Norgren
"En ko berättar" är en workshop i samband med Kalmar konstmuseums utställning The Museum of the History of Cattle. I Laura Gustafsson och Terike Haapojas utställning utforskas världshistorien från kons perspektiv. Hur upplever kor världen och hur ser de på människors beteenden genom his...
Läs mer
“En ko berättar” är en workshop i samband med Kalmar konstmuseums utställning The Museum of the History of Cattle. I Laura Gustafsson och Terike Haapojas utställning utforskas världshistorien från kons perspektiv. Hur upplever kor världen och hur ser de på människors beteenden genom historien? Gustafsson&Haapoja tar med besökaren på en alternativt historisk utställning där djur och människor båda kämpar.
I skrivarverkstaden “En ko berättar” tar vi ett dopp i världen som den upplevs av kor. Med hjälp av en kort läsning och en skrivövning skriver deltagaren en text i vilken en ko gestaltas. Skrivarverkstaden tar avstamp från den så kallade ekopoesin – dikter som har ett fokus på relationen mellan människor och natur, men den kan också vara lyrik där naturen gestaltas med en egen röst. Under tre olika tillfällen använder vi poesi för att utforska världen enligt en ko genom följande teman: ljud/språk, mat/konsumtion, landskap/gemenskap.
Du får delta i flera skrivarverkstäder, men vi har ett begränsat antal av 6 deltagare för varje tillfälle. Ett intresse för poesi och språk är den enda som krävs. Anmäl dig till info@kalmarkonstmuseum.se med ditt namn och de datum där du vill medverka.
“En ko berättar” kommer att hållas på Microsoft Teams. Vi kommer att skicka ett instruktionsmejl kring detta, men du kan redan i förväg registrera dig här https://www.microsoft.com/sv-se/microsoft-teams/free.
Verkstaden hålls av Niels Vonberg, besöksvärd och pedagog på Kalmar konstmuseum.
Vår verksamhet riktar sig till förskola och grundskola i åldrarna 4 – 12 år med visningar av utställningar och skapande i ateljén. Vi synliggör olikheter, möjligheter och mångfald bland material, tekniker, metoder och verktyg. Ingjuter mod och medvetandegör kreativitet. Vi GEMENskapar!
Sagt av elever i ateljén:
Det bästa med konst är att inget kan bli fel.
Designarkivet är unikt i att det samlar och bevarar själva skapandet av svensk form och design. Samtidigt finns en rik samling som idag uppgår till över 120.000 objekt från olika formgivningsområden som textil, glas, mode och industridesign.
