Sedan museet stängde för besökare i november har vi arbetat på bakom stängda dörrar. Vi har följt utvecklingen i regionen och sett över regler och rekommendationer för att se hur och när vi kan öppna igen på ett säkert sätt.
Från och med den 13 februari kommer vi återigen ta emot besökare, i begränsad utsträckning och på ett sådant sätt att både besökare och personal kan känna sig säkra.
Museet kommer vara öppet onsdag – söndag kl 11-16. I våra stora utställningshallar finns gott om plats, men vi har trots allt beslutat att begränsa antalet besökare till max 8 i hela byggnaden samtidigt.
Våra entrévärdar finns på plats för att svara på frågor och ge information, men vi kommer inte att hålla några gruppvisningar.
All vår personal följer myndigheternas rekommendationer och regler för avstånd och handhygien. Munskydd och handsprit kommer att finnas tillgängligt och våra lokaler städas noggrant.
Vi ser verkligen fram emot att kunna ta emot besökare igen, och hoppas att ni hjälper oss att kunna fortsätta hålla öppet genom att hålla avstånd och stanna hemma om ni känner er det minsta sjuka.
Museet följer hela tiden utvecklingen, och vi kommer att anpassa oss efter eventuella nya regler och rekommendationer beroende på situationen i regionen.
Välkomna till Kalmar konstförenings årsmöte, 28 april kl 19
Onsdag den 28 april kl 19.00 är det dags för Kalmar konstförenings årsmöte som i år kommer att bli i digital tappning. Föranmälan är obligatorisk och görs senast onsdag 21 april till info@kalmarkonstmuseum.se.
Om du vill sk...
Läs mer
Välkomna till Kalmar konstförenings årsmöte, 28 april kl 19
Onsdag den 28 april kl 19.00 är det dags för Kalmar konstförenings årsmöte som i år kommer att bli i digital tappning. Föranmälan är obligatorisk och görs senast onsdag 21 april till info@kalmarkonstmuseum.se.
Om du vill skriva en motion till årsmötet så ber vi dig att skicka den till museet senast den 1 april, men gärna tidigare. Detta för att styrelsen ska hinna bereda inkomna förslag. Skicka den till: info@kalmarkonstmuseum.se
Vidare information om hur man ansluter till mötet kommer att skickas ut till föranmälda medlemmar i god tid innan årsmötet. Kallelse och övriga årsmöteshandlingar finns tillgängliga här nedanför.
Sydosten United återvänder till Kalmar konstmuseum i november 2022 i nytt, spännande format och med förhöjda ambitioner.
När utställningen Sydosten senast visades på Kalmar konstmuseum hösten 2019 startades ett arbete med ett långsiktigt byggande av engagemang som sträcker sig utanfö...
Läs mer
Sydosten United återvänder till Kalmar konstmuseum i november 2022 i nytt, spännande format och med förhöjda ambitioner.
När utställningen Sydosten senast visades på Kalmar konstmuseum hösten 2019 startades ett arbete med ett långsiktigt byggande av engagemang som sträcker sig utanför museets väggar. Utställningen tog namnet Sydosten United för att lägga fokus på Sydostens potential för att sammanföra deltagarna och konsthantverksfältet och möjligheten att skapa möten och nya relationer.
Sydosten United återkommer nu i en ännu större satsning hösten 2022. Vi tar bort uppdelningen mellan ”konst” och ”konsthantverk” och bjuder in till en förenande utställning och mötesplats för hela bild- och formområdet.
En av utställningens verkliga styrkor är hur den ger ett smakprov på den hantverksmässiga och konstnärliga kreativiteten som sjuder i denna del av Sverige. Vår ambition är att lyfta detta vidare och nå fler utövare och en bredare publik i hela Småland, Blekinge och Öland.
För att åstadkomma det vill vi göra Sydosten till ett interregionalt samarbete, en stafett-utställning som alternerar mellan tre platser: Kalmar konstmuseum, Kulturcentrum Ronneby konsthall och Vandalorum / Smålands Konstarkiv i Värnamo. Det ger en större geografisk spridning och ökad närhet till publik och utövare och ökade möjligheter till ett förenat Sydosten.
Vi planerar just nu för att Ronneby konsthall arrangerar Sydosten 2024 och Vandalorum / Smålands Konstarkiv i Värnamo 2025 för att sedan återvända till Kalmar konstmuseum igen 2026. Varje plats och arrangör kommer ha möjlighet att sätta sin särskilda prägel på Sydosten.
SYDOSTEN UNITED 2022
Sydosten kommer härnäst att visas på Kalmar konstmuseum november 2022 – januari 2023 och museet fortsätter samarbetet med Markus Emilsson som co-curator för utställningen och tillhörande program.
– Jag är jätteglad över förtroendet att få fortsätta arbeta med Sydosten och Kalmar konstmuseum. Min utgångspunkt för utställningen är att det ska vara en högklassig förenande arena för hela sydosten-området som bjuder på spännande möten mellan olika konst- och konsthantverksformer. Att det blir en vibrerande smältdegel av skiftande praktiker, material och uttryck med potential att överraska.
Markus Emilsson
Sydosten United 2022 får en ”kick-off” redan under hösten 2021. Vi kommer då börja dela inspirationsmaterial i form av intervjuer med tidigare medverkande, gästföreläsare m.m. Vi kommer även bjuda in till en workshop med anknytning till temat för Sydosten United 2022.
Ansökningstiden till Sydosten United 2022 beräknas öppna i början av sommaren 2022 och juryarbetet ta vid efter sommaren för vernissage av utställningen i början av november 2022.
MER OM SYDOSTEN
Sydosten är en samlingsutställning som är öppen för professionella och amatörer med anknytning till landskapen i sydost – Småland, Blekinge och Öland. Den sökande behöver inte vara bosatt här, men ha en relevant koppling till regionen. Sydosten är öppen för alla som är aktiva inom bild- och formområdet och verkar för att stimulera och visa flera kreativa uttryck. Utställningen är jurybedömd.
Kalmar konstmuseum släpper de två avslutande delarna i en trilogi där man med fabeln som metod och med samtidskonstens hjälp tar sig an kulturarvet.
Ett av landsbygdens populäraste djur, hästen, har fått ge namnet på den första av de två nya böckerna.
I Hästen: Samtidskonst oc...
Läs mer
Kalmar konstmuseum släpper de två avslutande delarna i en trilogi där man med fabeln som metod och med samtidskonstens hjälp tar sig an kulturarvet.
Ett av landsbygdens populäraste djur, hästen, har fått ge namnet på den första av de två nya böckerna.
I Hästen: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 2 utforskas hästen i konsten ur en mängd olika perspektiv. Vad betyder ryttarmonumentet i en tid när allt fler monument välts och diskuteras? Och vad finns det för samband mellan kreativt skapande och ridning? I Hästen möter du konstnärerna Kultivator, Salla Tykkä, Shiva Anoushirvani, Austin Camilleri, Signe Johannessen, Sasha Huber, PO Larsson, Nils Kreuger, Nicholas Sulman, Maria Kerin, Karin Victorin och många fler.
Hästen dokumenterar utställningen Den sista ölandshästen som blev en publiksuccé på Kalmar konstmuseum hösten 2016, men går djupare och längre i utforskandet av varför hästar är ett så populärt motiv i konsten. Boken gestaltar också ett förändrat jordbrukslandskap med hästen som ledsagare. Fotografiet är bärande i de flesta av berättelserna om hästen som en del av ett globalt kulturarv men i de nyproducerade konstverken ses hästen ofta som medskapare. Här skriver bokens konstnärer och författare in sig i en samtida tradition där den hierarkiska relationen mellan djur och människa ifrågasätts. I Sverige finns det nu fler hästar än mjölkkor. Vad betyder det för landsbygden och den framtid vi alla delar?
Lammet: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 3 presenterar Kalmar konstmuseums omfattande samarbete med konstnärer från Afrika.
Den kristna historien och med den, den tillhörande svenska missionen i afrikanska länder, har präglat regionen Småland. Kanske var det detta gemensamma förflutna som bidrog till det publika intresset för plattformen Djupt Minne – ett antal samarbeten och utställningar mellan Kalmar konstmuseum och den afrikanska kontinenten. Med en förståelse för att relationer behöver vara ömsesidiga initierades ett antal utställningar och residensvistelser där afrikanska konstnärer bjöds in till att vistas i Småland samt utforska regionens kulturarv.
Kalmars första svarta kvinna, Sara Mazhar Makatemele, var ett av de livsöden som uppmärksammades och i Lammet har vi valt att tillgängliggöra den enda intervju som finns med Sara Mazhar Makatemele både på engelska och på hennes modersmål, sepedi. I boken spåras också kristendomens rötter i samtidskonsten och regionen Småland. Framför allt fördjupas diskussionen kring vårt ansvar för planeten och hur moraliska frågor gestaltas i konsten. Vi får läsa om en domedagssekt med kopplingar till en sten och om hur en tidigare hästgård blir platsen för både konst och fårskötsel. Joanna Sandell, bokens redaktör, skriver i introduktionen:
”Vad behöver ge vika för att något nytt ska träda fram? I årtusenden har mänskligheten fokuserat på tanken om att ett offer ger möjlighet för kommande generationer att få det bättre. Hur speglas detta inom konsten? Och finns här en nyckel till det som kommit att bli mänsklighetens största hot – frågan om vi tillsammans kommer kunna möta en annalkande klimatkris? I denna fabel är lammet inte ensamt. Det är djupt sammanbundet med det däggdjur – människan – som har avlat fram och hållit dessa djur så länge som historier och sagor nedtecknats.”
Lammet dokumenterar också utställningen Djupt Minne med verk av konstnärerna Heba Y. Amin, Malala Andrialavidrazana, Serge Attukwei Clottey, Buntu Fihla, François-Xavier Gbré, Mats Hjelm, Kitso Lynn Lelliott, Sam Matambo, Nkuli Mlangeni, Ng’endo Mukii, Nolan Oswald Dennis, Mary Sibande, Buhlebezwe Siwani och Breeze Yoko.
Böckerna Hästen: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 2 och Lammet: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 3 är delar av en triologi där den första boken Kon: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden Del 1 (från 2019) kom att gestalta ett allt mer globaliserat bildspråk inom konsten och där ”kon” agerade symbol för frågor om slaveri och markanvändning. Samtliga tre böcker dokumenterar konstnärsgruppen Kultivators praktik, en kollektiv som tidigt rönt internationellt intresse för en aktivistisk hållning inom konsten och ett engagemang för klimatfrågan. Triologin lånar fabeln som form för att gestalta och undersöka hur konsten tar sig an människans komplicerade relation till plats, natur och historia.
Böckerna utgör den avslutande delen av Kalmar konstmuseums treåriga projekt Förnyelse av kulturarvet med samtidskonsten som kompass som i ett antal residensvistelser, seminarium och publikationer fört fram nya metoder för att bredda diskussionen om vad ett lokalt kulturarv kan innebära i en globaliserad värld.
Ansvarig utgivare: Anneli Berglund, Kalmar konstmuseum
Redaktör: Joanna Sandell, The Mirror Institution
Grafisk form: Leo Norgren
Anmälan skickas till info@kalmarkonstmuseum.se. Deltagare får en länk för att på egen hand kunna se filmen i förväg innan panelsamtalet som sänds live i Kalmar konstmuseums kanaler.
Om skogen är en angelägen film om naturskogen och dess betydelse för oss människor i en hållbar framtid. Hur kan vi bruka skogen utan att förbruka den? Skogen är för många en självklar plats för friluftsliv och återhämtning, vi tror att den alltid ska finnas där med sin mångfald av djur, bär, svamp och sjöar men faktum är att naturskogarna på många platser i landet är på väg att försvinna och därmed den biologiska mångfalden.
I filmen möter vi många röster som värnar och brinner för skogens värden, som genom sina sakkunskaper kan hjälpa oss att se skogen med nya ögon.
Skogen har alltid haft stor betydelse och varit en viktig inspirationskälla för design och trähantverk. Under samtalet efter filmen får vi även möta ett nytt forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet som tar sin utgångspunkt i frågan hur vi kan leva med naturen i stället för av den och hur dagens resursanvändning inom byggnation, formgivning och design kan bli smartare.
Panelsamtalet leds och modereras av Christina Schöning, konsulent på filmresurscentret Filmregion Sydost och tidigare projektledare för Doc Lounge Kalmar. Angående kvällens samtal säger hon:
Att filmen nu har blivit ett verktyg i skogsdebatten tror jag beror på filmmediets kraft att väcka minnen och skapa känslor. Det blir ett närmast fysiskt återinträde i den skog som de flesta av oss bara gör sporadiska besök i nuförtiden. Och plötsligt blir vi varse om vad vi saknat och vad som står på spel.
Här nedanför följer mer information om paneldeltagarna:
Peter Magnusson
Oberoende dokumentärfilmare sedan drygt 20 år och filmens regissör.
”Innan jag började med filmen saknade jag som många andra kunskaper om våra boreala skogar. Det som växte längs vägkanten var någon form av ”nordlig skog”, korridorer av barrträd. Under filmandet har min bild av den svenska skogen och vårt skogsbruk förändrats, idag inser jag att det mesta är ungskogar och monokulturer som plöjs, planteras och skördas, precis som bondens åker. Det tar bara lite längre tid för träden att växa. Ganska snart in i filmandet insåg jag också att vi har väldigt lite gammal och naturlig skog kvar i Sverige, och att det i praktiken bara är en tidsfråga innan de naturskogar som saknar formellt skydd kommer att avverkas, eftersom vi saknar en modern skogslagstiftning.
För oss människor är framtiden bara science fiction, vi har svårt att föreställa oss hur det kommer att se ut om ens 50 år. Ändå laborerar vi med naturen som är själva fundamentet för vår existens. Detta har jag försökt att göra en film om.”
Ewa Cederstam
Ewa Cederstam producent till filmen Om Skogen. Filmare med många titlar bakom sig, bland annat Armbryterskan från Ensamheten, Våga Minnas, Förövare och Kvinnans Plats. Arbetar gärna inom fältet dokumentärt berättande – påverkan. Genom att visa människor världen genom det filmiska dokumentära berättandet kan vi vara med i samtiden och skapa samtal om ämnen och företeelser som inte tidigare belysts.
Om filmen säger Ewa: “Jag hoppas att vår film Om skogen kan vara en tydlig röst, och att filmen kan bidra till och visa på hur det just nu står till i den svenska skogen. Jag vill gärna få igång ett samtal och diskutera framtiden för ett hållbart skogsbruk med en bred biologisk mångfald för alla djur och arter som lever här. Och för människans framtid”
Ewa Cederstam arbetar förutom som filmare även på Ölands folkhögskola med kursen dokumentärfilm distans där hon inspirerar en ny generations filmare.
Harald Säll
Lärare och forskare på Institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet i Växjö där man forskar brett inom området från skog till färdig produkt och utveckling av nya träprodukter för byggande och boende. På sin egen skogsfastighet provar han nya sätt att skapa varierad, produktiv skog med mångfald.
Thomas Emrin
Driver företaget Holam som under vinterhalvåret erbjuder tjänster som manuell huggning, röjning och skotning av ris eller stock med hjälp av hästdragen griplastarvagn. Målet är att erbjuda tjänster med ett litet klimatavtryck och som är skonsamma mot mark och miljö.
Martin Unell
Ekolog och enhetschef på naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar där man bland annat arbetar med att bilda naturreservat, värna hotade arter, främja friluftsliv och skapa en grön infrastruktur. Arbetar även med tillsyn och prövning av naturvårdsärenden enligt miljöbalken till exempel där åtgärder kan skada naturmiljön.
Katarina Bonnevier, MYCKET
Arkitekt och medlem i arkitektur-, konst- och designgruppen MYCKET som med undersökningen Trollsyn i hjärtmarkerna använder sig av folksagorna för att knyta an till en tid då vi levde närmare naturen, påminna om metoder som fallit i glömska och skapa livsdugliga sätt att bruka utan att förbruka.
Sebastian Kirppu
Har sedan många år arbetat med naturvårds-inventeringar av skog och engagerat sig för skogens biologiska mångfald med uppdrag för bland andra Skogsstyrelsen, olika skogsbolag, Länsstyrelser och ideella miljöorganisationer. Gästföreläsare och mottagare av en mängd utmärkelser för sitt engagemang för skogens mångfald.
Vår verksamhet riktar sig till förskola och grundskola i åldrarna 4 – 12 år med visningar av utställningar och skapande i ateljén. Vi synliggör olikheter, möjligheter och mångfald bland material, tekniker, metoder och verktyg. Ingjuter mod och medvetandegör kreativitet. Vi GEMENskapar!
Sagt av elever i ateljén:
Det bästa med konst är att inget kan bli fel.
Designarkivet är unikt i att det samlar och bevarar själva skapandet av svensk form och design. Samtidigt finns en rik samling som idag uppgår till över 120.000 objekt från olika formgivningsområden som textil, glas, mode och industridesign.
Peter Magnusson
Ewa Cederstam
