På senare tid har frågan vad som är konst debatterats flitigt i svensk media. Debatten visar på ett påfallande behov att belysa och bringa ordning i några av för konstens centrala begrepp och tankesätt. SIK – spridd isolerad konst är en utställning som från en mer grundläggande nivå diskuterar (konst-)objekt status och funktion ur en rad skiftande konstnärliga positioner. I förlängningen rör sådana frågeställningar även samhället i övrigt i det att det handlar om individens perception av sin omvärld.

Utställningen tar sin utgångspunkt i hur ett antal konstnärer och formgivare förhåller sig till (konst-)objektet. Betyder ett (konst-)objekt något i sig? Kan ett objekt i sig bära med sig ett minne, eller en historisk eller politisk implikation? Eller är objektets betydelse något som bara kan existera i en kontext? Eller handlar objekt bara om en yta och att de därför är utbytbara? Själva bruket av objektet förenas i de motsatta uppfattningarna att å ena sidan fungera som något reellt, verkligt och autentisk, i synnerhet i en värld där många känner allt större osäkerhet. Det fysiska objektet blir därmed något att hålla sig fast vid. Å andra sidan ser många individer objektet som något utbytbart där det enda som betyder något är ytan. Det handlar om hur en sak framstår, inte vad det är. Ett synsätt som merparten av varumärkestänkandet går ut på idag. Den fysiska varan med dess bruksvärde är underordnad dess representation på status och personlig identitet. Utställningen kompletteras och inflikas med ett antal sidoperspektiv kring begrepp som massa, relationen konst och design, ytans betydelse, rekonstruktion av kulturella artefakter, lyxprodukter och objektets värde m.fl.

Curator: Martin Schibli