Genomgående i den brittiska konstnären Olivia Plenders konstnärskap är intresset för vem som gör anspråk på rätten att yttra sig i det offentliga. I hennes verk söker hon lyssna på de röster som vanligtvis inte hörs och reflektera kring problem i historieskrivningen. Olivia Plender utgår ofta från historieforskning om sociala, revolutionära och politiska rörelser i sina verk eftersom det vi tror oss veta om det förflutna oundvikligen formar det vi uppfattar som en möjlig framtid. Hon hittar sina källor i arkiv, men också genom samarbeten med olika marginaliserade grupper i samhället. Härigenom skapar hon verk som riktar sig till vår nutid med syftet att blottlägga och förstå samtida samhällsstrukturer och maktrelationer.
Utställningen Hag Nag Harpy Hen för samman arbeten från flera av Olivia Plenders senaste projekt relaterade till feministisk historia och hennes forskning om feministisk och queer hälsoaktivism. Flera verk fokuserar på hur olika samhällsgrupper har utvecklat alternativa system för att själva öka kunskapen om sina kroppar och hälsa för att motverka bristerna i ett vårdsystem där mannens kropp är norm. Genom olika medium lyfter Plender fram sambandet mellan ohälsa och strukturer av ojämlikhet. I akvarellserien Bringing Down the Flowers gestaltar Plender växter som historiskt använts av kvinnor av medicinska skäl som fänkål, persilja, johannesört och renfana. Titeln är en till synes oskyldigt klingande fras som i den engelsktalande världen troligtvis användes som en sorts kod för metoder att framkalla abort i tider då abort var olagligt. Idag är abortfrågan återigen aktuell, på flera håll i världen är aborträtten under attack med allt fler restriktiva abortlagar och förbud.
I Mastering the Voice, en ny ljudinstallation där vi hör en grupp kvinnor göra röstövningar, ifrågasätts medicinska föreställningar om den ”naturliga rösten”. Utgångspunkten är Plenders egen erfarenhet av att genomgå talterapi till följd av ett virus som skadade hennes stämband och gjorde att hon inte kunde tala på ett år. Hon blev fascinerad av röstövningarna som hon fick under sin rehabilitering som tycktes innehålla dolda ideologiska budskap. Installationen sätter också fokus på de många könskodade, ofta nedsättande, epitet som genomsyrar vårt språkbruk – något som utställningens titel, Hag Nag Harpy Hen, anspelar på.
Utställningen visar också Hold Hold Fire ett videoverk om kvinnors självförsvar som först visades på den 34:e São Paulo-biennalen 2021. Vi ser en grupp kvinnor som försöker lära sig övervinna tabun kring kvinnlig aggression och ilska. I takt med att de repeterar rörelser och övar jiujitsu-kast iscensätter de ett arkivfotografi av The People’s Army – en självförsvarsgrupp som ingick i East London Federation of the Suffragettes i början på 1900-talet.
