Lena Svedberg är mest känd för sin medverkan i den radikala satiriska tidningen Puss men det korta konstnärskapet var mycket större än så. För Parisbiennalen 1969 gjorde hon verket Herr Aldman – Superhero av världsalltet . Denna märkvärdiga omvärldsanalys i serieform om Mellanöstern som en lokal spelplats för globala intressen – politiska såväl som ekonomiska och religiösa – är Svedbergs största och mest komplexa arbete. Trots detta och trots att Aldmansviten köptes av Moderna Museet direkt efter utställningen hann det gå nästan 40 år innan den åter visades. En bidragande orsak är att verket varit i dåligt skick. När nu samtliga 57 delar i sviten är restaurerade är verket åter redo för att på nytt möta en publik.
En närläsning av verket ger en mycket rikare och mer nyanserad bild av Lena Svedbergs konstnärskap än vad som tidigare varit känt. Det är uppenbart att hon redan vid så unga år, hon var 23 när verket gjordes, var en välinformerad konstnär som försökte begripa världen och inte nöjde sig med den enkelspåriga indignation som annars var vanlig bland hennes kollegor. Verket om Herr Aldman är tätt lagrat med information och referenser till allt från händelser i Svedbergs samtid, litteratur och kulturhistoria till filosofi och Bibeln.
Svitens allra första scen exemplifierar graden av komplexitet och det sätt som Svedberg subtilt väver in antydningar och hänvisningar i sin berättelse. När vi möter Herr Aldman sitter han med flaska i hand försjunken i vad som beskrivs som en meditation. Plötsligt bryts lugnet av en mycket påträngande kvinna. Bord och stol välts över ända när hon slår ned från bildens övre vänstra hörn och ger den motvilliga antihjälten uppdraget att hitta hennes sedan 22 år försvunna land.
En uppmärksam blick avslöjar påtagligt många formella och ikonografiska likheter med Bebådelsen, ett av de mest utbredda motiven i förmodern västerländsk konst. Aldmans ”meditation” vid skrivbordet låter sig jämföras med Marias kontemplativa pose när ärkeängeln Gabriel dyker upp, nästan alltid från vänster, med budskapet att hon ska föda Guds son. Teckningen av överarmarna på kvinnans voluminösa kropp har formen av vingar, och den välta stolens ben pekar ned mot Aldman likt de solstrålar som ofta förekommer i den bibliska avbildningen. På seriens fjärde sida är övergreppet fullbordat och vätskan som droppar fram mellan kvinnans ben bildar formen av en vit lilja, en ofta förekommande symbol för jungfru Maria och den obefläckade avlelsen. En hänvisning om att kvinnans förlorade land är Palestina ges dessutom av tidsangivelsen 1947, året då landet delades i en judisk och en arabisk del. Begrepp som ”Our Lady of Palestine” eller ”Queen of Palestine” används ibland för Maria.Aldman skickas alltså i riktning mot Mellanöstern med ett närmast evangeliskt men samtidigt vagt uppdrag. Det visar sig bli en Nils Holgerssonsk resa, ett försök att från Aldmans naiva position förstå sammanhang och intressen mellan olika politiska aktörer i världen genom att studera deras närvaro på en lokal plats.
Det som gör Herr Aldman – Superhero av världsalltet så speciell i förhållande till den dominerande bilden av 1970-talets politiskt satiriska konst är framför allt dess omfattning och öppenhet. Verket låter sig inte ens beskrivas som satir. Det saknar precis betydelse och arbetar inte med vedertagna och stabila rollbesättningar, egenskaper som är brukliga inom satiren och viktiga för att den ska fungera. Svedbergs verk är associativt, intuitivt och hallucinatoriskt. Hon undviker tidstypisk dialektisk struktur och låter det komplicerade vara svårtolkat och glidande, det fragmentariska förblir öppet och i många bilder fördunklar hon snarare än förenklar berättelsen. Att Lena Svedberg diskuterade Michel Foucault och poststrukturalism med Öyvind Fahlström förvånar därför inte; med sina myllrande kartor, spel och kommentarer om världen är Fahlström antagligen den generationskamrat som ligger henne närmast.
Lena Svedberg blev bara 26 år gammal. Aldmansviten retar tanken på vad som skulle ha kunnat följa om livet och konstnärskapet hade fått fortsätta. I samband med verket nu åter visas har Moderna Museet tillsammans med Galago publicerat Herr Aldman – Superhero av världsalltet i bokform. Publikationen innehåller även en mer ingående text om Lena Svedberg samt en djupare analys av verket.
Curator: Fredrik Liew
