Viss estetik är evig. Eller förändras mycket lite. Installationen ”Stoft av det som en gång varit” visar mig det på flera plan.
Verket befinner sig på en plats för bevarande. Tidlöst och omhändertagande.
En del inslag i installationen känns som rekvisita, eller pekar det mot att gamla naturvetenskapliga planscher också är stoft? Märkligt verk. Se det.