Naturens röst

Under sommaren har vi börjat med att städa och alfabetisera biblioteket på museet. I biblioteket har vi många gamla uppslagsböcker och broschyrer om utställningar från 1900-talet. Men också spännande böcker om glömda konstnärer, beskrivningar av performances och essäer om samtidskonst.

Jag hittar även John Cages SilenceLectures and Writings (1961) – en bok med essäer om ljudkonst. I en av de första essäerna skriver John Cage: ‘’Ny musik: nytt lyssnande. Inte ett försök att förstå något som sägs, för om något skulle sägas skulle ljuden visas i ordens former. Bara en uppmärksamhet på ljudets aktivitet.’’ När jag tittar ut genom fönstret mot Guldpaviljongen inser jag att det är precis vad de gör bakom Kalmar konstmuseum: de lyssnar till ljudets aktivitet.

Bakri Wazzan, en 25-årig syrisk konstnär, har hållit på med konst i omkring åtta år och leder Guldpaviljongens workshop tillsammans med Elin Woksepp Åleheim, som tidigare har ställt ut på museet i Vår plats balanseras längst utBakri berättar: ‘’Jag har studerat bild och form på Aleppo universitet med inriktning på design och grafik. Därtill har jag jobbat med olika projekt under 2012 med andra unga konstnärer. Art camping var ett stort projekt som jag också har deltagit i. I detta projekt försökte vi att reagera mot kriget. Vi försökte skapa fred med vår konst helt enkelt.’’ När jag frågar om skillnaden mellan konst i Sverige och Syrien säger han: ‘’Det finns en ganska stor skillnad mellan Sverige och Syrien. Det finns mer frihet i Sverige, mer demokrati och mer samtidskonst!’’

Under workshopen jobbar Bakri och Elin med att skapa ljudskulpturer. ‘’En ljudskulptur är en skulptur som pratar med oss, den är naturens röst, den är vindens berättelse. Elektronisk kan den också vara. Genom skulpturen kan vi  förmedla vår berättelse och det enklaste sättet att förklara denna process är att säga att skulpturen är ett instrument.’’

Men hur definierar man ett instrument? John Cage är berömd för sina experiment med ljud. Han byggde skulpturer i olika former eller installationer som producerade ljud. När jag frågar vad ett instrument är svarar Bakri: ‘’För mig blir något ett musikinstrument när vi kan stämma det, spela olika toner på det och när det används och behövs i samhället! Jag tror att allt som är nytt är konst, men när det används och behövs av oss blir det instrument. Alla de här instrumenten har varit skulpturer, men nu är de musikinstrument, som brukas av alla musiker och alla lyssnare.’’

Barn kör hårt under Guldpaviljongen. James byggde en skulptur som kan skrämma bort rådjur. ‘Den är till farmor. Hon bor på jordgubbslandet och det finns många rådjur.’ Molly, däremot, byggde en ljudskulptur för att kunna visa att hon finns. Man måste skrika i skulpturen för att förstora sin röst.

Jo, ljud som larm eller markering. Det är någonting annat än skulpturerna som hänger runtomkring paviljongen. De klingar mestadels mjuka och erbjudande.  Men barn upptäcker ofta spännande och oväntade saker. ‘’Det svåraste är att förklara ljudkonst och instrument för barn och ungdomar, men det är imponerande att se alla kreativa tanker och idéer, det var jättespännande att se skulpturernas utvecklingsprocess’’, säger Bakri.

Tillbaka i biblioteket städar och alfabetiserar jag vidare. Ibland tittar jag ut genom fönstret och ser hur barn jobbar med sina instrument. Ljudet av skulpturerna blandar sig med fågelkvitter och motorljud, men vad lyssnar barn till? Och vad berättar skulpturer? Alla barn är ganska tysta och fokuserade på sina verk eftersom för att lyssna krävs tystnad.

Hur låter du? Workshopen med Bakri Wazzan och Elin Woksepp Åleheim finns kvar till 22 juli i Guldpaviljongen bakom Kalmar konstmuseum

Är du riktigt klok?

Det är en fråga som jag har fått många gånger, i många olika former och i många olika situationer. Jag vågar nog påstå att jag är erfaren, i alla fall för min ålder, att jag har gott om kunskap och att jag faktiskt är medveten om riskerna med vad jag gör – även om de som ställer frågan inte riktigt brukar tycka samma sak. Men vi är alla överens om att riktigt klok, det är jag nog inte.

Så vad är då klokhet? Det är mer än att vara erfaren, mer än att ha kunskap – det är en slags livsvisdom. När vi pratar om att vara klok så tänker man ofta på en äldre person, och i Sverige har vi historiskt sett anförtrott oss till just dessa när vi behövt råd. De som vi kallat för just kloka gummor och kloka gubbar har varit våra läkare, psykologer, relationsrådgivare och livscoacher. Det är först i modern tid när vi fått dessa nya specialistyrken som de alltomfattande ”kloka” börjat försvinna. Men att lyssna på de som är äldre och klokare är knappast en enbart svensk tradition.

I antik grekisk filosofi kan just visdom delas upp i två huvuddelar; Sophia, som betyder förvärvad visdom, närmare vårt begrepp om kunskap, och Phronesis, som står för en praktisk, erfarenhetsbaserad visdom. Aristoteles, som grundlade detta synsätt, talade om att vi oftast inte ser en ung person som vis, även om denne har mycket kunskap. Detta eftersom personen i fråga saknar livserfarenhet och därför har en begränsad förmåga att se hur saker och ting kommer att utveckla sig. Kort och gott så är det skillnad på att läsa sig till något och att uppleva det. Det är skillnad på att grotta ner sig i ett smalt ämne och att ha kunskap om livet i stort.

Inom den katolska kyrkan införlivade man senare just visdom i form av Phronesis som en av de sju kardinaldygderna – som står i motsats till de sju dödssynderna. Jakten på denna visdom, eller klokhet, är alltså så högt aktad i kristen tradition att det anses vara en linje att följa för att komma till himlen.

 

Så varför allt detta snack om visdom och klokhet? Visserligen är det ett intressant ämne, men hur härleds det till konst, eller mer specifikt, de utställningar vi visar?

Det är enkelt – det handlar om alkemi. Alkemi är en utav våra äldsta vetenskaper, en slags urtidsforskning från vilket många av våra moderna discipliner har kommit. Det är en vetenskap som kretsar kring att uppnå Phronesis, en visdom om hur saker och ting ter sig, snarare än en specifik expertkunskap. Medan en biolog inriktar sig på att veta allt om till exempel grodsorter, fotosyntes eller skandinaviska lövträd så intresserar sig alkemisten för astronomi, astrologi och medicin och försöker att hitta ett samband mellan dem alla. Alkemin blir på så sätt ett andligt sökande samtidigt som det är en jakt på påtagliga vetenskapliga resultat, vilket leder till att kunskapen man får ligger närmare klokheten. Alkemisten strävar efter att lösa samma gåtor som de kloka gummorna och gubbarna gjorde förr i tiden, och det skulle kanske inte vara så långt ifrån sanningen att säga att de kloka själva var en slags alkemister. För på vad bättre sätt uppnår man klokhet än genom konstant utforskande och experimenterande?

Man kan ta lärdom av detta sätt att tänka och arbeta. Var nyfiken. Utforska dina omgivningar och se det ovanliga i det vardagliga. Ägna en tanke åt hur allt hänger ihop och hur dina handlingar påverkar och påverkas av din omgivning. Du behöver inte brygga magiska elixir för att påverka din omvärld och du behöver inte memorera planeternas rörelser för att finna kunskap i världen omkring dig.

Men om det ändå skulle kännas svårt att hitta magi och större mening i tandborsten, morgontrafiken och den missade flighten till Turkiet, så ta en tur förbi museet och se ”Så som ovan, Så och nedan”. Det är inget fel med att uppsöka hjälp hos de kloka.

Mellan konst och vetenskap

Under sommaren visar Kalmar konstmuseum Så som Ovan Så och Nedan – en spännande utställning om alkemi. Jag samtalade med Peter Forshaw, chef på biblioteket The Ritman Library i Amsterdam, som har en stor samling av bland annat alkemiska böcker. Lisa Jeannin och Rolf Schuurman, konstnärer och alkemister som medverkar i Så som Ovan Så och Nedan, använder olika alkemiska recept som kommer bland annat från The Ritman Library. Peter Foreshaw och jag pratade om Ritman-arkivet, alkemi och kreativitet i alkemi. Hur förhåller sig den alkemiska vetenskapen till konst?

Arkiv som konstnärligt projekt

”Huvudfokus ligger på vad jag kallar den tidiga moderna perioden. Rosenkreutzaren sparkade ut som ett fenomen med manifest i början av 1700-talet”, berättar Peter Forshaw. ”Familjen Ritman är ganska intresserad av Rosenkreutzare. De har en fantastisk samling böcker och manuskript. Biblioteket själv finns i en byggnad som heter Huset med Huvudena som visar på ett sätt hur biblioteket är. Det visar bland annat huvud av de grekiska gudarna Hermes och Athena, respektive guden av hermetiska och hemligheterna och visdomens och kunskapens gudinna. Arkivet, byggnaden, har omedelbart dessa bilder som refererar till kunskap. Själva arkivet är visuellt på olika sätt”.

bild från Så som Ovan Så och Nedan utställning

Vi pratar mer om böcker och om böckernas funktion och utseende i den tidiga moderna perioden. Vi diskuterar arkivet som ett levande arkiv och Peter Forshaw berättar mer om de idéer han har med vad man ska göra med Ritman-biblioteket och hur man gör det mer interaktivt. ”Du vill ta med det in i det 21:a århundradet genom att bearbeta materialet så att vi kan prata om bilder från 1600-tal och texter i arkivet”.

Från Guds verk till människans verk

Jag frågar Forshaw om han kan berätta något mer om kreativitet i alkemi och experimenterande i de förmoderna vetenskapsperioden.

”Det beror på individen och den historiska perioden. Alkemi dyker upp i Europa på 1200-talet, när texter översätts av tjänstemän mestadels. Dessutom värderar folket en text mer när den är gammal”.

Men det finns också andra faktorer. ”Även om texterna själva är hedniska är tjänstemän religiösa forskare och så finns det alltid en religiös myndighet som tittar över axeln. Tjänstemän hänvisar därför alltid till Gud som den ultimata skaparen. Du kan inte säga att du själv har all kraft att skapa något. Alkemisten är ofta diplomatisk och säger: ”Se, skapelsen är alkemisk, men jag försöker att reproducera den på någon slags lokal nivå”.

Det finns ingen kult runtomkring alkemister som individer. ”På 1500-talet förändrades det. De första alkemisterna försökte göra olika metaller till guld. Men senare försökte alkemister göra läkemedel med metaller. Paracelsus, som är en revolutionär alkemist från 1600-talet, håller inte med den dåvarande medicinska världen. Han vill förändra hur man tänker på läkemedel och bryter med den medicinska världen. Han är väldigt populär och orsakar splittring. Hans arbete sponsras av kungarna, aristokraterna, vilket också för många konstnärer till alkemistens värld. Alkemi börjar byta perspektiv på förändringar inom naturen till hur människor kan omvandla sig själva”.

Heinrich Khunrath, Amphitheatrum Sapientiae Aeternae (1595)

Konst och alkemi

”Under medeltiden finns ingen kreativ stor kreativ produktion av  alkemikerna, det är först runt 1400-talet som visuella konstnärer börjar arbeta med att visualisera alkemi så människor förstår vad det handlar om. Men namnen på konstnärerna är aldrig citerade, det handlar mer om namnen bakom idéerna.”

”Det var definitivt kända alkemister. Paracelsus är ett fenomen. Han är antingen älskad eller hatad. John Donne skrev om honom som huvudet av giftgruppen”.

Jag berättar om Lisa Jeannin och Rolf Schuurmans och hur de använder recept för att brygga olika elixir. Jag märker att det gäller alla sinnen och inte bara vetenskapen.

”Berömmelsen med vissa bilder händer i slutet av 1500-talet. Michael Maier var en illustratör som gjorde en bok med 50 bilder om alkemi, tillsammans med 50 beskrivningar och 50 musikaliska kompositioner. På detta sätt gjordes alkemi välsmakande för en bredare publik samt visade att alkemi är om allt”.

”Det har alltid varit ett mål, ta tillexempel filosofin eller elixiren. Jag tror att målet är viktigt på ett sätt. Alkemisten sitter inte bara i sina laboratorium och ser vad som händer. Det tjänar ett visst syfte”.

Följa regler eller inte?

Peter Forshaw förklarar hur alkemistarbetet hänger ihop med religiöst tänkande. Samtidigt producerar den alkemiska processen några oväntade biprodukter som krut. Experiment leder till upptäckten. Inom den här upptäckten ligger något mörkt och dolt, fortsätter Forshaw att förklara. ”Det finns många saker som produceras på ett oväntat sätt. Det fanns många områden inom alkemi där människor kunde bryta reglerna. Ändå hade de regler, men alkemister som Paracelsus bröt dem eftersom de bara var där”.

Jag förklarar hur konst och vetenskap är mycket nära besläktade inom kulturvetenskapen. Perfomancekonst kan bli del av kulturteori, många konstnärer är också vetenskapsmän.

”Det finns en avvikande norm inom alkemi. Michael Maier skriver i en av sina böcker för att riva upp dina böcker! Det är felaktigt eftersom det är skrivet i en bok som är dedikerad till religiösa institutioner och det ber läsaren att glömma vad myndigheterna säger. Det handlar om forskning och experiment – deras är en vilja att destabilisera sig själva som alkemister. Alkemister tänjer på gränserna”.

Vill du veta mer om The Ritman Library, följa länken här.