Den lilla rutan

Fastän tevekultur har förändrats – från svartvit till färg, från analog till digital, från en central plats i vardagsrummet till en skärm fäst på väggen – tar teve fortfarande stor plats i vår kultur. Genom teveprogram eller youtubesnuttar blir vi informerade, uppdaterade och världen kommer närmre oss genom en liten ruta utan att röra oss.

Att ny media växer upp med en viss ängslan är ingenting nytt. Engelska författarinnan Virginia Woolf var skeptisk gällande biobesök och den stora filmduken med högt ljud. I sin essä The Cinema från 1926 hävdar hon att biofilmer dödar vår fantasi och vår förmåga att förvånas. Men tänk också på skräckfilmer såsom Scream, där en mördare klädd i en Edvard Munch-”Skriet”-kostym dödar ungdomar. Hela Scream-franchisen är en samling hänvisningar till skräckfilmer. Media dödar genom teve och imitering. Teve är farligt.

Farligheten ligger i hur man konsumerar visuell kultur. Det som syns på teve är sant eftersom man ser det. Det verkar som om att i vårt nya ”post-fact”-samhälle så har det ändrat sig. Därtill konsumerar man nu verkligheten genom Youtube, bloggar och utvalda nyhetssnuttar på Twitter. Men det handlar egentligen om auktoritet och vem man kan lita på. Man kan inte längre ta in bilder utan ett kritiskt perspektiv.

Själva teven tar inte längre nån central plats i familjeliv. Pappa och mamma klickar sej hellre genom en internetsida. What you see is what you take yourself. Och barn? När jag besöker mina vänner som har småbarn så ser jag hur barn stannar framför den stora teveskärmen och försvinner nästan helt och hållet in i en fluorescerande värld av färgglädje och passande, oändlig musik. Utan filter blir tevevärlden en del av barnens egen värld. Därför finns det en viss kontroll på barnteve för att inte skada dom, till exempel Statens Medieråd. Barnteve borde vara opolitisk för en stor del och får inte skada barn.

Dock finns det ibland barnteveskandaler. Minns ni när vissa personer sa att den stora, lila Teletubben var homosexuell? Och när Katy Perrys bröst visades på ”Mupparna”? Dom flesta barnteveskandaler handlar om sex, sexuell identitet och den sexuella kroppen.

Barn tv skandaler som har ett mer politiskt innehåll finns inte – och det är konstigt. Alla 80-tals Hasbroteveserier, tillexempel, handlar om rädslan för att bli ockuperad. GI Joe kämpar mot Cobra, en terroristorganisation som vill härska över hela världen. Transformers är i en oändlig strid med Decepticons för att hitta energi för att kunna leva. Jem and the Holograms skivbolag är under ett ständigt hot av att bolaget tas över av Eric Raymond och hans punkgrupp The Misfits. Alla Hasbroserier passar i 1980-tidens sista kalla kriget-suck, där USA skapar sitt SDI system, hela världen var i ett krig om olja och början av en aggressiv global företagsmarknad. Kort sammanfattat: en stor ”vi-mot-dem”-känsla med å ena sidan de goda amerikanerna och å andra sidan allt som motsätter den. Men med undantag av kommentar på våldet fanns det ingen stor diskussion. Hasbroleksaker säljs fortfarande och Transformers har till och med blivit en stor biosuccé.

Professor Balthazar är fjärran Hasbroserierna, ändå fungerar vår nya utställning Professor Balthazar och monumentet åt den osynliga medborgaren som en forskningsplats, inte minst eftersom den hänvisar till ett politiskt sammanhang. Hur upplever och minns vi barndomen och politik? Och i en större sammanhang kan vi även fråga hur vi konsumerar den lilla rutan? Jag är säker på att ni dyka djupare i denna fråga varje gång du glider ner från rutschkanan.

Tidig vårstädning

Ja, jag vet att det bara är februari, men här på museet är vi redan igång.

Man kanske inte tänker på det när man går i utställningshallarna, men det är en himla massa som ska städas efter varje utställning. Väggar ska rivas, podium ska flyttas, tv-apparater och projektorer ska plockas ner. Sedan ska det som inte går att återanvända slängas, golven ska sopas och sedan skuras, ibland ska det till och med målas om. Allt detta innan vi kan välkomna nästa utställning. Just nu är vi i full färd med att städa plan 2 där Madness and Civilization plockades ner i början av veckan. Idag, lördag, spelades D-moll är ljusgrönt för sista gången på fjärde våningen och drar nu ut på turné med scen och allt. På söndag så är det sista chansen att se modeskisserna på plan 3 innan de åker tillbaka till Designarkivet i Pukeberg.

När alla utställningar slutar samtidigt så blir det alltså som att vi vårstädar hela huset. Det blir lite likadant som när man röjer hemma. När ett rum är nystädat så ser man det i ett nytt ljus. Man märker hur möblerna förhåller sig till varandra, man ser kontrasten mellan tapeten och parketten och hur ljuset faller genom de nyputsade rutorna. Det blir liksom en annan rumslighet utan alla saker som ligger överallt. Kalmar konstmuseum är inget undantag, och det är kanske först när huset är tomt som man på allvar kan uppskatta Thamm och Videgårds prisbelönta arkitektur. Med detta i åtanke så kommer vi under hela vecka 7 bjuda in till visning av museets arkitektur, helt gratis! Oavsett om du brinner för form och byggnadskonst eller är en av dem som ännu inte vant sig vid vår svarta kub i stadsparken, så kom in och ta en visning! Kanske upptäcker du något du gillar i vår vindlande spiraltrappa och våra ljusa rum. Det kostar dig ingenting förutom din tid.

Den 16 februari har vi återigen utställningar i huset, denna gång om Professor Baltazar som gjort vår nya chef Bettina Pehrsson sällskap ner från Marabouparkens konsthall i Stockholm. Vad denne barnfilmsfigur har att göra med den Alliansfria rörelsen och varför barn från Iran och Irak växt upp med samma tv-program som oss i norr får du veta då. I mars får professorn sällskap av Småland: Idyll och Irrvägar, en utställning som utforskar småländsk konst – historiskt sett och i samtid. Medan denna gör oss sällskap in i sommarmånaderna så kommer det dyka upp ännu mer konst ju närmare vi kryper mot solen och värmen.

Varmt välkommen in för att tjuvstarta våren med oss här på museet!

En vabruari med konst

Nu är den kritiska månaden februari här – eller ”vabruari” som den ofta kallas av småbarnsföräldrar. Februari är den månad då flest föräldrar är hemma med sjuka barn. En tung månad då många går på sparlåga och längtar till våren. Men var kan vi hämta energi i brist på sol och värme? Hur tar vi hand om oss för att orka? 

Självklart är ju det ju bra att boosta sitt immunförsvar med både det ena och det andra i vitaminväg men kanske är det så att vi också behöver fylla på med något annat? Kan kanske ett museibesök få dig att känna dig lite bättre till mods….i alla fall för dagen? Forskning visar att kultur kan bidra till förbättrad hälsa och livskvalitet. Självklart är detta något som verkar i ett långsiktigt perspektiv. Men låt oss nu pigga upp februari! 

På Kalmar konstmuseum har vi en spännande månad framför oss. I helgen sa vi hej då till vår fantastiska utställning Madness & Civilization av Kudzanai Chiurai. Denna utställning har varit med oss sen 20/10 – 2018. Utställningen har fått mycket medial respons och uppmärksammades bland annat av P1 Kultur Sveriges Radio. Den 16/2 – 2019 slår vi upp dörrarna till Professor Balthazar och monumentet över den osynliga medborgaren av Behzad Khosravi Noori. En utställning som vi verkligen sett fram emot eftersom det även innebär att vår nya museichef Bettina Pehrson är på plats i huset. Men innan dess anordnar vi den 6/2 en workshop utifrån Designarkivets utställning Vem är du? Mode och PoesiVår besöksvärd Niels Vonberg håller i workshopen som bär titeln Bär Karin Boye Prada? Mer information om detta evenemang finns på hemsidan. Den 19 – 24/2 erbjuder vi ett sportlovsprogram för lediga barn. Utifrån utställningen Professor Balthazar och monumentet över den osynliga medborgaren jobbar vi med temat uppfinnarstaden. Tillsammans konstruerar vi en uppfinnarstad med hjälp av fantasin.  Mer information om exakta tidpunkter och anmälning finns på vår hemsida. 

Så visst finns det väl hopp för februari! Välkomna in och besöka våra utställningar och ta en kopp kaffe i entrén där vi nu även erbjuder Kafé Nejlikans goda biscotti till försäljning.  

Bild: Kalmar Slott av Axel Lekander. Finns i vår samling.