Håll mobilen 30 cm framför dig

… med ovandelen precis i höjd med toppen av ditt huvud.

Luta mobilen 30 grader mot dig.

Vrid huvudet 30 grader till vänster eller 70 grader till höger.

Luta huvudet 25 grader mot kameran.

Le eller puta med munnen.

 

K-L-I-C-K!

 

Grattis, du har precis tagit den perfekta selfien!

Åtminstone enligt vissa internetkällor.

Sant är i alla fall, att när du tar en selfie, manipulerar och publicerar, är det du själv som har kontroll över vilken självbild du sänder ut. Selfien göder våra exhibitionistiska drag. Vi gillar att visa upp oss. Genom mobilen kan vi bearbeta och försköna precis som vi behagar. Vi jagar den estetiska perfektionen, ibland rent självsmickrande. Med selfien alltid nära till hands och alltid lika lojal mot sin brukare. Kameran verkar fylla en roll hos oss som inget annat förmår fylla. Inget kan slå kameran som perfekt gestaltare av verkligheten!

Eller?

Enligt vissa expertråd på nätet behöver du ta upp till 50 selfies för att få till en enda riktigt bra. En av flickorna i Julia Peirones serie More than Violet är fångad på bild mitt i en blinkning. Okontrollerat. Osmickrande. Fiktivt omedvetet. Och hon har alla blickar på sig. Bokstavligen. Både som modell framför kameralinsen och som representant för sin åldersgrupp. Hon, liksom utställningens övriga Girls, Girls, Girls, är avbildad i en ålder som kännetecknas av en slags växelverkan; anpassning och självinsikt. Imagen är viktig för ung som gammal. Du vill finna din identitet i en grupp. Och du vill finna din identitet i dig själv. För att komma till insikt, och för att nå fram till slutmålen, provar du dig fram inom områden du inte vidrört innan. Fumlar; misslyckas. Försöker; lyckas.

I Twisted cherry ser vi modeller som faller. Vinglar, snavar, på ostadiga, alltför höga klackar. Fotlederna böjs, anklarna vrickas i vinklar som inger obehag, när vi känner med flickorna. De gör försök på försök att resa sig upp från golvet, klarar det inte och försöker skyla sig själva, fastän kjolarna är alldeles för korta. De kan verka förödmjukade. Sårade. Generade.

Men ändå starka i sin sårbarhet. För att de klarar att tappa kontrollen.

Flickan i More than Violet är förevigad och utställd på museum, fångad mitt i ett av de moment, som om de varit resultatet av en selfie, troligast raderats direkt. De exhibitionistiska drag som selfien gett, har på något vis tagits ifrån henne. Men ändå blottar hon sig själv mer än annars.

”Jag är glad. Jag har lätt för att samarbeta. Jag är noggrann.” läser en röst i ytterligare en av Peirones videor.

En av flickorna tar av sig skorna.

Befriande, tyckte en av besökarna idag. ”Nu har hon insett att hon inte behöver go to extremes längre för att passa in. Marknadsföra sig själv. Hon har tagit sig ur tonårstiden. Hon är stark!”

 

Titta in i mobilkameran igen.

Vad var det kameran hann se medan du tittade bort? När du inte poserade?

Trots all tid du spenderat framför en spegel, sägs det att du inte skulle känna igen en perfekt replika av dig själv om du mötte hen på stan.

Jag kan inte svara för om det stämmer eller inte.

Men oavsett vilket:

Sant är i alla fall,

att jag tog en selfie idag.

 

K-L-I-C-K!

 

 

 

Psst. Girls, Girls, Girls finns kvar på våning 3 och 4 till den 13 maj.