dear turmoil

Majväxtlighet

I många kulturer präglas maj månad av hopp inför sommartiden. I Sverige firas dess antågande med valborgsmässoafton och flertalet våreldar tänds till dess ära redan sista april. Valborgsfirandet är en urgammal tradition där man bränner det gamla för att ge plats för det nya. Valborgselden är en symbol för våren och ljuset även om det inte alltid går att infria på grund av eldningsförbud. Men trots sådana hinder så är firandet inte beroende av brasan utan innebär att man upprätthåller flera andra medföljande traditioner. Valborgsfirandet räknas även som en akademisk högtid sedan studenter i bland annat Uppsala adopterade firandet under 1800-talets första hälft. Vid den tiden började studenterna nämligen att manifestera sig som en särskild samhällsgrupp med egna traditioner och idag är valborg en av deras största högtidsdagar under året i både Sverige och Finland.

Även om sommaren är i antågande så uppskattas maj till vår-perioden enligt både astronomisk och kalendarisk indelning. De astronomiska beräkningarna säger att våren kommer med vårdagsjämningen i slutet av mars följt av sommaren lagom till sommarsolståndet i slutet av juni. Den kalendariska indelningen sker istället efter årets månader där våren beräknas från mars till maj följt av tre sommar- höst- och vintermånader. För mig inleds våren med att vi justerar till sommartid natten till sista söndagen i mars. En tidsomställning som jag relaterar till att man snart tar fram trädgårdsmöblerna. När vi sedan går över till vintertid natten till den sista söndagen i oktober ser jag sambandet i att vi nyligen ställt undan möblerna för vinterförvaring.

Med en passerad valborg och på väg in i maj kan vi helt enkelt konstatera att det är vår. Med våren kommer även betessläpp då korna släpps ut på grönbete. Detta kallas även för kosläpp och uttrycket glad som en kalv på grönbete kommer från skeendena vid dessa där korna hoppar omkring och ger uttryck för att vara uppenbart glada över att få komma ut. Vid dessa tillfällen är det många gårdar som öppnar upp för besökare varför vi gav oss på en liknande företeelse genom att hålla kobok-släpp nu i lördags. Denna dag lanserade vi nämligen Kon: Samtidskonst och kulturarv på landsbygden och precis som vid betessläpp så bjöd vi på kanelbullar och mjölk. Boken är ett resultat av ett projekt som vi drivit sedan 2017. Ett projekt där nationella och internationella aktörer arbetat aktivt med regionens kulturarv med hjälp av konstnärliga processer och lokal kunskap. Frågor kring kulturarv vittnar om en framåtanda med omsorg för vår historia och i detta fall har vi använt oss av kon som en gemensam utgångspunkt.

Maj kallas även för blomster- eller lövmånad i vissa delar av vårt land. Beskrivningar som syftar på grönskande smyckning. För egen del så är maj månad synonymt med trädgårdsarbete där man rensar bort ogräs för att bereda plats för sommarväxtligheten som vill ut. Uppenbarligen delar jag mitt trädgårdsintresse med Peder Nabo som är aktuell med utställningen Rot som visas hos oss till och med den 9 juni. Peder använder rötter som metafor för historien och livet där utställningen kan liknas vid en poetisk tolkning av underlandet. Peder är främst känd som en av medlemmarna i Ragnarök och för sin långa karriär som kompositör och musiker på Byteatern. I början av året gästade han museet med avskedsföreställningen D-moll är ljusgrönt och därigenom väcktes idén som nu resulterat i Rot.

I museibutiken säljer vi Trädens Hemliga Liv som skrivits av skogsvaktaren Peter Wohlleben som kombinerar vetenskap med egna naturerfarenheter. Vi har inte känt till så mycket om trädens underjordiska liv förrän de senaste decennierna. Visste du till exempel att träd sänder ut varningssignaler genom sina rötter för att varna andra träd? De är beroende av varandra och andra skogs-arter som i ett kollektiv eller samhälle. Skogen består av individuella träd som hjälper varandra och fungerar alltså som samhällsmedborgare, så som vi människor, även om alla individer inte vill vara en del utav samhället. Både träd och människor är behövande och har svårt för att leva ensamma. Dessutom liknar vi vår familjehistoria vid ett träd där vi är grenar och kvistar på en gemensam stam. Träd liknar oss genom att stå upprätt, växa långsamt och i att de, liksom oss, ofta bildar grupper. Om ett träd angrips av en skadlig insekt som lever av dess bark så identifierar trädet insekten och sätter in motåtgärder som lockar hotets naturliga motståndare. Träden får ofta hjälp av svampar som bildar ett kommunikationsnät genom skogen kallat Wood Wide Web. Något som belönas med att träden levererar kolhydrater i form av socker till svamparna för ingen tjänst sker utan en gentjänst. Den största skillnaden mellan träd och människor är dock trädens högre ålder som visar att de är jämnåriga med historiska händelser.

Maj innebär stora förändringar och med vårens ankomst har Ölands konstskola II tågat in på museet för att installera sin traditionella avgångsutställning. När eleverna intar huset fylls det utav fantasifulla verk och skarpa reflektioner och det är alltid lika spännande att se slutresultatet. Förberedelserna pågår för fullt och i år håller vi vernissage kl. 18.00 onsdagen den 8 maj då vi har fri entré och det bjuds på enklare tilltugg och diskussioner. Utställningen med titeln Dear stök bästa turmoil pågår till den 22 maj och du är varmt välkommen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *