Idun Baltzersens hungrande hjärtan

I skärningspunkten mellan träsnitt och digitala bildflöden undersöker Idun Baltzersen melankoliska badutflykter och svävande sorgearbeten. Viskar varandras namn är hennes första större separatutställning i Sverige. Jonas Holmberg introducerar ett mångbottnat konstnärskap.

När en människa dör lämnar hon efter sig många saker. En del ska slängas, en sparas, en del ska ges bort. Men det är något särskilt med den dödas kläder. I dem finns spåren av hennes mänsklighet kvar, tyget har absorberat hennes dofter och formas av hennes kropp.  

Det mänskliga avtrycket gör kläder till en kraftfull minnesteknologi. När Virginia Woolf skildrar sitt tidigaste minne av sin mor är det de röda och lila blommorna på hennes klänning hon beskriver. När Lana Del Ray besjunger det första minnet av sin älskade fokuserar hon på hans blå jeans.  

Idun Baltzersens utställning Viskar varandras namn utgår från minnen som materialiserats i textilier. I en serie nya verk avbildar Baltzersen de kläder som hennes mor lämnade efter sig när hon gick bort. I Svävande klänning, Grön klänning och Jacka, cyklar återger hon kläder på galgar och krokar. Det är bilder som formulerar ett sorgens rum där upphängda textilier får ge form åt saknaden, samtidigt som omvärlden anas genom fönstren i bildernas fond.  

*** 

 Idun Baltzersens mamma hette Anne-Tove Huse och var själv konstnär. Framför allt arbetade hon med måleri. Som barn tillbringade Idun Baltzersen mycket tid i hennes ateljé i Trondheim och insåg att hon också ville bli konstnär – det framstod som en dröm att tillbringa dagarna i en ateljé i stället för i skolan. Modern tyckte också om att sticka, och efter sin död lämnade hon kvar stora mängder garn och halvfärdiga stickprojekt. När Idun Baltzersen och hennes syster gick igenom textilierna hittade de också ofärdiga lusekoftor som modern hade hållit på att sticka.  

Tröjorna blev aldrig klara – en saknade ärmar, en annan knäppning – men i verken Strikka genser I-III porträtterar Idun Baltzersen systrarna när de provar de ofullbordade koftorna. Hennes syster gör en gest för att knäppa koftan med knappar som inte finns. I sitt självporträtt höjer konstnären mobilkameran mot en spegel, med blicken riktad mot skärmen. 

I seriens textila collage återkommer flera av motiven. Mönstren, de hängande kläderna, systern. I ett särskilt stort verk har Idun Baltzersen sytt och broderat samman textiliernas materialiserade minnen med bland annat en hund, en hand och en ål. Sammansättningen öppnar för flera möjliga berättelser och tolkningar: självklart i det partikulära och personliga, men också i relation till en bredare och mer generell historia om sorg, frånvaro och hur stickande kvinnor manifesterar omsorg och skapar band mellan individer och generationer. Verkets titel Viskar varandras namn, som också blivit utställningens, är hämtad från den norske poeten Arnulf Øverland, som i dikten Hvor er der en vei skriver om människans längtan efter samhörighet. Att bära någon annans tröja är att hålla en förbindelse vid liv.   

*** 

Idun Baltzersen använder en ganska unik konstnärlig metod. I sin ateljé i Västberga i södra Stockholm arbetar hon med monumentala träsnitt, men vänder sig bort från det exakta mångfaldigande som traditionellt definierar grafik. I stället bearbetar hon både den grovt ristade träskivan – själva tryckoriginalet – och de handtryckta textilierna till unika, skulpturala objekt som inkluderar element av måleri, kollage och broderi. 

Hennes process inleds ofta med ett fotografi. Det kan vara något hon fotograferat själv, men hon arbetar också med andra bildkällor, inte sällan frysta filmbilder. Hon projicerar upp bilden på plywood (gärna poppel!) och under en tung och ganska våldsam process karvar hon in motivet i skivan med knivar och stämjärn. 

Därefter lägger hon på färg och trycker motivet för hand på olika slags tyger. Efter ett handfull tryck arbetar hon vidare med både träskivan och textilen. Hon målar träskivan på nytt, sågar sönder den och sätter ihop delarna till nya tredimensionella objekt med hjälp av lim och spikpistol. Hon klipper också sönder tygerna, lägger ut bitarna på golvet och tråcklar ihop dem för hand till grova collage som är så stora att de är omöjliga att överblicka i hennes ateljé. Först i en stor utställningssal blir det möjligt att se de stora verken i sin helhet. 

I utställningssalen återförenas också tryckoriginal och de textila trycken. Samma porträtt återkommer ofta i nya situationer och spegelvända variationer. Det är ett tillvägagångssätt som gör det naturligt att söka efter relationer mellan bilderna, att sätta samman scenerna till sammanhängande berättelser.   

Ett av de senaste elementen i Idun Baltzersens metod är broderiet. I fjol fick hon ett stipendium och tillbringade sju månader i Paris. När hon inte arbetade i gästateljén gick hon långa promenader med sin son i barnvagnen och fick upp ögonen för det franska haute couture-modet och hur modehusen arbetar med hållbarhet. Med upplevelsen av att möta moderns efterlämnade textilier nära i tid gav hon mer uppmärksamhet även till små och obetydliga tyglappar. Hon köpte en broderimaskin och började brodera på mindre textilbitar, restmaterial som hon tidigare hade kastat. Broderierna utgör nu detaljer i de stora textila verken. 

***  

Att karva i trä är att skriva in sig i en lång tradition. Träsnittet är världens äldsta tryckteknik och har använts i Kina i mer än tusen år. I Europa inträffade träsnittets konstnärliga storhetstid under medeltiden, med Albrecht Dürers detaljrika Apokalypsens fyra ryttare från 1498 som det verk vi oftast återvänder till idag. På många områden konkurrerades sedan träsnittet ut av modernare teknologier, men under det sena 1800-talet började konstnärer och formgivare åter intressera sig för traditionella metoder som träsnitt.  

 Det förra sekelskiftets mest inflytelserika träsnittskonstnär var Edvard Munch, som utvecklade en ny stil som präglades av grova snitt och utnyttjade träets naturliga ådring. För en Arts and Crafts-ideolog som William Morris var omfamnandet av träsnittet en skarp reaktion mot den rusande industrialismens produktionsmetoder, men Munch hade ett mer ambivalent förhållande till moderniteten. Som ingen annan gestaltade han den moderna människans alienation och ångest, samtidigt som han nyfiket experimenterade med filmkameran och andra medieteknologiska nymodigheter och lät modernitetens visuella kultur influera sin bildvärld.  

 På ett liknande sätt befinner sig Idun Baltzersen i en teknologisk brytningstid, där hon låter en urgammal teknik gå i dialog med samtida bildfenomen och en ständigt föränderlig sociala medier-estetik. Under flera år har Idun Baltzersen inte minst undersökt samtida mediala representationer och självrepresentationer av flickor. I utställningen visas till exempel Förstenad och Tämjning III, två av de många verk där Idun Baltzersen porträtterar bortvända flickgestalter och som genom sin omslutande storlek ger tonåringens sökande kroppsspråk en ny agens och en självklar plats.  

*** 

I utställningen visas också den uppmärksammade serien Badarna, där Idun Baltzersen skildrar en dag vid kusten genom ett stort antal tygcollage som sammanfogats till en snäcka. Men under denna strandutflykt finns det inget utrymme för uppsluppna vattenlekar, utan också här kännetecknas gestalterna av något osäkert och prövande. Solen skiner över strandkanten, men de sorgsna unga pojkar och flickor som Idun Baltzersen porträtterar ser bara avvaktande på varandra. Eller om de ser in i sig själva. 

Inne i snäckan framträder denna längtansfulla melankoli, dessa hungrande hjärtans oförmåga till kontakt som den emotionella kärnan i Idun Baltzersens konstnärskap. I Hvor er der en vei beskriver kanske Arnulf Øverlands inte bara två sörjande systrar, utan också dessa unga badare: 

 

Men ingen kan komma en annen 

så nær som det hungrende hjerte vil. 

Og ingen kan vite om veien 

Fører ham fra eller til. 

 

Det angstfulle øie søker. 

Vi holder hverandre favn mot favn, 

og hvisker, som vi var alene, 

bestandig hverandres navn. 

  

 

Jonas Holmberg 

Museichef, Kalmar konstmuseum 

 

Strikka genser I, 2023. Bemålad trärelief.
© Idun Baltzersen

Öppettider under Kalmar stadsfest

Under Kalmar Stadsfest förvandlas hela Kalmar till en stor sprudlande fest med musik, underhållning, matmarknad och kultur! Från 8 till 10 augusti har Kalmar konstmuseum fritt inträde och öppet kl. 11–19.

Även Konstparken, som erbjuder skapande verksamhet för barn i alla åldrar, har fritt inträde, och äger rum från torsdag till lördag kl. 12–16. Under lördagen bjuder vi på en inspirerande konstmorgon då vår besöksvärd Alma Martinsson ger en visning av våra aktuella utställningar Container och Utgångspunkt samlingen – Var börjar berättelsen?. 

På lördag 10 augusti kommer Kvarteret Valnötsträdet, stadens medeltida stadskärna som ligger 330 steg från museet, att förvandlas till ett levande torg med workshop för barn, musik med Saga Starur Björling och barnteater med Ölands Dramatiska Teater. Du kan läsa mer om det här!

Ungdomshuset UNIK kommer att ställa ut sina konstverk i röda rummet från 6 augusti till 18 augusti. Alltså ett gyllene tillfälle att besöka utställningen under Kalmar stadsfest!

Hoppas att vi ses!

Per Ekströmsällskapet: De drogo till Öland – femtiofem målare från två sekler

Per Ekströmsällskapet visar ett par gånger om året välbesökta konsthistoriska utställningar i Kamerala villan i Mörbylånga. Sommarens stora utställning har kommit till genom ett samarbete med Mörbylånga kommun och Kalmar konstmuseum. Delar av utställningen De drogo till Öland – femtiofem målare från två sekler består av verk från Kalmar konstmuseums samlingar.

Utställningen utgår från Ölands unikt rika konsthistoria och visar målningar av konstnärer som Vera Nilsson, Lotte Laserstein, Axel Kargel, Arvid Fougstedt, Arthur Percy, Margareta Linton, Sigfrid Södergren och många fler. Utställningen öppnar den 30 juni och är därefter öppen fredag, lördag, söndag kl. 11–16 fram till den 6 augusti. Varmt välkommen! 

Bild: Barbro Danielsson, Landskap mot sundet, 1956

Smålandstriennalen lanseras!

Under sommaren 2023 kommer Smålands konstinstitutioner, konstaktörer och mindre föreningar att arrangera Smålandstriennalen tillsammans. Vi lanserar även det nybildade distriktet Konstfrämjandet Småland.

I sommar öppnar den första Smålandstriennalen som är ett unikt samarbete mellan konstinstitutioner, konstaktörer och mindre föreningar. Med örat mot marken och blicken riktad mot en komplex samtid av växande klyftor, vikande tilltro till demokrati, klimatlarm och globala krigstillstånd vill Smålandstriennalen vara en motor för möten mellan människor genom konst och kultur.

Triennalens gemensamma tema är Små Land – ett begrepp som använts historiskt för att beskriva Smålands brokiga landskap. Utifrån tematiken arrangeras utställningar, workshops och projekt på ett tjugotal platser runt om i Småland. Genom ett utforskande förhållningssätt, som spänner över pedagogiska insatser och konstnärliga projekt, interagerar konstnärer och allmänhet i globala och lokala frågeställningar kring gestaltad livsmiljö, natur, klimat och biologisk mångfald och hur de relaterar till Smålands förutsättningar.

Målet med triennalen är att synliggöra, stödja och bygga långsiktiga relationer och samarbeten mellan etablerade kulturinstitutioner, konstnärsdrivna verksamheter och föreningar i Småland. Triennalen vill genom närmare samarbeten motverka de framväxande ”vita fläckarna” på kartan där allmänheten inte nås av konst eller kultur. Flera projekt har en ambulerande och uppsökande karaktär eller vänder sig direkt till barn och unga.

Smålandstriennalen och Konstfrämjandet Småland har vuxit fram genom ett fördjupat samarbete och initiativ av konstinstitutionerna Vandalorum, Smålands Konstarkiv, Kalmar konstmuseum, Virserums Konsthall, Växjö konsthall, Österängens Konsthall och The Glass Factory samt i samarbete med Linnéuniversitet.

Huvudman för Smålandstriennalen är Konstfrämjandet Småland. Smålandstriennalen genomförs med stöd från Kulturrådet, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg.

Följ gärna Smålandstriennalen på Instagram för fler nyheter.

Mer information kommer att publiceras löpande på Konstfrämjandet Smålands hemsida.

Sydosten United 2022: årets antagna

Mellan vantar och videokonst: allt har plats i ett Nationalmuseum. När Sydosten United öppnar på Kalmar konstmuseum den 15 oktober kommer publiken få möta 136 verk av sammanlagt 106 utövare från hela bild- och formområdet i sydost. Det blir en variationsrik utställning som rymmer såväl nya som traditionella och ”mellanrumsliga” uttryck.

Inför årets upplaga av Sydosten United har Kalmar konstmuseum tillsammans med co-curator Markus Emilsson, konstnär och glasartist, introducerat ett antal nyheter till Blekinges, Ölands och hela Smålands konstsalong. För första gången arbetar vi efter ett tema: ”Vårt Nationalmuseum”. Vi har också valt att slå ihop konst, slöjd, design och konsthantverk – olika former av materialiserande som förenas under ett gemensamt paraply av berättade. Därför kommer nästan hela Kalmar konstmuseum stå till Sydosten Uniteds förfogande. Dessutom är Sydosten United numera en stafettutställning för att låta fler söka, besöka och uppmärksamma den skapandekraft som omger oss i sydost.

Drygt 400 personer, med över 1200 verk, sökte till årets utställning som precis som tidigare år varit öppen för alla, både professionella och amatörer, med koppling till de tre landskapen i sydost: Småland, Blekinge och Öland. Nu har juryn sammanträtt och totalt 136 verk av 106 konstnärer har nu valts att ställas ut på Kalmar konstmuseum. Juryn har bestått av keramikern Kakan Hermansson, konstnären Jonas Liveröd och konstvetaren Maria Carlgren.  Deras kommentar om juryarbetet lyder:

”I urvalsprocessen har Sydosten Uniteds modiga och roliga tema ”Vårt Nationalmuseum” utgjort en tänjbar ram för oss att ha i bakhuvudet inför de verk vi valt. Temat speglas i de mängder av infallsvinklar som ansökningarna visat upp.

Ansökningarna har en bredd både i teknik och uttryck som vi velat ta vara på. Vi är måna om hantverket och handens avtryck, den tysta kunskapen som går i generationer och som befästs i områdets historia, glasriket och leran, i måleriet likaväl som i tändstickor. Vi vill visa på det som skapas hemma i stugan likaväl som i ateljén. Vantar och videokonst är likvärdiga. Men vi är lika intresserade av de egensinniga kreatörerna, de vars verk inte liknar någon annans.

Vi ser med glädje uttryck i ”mellanrummen” där konstnären inte väljer sida mellan konst och hantverk, mellan nya och äldre tekniker. Som i exempelvis videoanimationer där det analoga möter det digitala, där hantverket sticker ut och ligger till grund.”

De uttagna konstnärerna är:

SMÅLAND
Anders Allard, Jennie Margareta Andersson, Yvonne Aspernäs, Isolde Berg, Anna Berglund, Christine Bergkvist Björklund, Britt Bogårdh, Lotta Björn, Sarah Bouamrane, Tove Boysen, Josefin Bravo, Jan Albert Carlsson, Jonas Delefelt, Jenny Eneroth, Erica Engdahl, Lena Fries, Marita Fischman, Sara Fröjd, Anna-Linda Gabriel, Erika Givell, Niclas Hallberg, Birgitta Heiling, Connie Heitmann, Vera Hint Kindgren, IngaBritt Hjärtberg, Linn Häggbring, Emma Ivansson, Josef Valentin Jawed, Catharina Johansson Ek, Henrik Johansson, Niklas Johansson, Nelly Johansson, Björn Jäderås, Lena Kamras, Gunilla Karlsson, Marie Karlsson, Leif Kindgren, Klara Knutsson, Helle Kvamme, Miriam Kronstrand, Maria Larsson, Anna-Carin Leijon, Agneta B. Lind, Alve Lundin, Frida Lundén Mörck, Johanna Löfberg, Ann-Britt Malmsten, Toivor Mellström, Hoschang Moschiri, Henrik Palmberg, Lars Palm, Pia Palm, Kåre Persson, David Petersson, Magnus Petersson, Ann-Marie Rautenberg, Ann Rydh, Anette Rydqvist, Eva Skarbäck, Johanna Strand, Roger Svensson, Ermias Ekube Teweldemedhin, Mats Tusenfot, Lars Utterström, Sara Västerlund, Anna Wyn-Jones Frank, Lena Wängelin, Maria Yderland, Eivor Åberg, Ludvig Ödman.

BLEKINGE
Lene Andreasen, Sofia de la Fuente, Kristoffer Grip, Inge Hakansson, Michaela Ivarsdotter, Anette Jonsson, Margit Karlsson, Alexandra Melander, Iréne Viberg.

ÖLAND
Lars Apelmo, Elin Boberg, Maja Stina Breife, Per Brandstedt, Mats Brate, Matilda Carter, Olle Dahlkild, Elisabet Engqvist, Elisabet Hall, Ludvig Hyrefelt, Mi Höglund, Theo Janson, Kristina Jeppsson, Richard Krantz, Nike Lindholm, Marlene Lindmark, Elisabeth Lindstedt, Anna Lindvall, Stina Lord, Jonas Lundquist, Emmi Roosling, August Sörenson, Eva Thunberg, Martin Thunberg, Anna Wintzell, Edward Whittaker, Jeanette Wåhlstrand, Linda Zetterman.

 

Vår långsiktiga ambition är att utveckla Sydosten United till en plattform som ger möjlighet för publik och deltagare att utbyta tankar och idéer och bygga relationer. Därför kommer även årets salong åtföljas av ett program där vi får en chans att mötas, ställa frågor och inspireras av varandra. Håll utkik på vår hemsida och i våra sociala medier för senaste nytt om utställningsprogrammet. Under utställningsperioden kommer deltagarna även att bjudas in till att bland annat ta över konstmuseets Instagram-flöde och att delta i visningar för att berätta mer om just sitt verk och sin praktik.

Varmt välkomna på vernissage 15 oktober kl 14.00!

Sydosten 2019

Sydosten 2019: design, konsthantverk och en ny ambition att generera samarbeten och bygga nätverk.

Nu är årets deltagare utvalda. Alla namn hittar du på utställningssidan för Sydosten United.

Det har gått två år sedan vi fick återse Sydosten på Kalmar konstmuseum. Från museets sida är höstsalongen en möjlighet att både själva få se och kunna visa upp konsten i regionen – i år specifikt konsthantverksfältet. Men utöver att få visa upp den mångfald av skapandekraft som omger oss, vill vi också att utställningen ska öppna dörrar och vara en möjlighet för oss att mötas, utbyta tankar och idéer och bygga relationer.

Vi ser alltså utställningen som ett långsiktigt byggande av ett engagemang och gemensamt fält som tar sin början i utställningen Sydosten, men som sträcker sig utanför museets väggar och utställningstiden. Även besökarna hoppas vi ska vilja ta del av detta engagemang genom att tydligare synliggöra deltagarna, deras koppling till regionen och var de verkar.

Bild på Markus EmilssonTill vår hjälp i att skapa ett mer dynamiskt och samarbetande Sydosten har vi bjudit in Markus Emilsson som co-curator för årets utställning. Markus, som själv tidigare deltagit i Sydosten, är glaskonsthantverkare och craftist och ser ofta sitt arbete som ett medium för honom själv och betraktaren att mötas genom – en startpunkt för ett nytt samtal.

Om Sydosten säger Markus själv:

Sydosten är till viss del en publik utställning men jag vill att det ska bli en mötesplats för inspiration, nya bekantskaper och kunskapsutbyte. En händelse som möjliggör för olika utövare att få bekanta sig med varandra och berätta om sina arbeten. Jag tänker på Sydosten som en karta av göranden och potentiella relationer och samarbeten.

 

I Sydosten 2019 vill konstmuseet lyfta fram och stärka nätverket av crafters och hantverkare i regionen, möjliggöra för praktiker och utövare att lära känna varandra och väcka tankar om samarbeten. Runt utställningen kommer vi därför att arbeta med ett program för att motivera och inspirera till ett fortsatt och fördjupat arbete inom design och konsthantverk. Självklart vill vi att så många utställare som möjligt tar del av detta och ser det som en chans att möta såväl varandra som publiken och oss på museet.

Markus förtydligar:

– Det finns många möjligheter när olikheter möts. Sydosten ska bjuda på variation både när det kommer till materialrepresentation, konstnärlig praktik och uttryck. Det ska vara ett möte mellan amatörer och professionella och jag hoppas på en utställning som bjuder på överraskande brokighet och en mångfald av uttryck och experimentlust. Här kan motorsågskonst möta pärlbroderier, rotslöjd samsas med metallskulpturer och vassarbeten speglas i glasskulpturer. Jag vill att Sydosten ska präglas av möten – både mellan människor och olika konsthantverk.

Rent praktiskt fortsätter Sydosten att vara öppen för alla, professionella såväl som amatörer, med koppling till de tre landskapen i sydost: Småland, Blekinge och Öland. En extern jury kommer att avgöra vilka verk som tas ut till utställningen, och om konstnären vill kommer verken att vara till försäljning under utställningstiden.

Fullständiga regler Sydosten 2019

Ansökningstiden är öppen 2 september – 2 oktober och ansökan sker via anmälningssidan www.sydosten.nu som öppnar 2 september. Utställningen Sydosten har vernissage på Kalmar konstmuseum 26 oktober 2019.

Vi väntar med spänning på att få se vad årets ansökningar innehåller och ser fram emot många nya och roliga möten med verksamma aktörer och publik under årets utställning. Vår förhoppning är att Sydosten 2019 ska komma att utgöra en grund att bygga vidare på inför kommande år, både för oss och för våra deltagare.

– Kalmar konstmuseum

 

Residence-konstnär ställer ut i länet

Konstnären Petri Saarikko från Helsingfors har deltagit i vårt Artist in Residence program, Bodycake. Under hösten 2018 arbetade han både på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby, och på Döderhultarmuseet i Oskarshamn. Nu öppnar två utställningar baserade på hans arbete under hösten.

Astrid Lindgrens Näs

I Vimmerby arbetade Petri Saarikko vidare på projektet Lullabies. (Tidigare steg av projektet har bland annat visats på Kalmar konstmuseum vintern 2018.) I olika workshops fick en grupp barn från Vimmerby skriva en vaggvisa till sina föräldrar och till Astrid Lindgren. I arbetet medverkade också pedagogen Kicki Willysson som hjälpte till under textskapandet. Fredrik Thalin skrev musiken.

18/4 – 5/5 visas videoverket: Vimmerby Vaggvisa i filmsalen på Astrid Lindgrens Näs. Varmt välkommen att se och lyssna på när barnen sjunger sin visa.

 

Döderhultarmuseet

I Oskarshamn tog sig Petri Saarikko an Döderhultarn och hans människoporträtt vilket resulterade i utställningen Brödtext. I Döderhultarns snidade träansikten syns inte människornas personligheter – precis som det känns för många osynliga personer idag. Trots detta är skulpturerna ett suggestivt exempel för alla, om hur man skapar värde ur naturresurser och hur man skapar strategier för att behålla förståndet när man står inför utanförskap. I Brödtext möts fotografier av folk och Döderhultarns verk i ett försök att fånga någonting mellan dem vi är och vart vi är på väg – bekanta ansikten som blir markörer för vår lokala tillhörighet.

10/4 – 4/5 visas utställningen BrödtextDöderhultarmuseet i Oskarshamn.
Vernissage 10/4 klockan 18.

 

Petri Saarikkos utställningar är del av det interregionala samtidskonst-projektet Nya Småland.

Sydosten 2018 – de antagna

Nu är det klart! Totalt 65 konstnärer och 105 konstverk kommer att medverka i Sydosten 2018 med tema Bildkonst.

Över 230 personer sökte till årets utställning som precis som tidigare år varit öppen för alla, både professionella och amatörer, med koppling till de tre landskapen i sydost: Småland, Blekinge och Öland.

Total 105 verk har nu valts ut av en jury för att ställas ut på Kalmar konstmuseum och många av dem kommer att vara till försäljning under utställningsperioden.

De 65 uttagna konstnärerna är:
Anders Allard, Anders Lönn, Angelica Kristenson Aurelius, Ann Rydh, Ann-Britt Malmsten, Ann-Charlott Karlsson, Anna-Malin Andersson, Barbro Leden, Britt Bogårhd, Ed Whittaker, Edwin Böck, Eivor Åberg, Elin Woksepp Åleheim, Elisabet Engqvist, Elisabet Hall, Elisabet Olsson-Linnersten, Emrias Ekube, Eva Lissinger, Eva Magnusson, Eva Olsson, Eva Sundman, Felix Lönn, Fredrik Olsson, Frida Peterson, Hans Hedlund, Helena Felldin, Inga Grimm, Inga Leo, Jan Wiberg, Jeanette Wåhlstrand, Joakim Larnö, Julia Juväng, Kerstin Cedell och Anna-Karin Arvidsson, Kerstin Ronnemark, Kicken Ericson, Kjell Nyberg, Lars Palm, Lena Hassel, Lilian Lennqvist, Lisa Horn, Lisbeth Sandvall, Lore Nynell, Lovisa Eklund, Maggie Fredriksson, Magnus Petersson, Marie Eriksson, Marie-Louise Nilsson, Marlene Lindmark, Martin Andersson, Matilda Cederqvist, Monica Alskans, Paméla Karlsson, Pauline Fransson, Regina Sjögren, Robert Grundström, Ronald Miller, Rosemarie Holmström, Rudolf Overå, Siv Salomonsson, Sofia Wiberg, Susanne Olsson, Ulla Bolin, Vera Hint Kindgren, Vivianne Karlsson, Ylva Magnusson.

 

JURYNS KOMMENTAR

 

”I vårt juryarbete för utställningen Sydosten 2018 har vi försökt vara ödmjuka inför det faktum att samtliga jurymedlemmar kommer utifrån. Ingen av oss har tidigare varit verksamma i denna sydöstra region. Istället har det varit Stockholm, Halland och Öresundsregionen som fungerat som våra hemarenor.

Den konst, som efter mycket noggrant övervägande, blivit det urval vi kommit fram till är av mycket olika art och karaktär. Ändå tycks det framträda en gnutta vemod som gemensam nämnare i utställningens alla konstverk. Detta vare sig det handlar om motiv som kommer från drömmar, familj, natur eller konsumtionskulturens vardag. Svensken har traditionellt sett sagts bära med sig en bit melankoli, och det kan kanske finnas något i detta. Annars verkar Sveriges sydöstra delar präglas av både stadens dekadens och det friska friluftslivet, både av eftertänksamhet och humoristisk direkthet.

Slutligen vill vi också nämna att det fanns många utställningar som skulle kunna ha gjorts utifrån alla de fina bidrag som skickats in. Vi valde just den väg vars resultat publiken nu kommer kunna ta del av. Vi vill rikta en varm hälsning till alla de tappra konstnärer vars verk vi inte valde denna gång. Kom ihåg att konsthistoriens viktiga delar många gånger blivit skriven av de konstnärer som inte blev valda, de som samtiden inte såg, men som eftervärlden istället hyllade.”

Juryn för Sydosten 2018 består av:
BETTINA PEHRSSON, konsthallschef och konstnärlig ledare på Marabouparken, Sundbyberg, och tillträdande museichef Kalmar konstmuseum. Tidigare även biträdande direktör på Iaspis, Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer. Bettina har lång erfarenhet som projektledare, curator och konstnärlig ledare.

ANNELIE TUVEROS, intendent för utställningar på Hallands konstmuseum. Innan dess ansvarig för utställningsverksamheten på Mjellby konstmuseum och Halmstads konsthall. Ett arbete som både i utställningsformat och text haft sin utgångspunkt i normkritik samt konsthistorieskrivning med fokus på centrum-periferi.

Annelie Tuveros är uppvuxen i Tranås och arbetade en tioårsperiod som bild- och kulturhistorielärare på Estetiska programmet i Karlskrona.

EMIL NILSSON, producent och förmedlare vid Lunds konsthall sedan 2014. Tidigare intendent vid Krognoshuset och pedagog vid Malmö konsthall. Hans producentarbete inkluderar bland annat utställningarna Omnejd och Vårt arbete vid Lunds konsthall, om människans plats i klimatförändringarnas tid respektive hennes förhållande till en alltmer flytande arbetsmarknad.

Emil Nilsson har studerat konsthistoria och litteraturvetenskap i Lund.

Sydosten 2018 – bildkonst

Efter förra årets efterlängtade återkomst är det snart dags igen! Den 27 oktober öppnar Sydosten 2018 på Kalmar konstmuseum.

Sydosten 2018 ägnas åt bildkonst – alltså allt från måleri, grafik, teckning, skulptur och fotografi till installation, videofilm och ljudkonst. Utöver det är temat fritt. Precis som tidigare år är den öppen för alla, både professionella och amatörer, med koppling till de tre landskapen i sydost: Småland, Blekinge och Öland.

Mellan 3 september och 3 oktober 2018 är ansökningstiden öppen. För att ansöka skickas en bild på konstverket tillsammans med övrig information, anmälningsblankett och eventuella bilagor till:

”SYDOSTEN 2018”, Kalmar konstmuseum, Stadsparken, 392 33 Kalmar

Senast den 12 oktober kommer de antagna konstnärerna tillkännages och utställningen pågår på Kalmar konstmuseum 27 oktober 2018 – 6 januari 2019.

Fullständiga regler för Sydosten 2018 kan laddas ner här: Regler Sydosten 2018

Anmälningsblanketter kan hämtas i Kalmar konstmuseums reception eller laddas ner här (max fyra verk): Anmälan, Sydosten 2018

 

Undrar du över något, kontakta oss på info@kalmarkonstmuseum.se eller telefon 0480-42 62 75.